Idag är det en annan dag

Annandag jul! Sov länge, åt en sen frukost tillsammans med maken och äldsta dottern. Den yngsta och pojkvännen var iväg och jobbade. Tända ljus, sitta länge och äta och prata, hur jag älskar dessa helgdagar utan krav!!
Fast en aning krav hade vi på oss idag, maken och jag! Vi har ju varit tvungna att packa! Leta fram sommarkläder och vandringskängor och hämta ner resväskor från vinden. Stackars oss.....?!
Jag gick en långpromenad med vovven och maken kom på att han måste till jobbet och läsa in meddelande på sin telefonsvarare, dottern skulle möta upp en kompis. Men sen sammanstrålade vi på en lunchmacka med rester av julaftonens underbart goda gravade lax på en rostad macka med varsitt glas vitt därtill!
Nu ska jag fortsätta pussla, resten av familjen har bänkat sig framför gamla "Kullander-filmer" från när barnen var små. Sen är det dags att byta ut mysdressen mot finkläder, ta en dusch och fixa iordning sig, eftersom vi är bjudna på middag. Jag vet att det blir champagne, och förmodligen en del annat också, så att skriva när jag kommer hem är det inte tal om. Vi ska gå upp 04.30 i morgon bitti, så jag lär stupa i säng och försöka få lite sömn.
Avslutar alltså med skrivandet för i år och återkommer en bit in i januari 2016.
Då kommer det andra dagar!

God fortsättning!

Några "före-bilder" från igår, julafton!  Visst ser det ganska hemtrevligt och mysigt ut?! Det var det också!

Morgonen började med julstrumpor från yngsta dottern. I form av mysdressar som vi åt vår grötfrukost i. Sen dukade och pysslade vi till de andra gästerna började dyka upp vid 14-snåret. Glögg med tilltugg, Kalle Anka, julbord med snapsvisor, tomte och paketöppning, saffranspannkaka och irish coffea och tillslut midnattsmässa i Domkyrkan.

Så var det plötsligt juldagen.

Vi röjde upp och dukade en sen frukost-lunch innan det blev promenad till kyrkogården, Det blåste rejält, så svårt att få fyr på gravljusen.

Glögg och pussel innan vi gav oss iväg till Björklinge för juldagsmiddag med släktingar.

Nu har vi bytt om till våra mysdressar igen och sitter och slappar framför teven.

En julhelg helt i min smak, och än är den inte slut, även om yngsta dottern måste jobba imorgon. Men vi andra är lediga och kan fortsätta frossa julgotter och gå runt i mysdress!!

God fortsättning!

Midnatt råder...

...tyst det är i huset.
Förutom diskmaskinens surrande.
Nu är allt förberett för julfirande! Jag har precis tagit en dusch och väntar på att få höra Jussi Björling sjunga O helga natt. Fånigt kanhända, jag skulle kunna spela upp den på spotify när jag vill, men då blir det inte på riktigt! Det ska vara på radio klockan 00.00, då blir julen insjungen!!
Annars har jag minsann ändrat om i traditionerna här hemma, nästan så maken protesterat.
Jag bytte recept på julbrödet och på köttbullarna, jag gjorde helt nya sillsorter och la till en vegetarisk paj och en jansons frestelse. Och så brukar vi alltid smaka av julbordet dagen före julafton. Men i år bestämde jag att vi skulle äta lutfisk och dricka vin istället. Däremot tog vi varsin nattmacka för att provsmaka julskinkan.
Det gick bra och alla blev nöjda. Här har rimmats och pysslats hela kvällen, men nu sover resten av familjen. Granen är klädd och det doftar härligt i hela nedervåningen.
Det blir jul i år igen, jag är nöjd och glad!
God Jul!

Kort dag, fast lång...

Det här satte vi igång med ikväll!
Så länge sedan vi lade pussel, en sysselsättning som är lite småtrevlig, särskilt i juletider, och nu lånade jag ett 1500-bitars av min syster. Problemet är bara att vi inte har något bra ställe att ha det på. Det måste flyttas när vi ska äta, och på själva julafton när vi blir många, så vet jag inte riktigt var vi ska ha det. Men det får lösa sig. Äldsta dottern och jag ägnade en bra stund av kvällen åt att vända bitar och sortera och diskutera huruvida det är fusk eller ej, att ha locket med bilden framme, medan man pusslar?!!

Hon kom hem idag, äldsta dottern. Den yngsta och jag hämtade upp vid tåget. Och nu ikväll korkade vi upp lite bubbel och smaskade räkor för att fira! Passade på att skåla för att årets kortaste dag snart är till ända, och vi går mot ljusare tider.

Kort dag-fast lång. Jag har varit på massage, julstädat huset, rullat köttbullar, lagt in sill, satt julbröd, tvättat mm.

Christmas Card 2015

Nu börjar julkorten dimpa ner i brevlådan. Jag tycker det är roligt med "riktiga kort". Visst har dom minskat med åren, men fortfarande får vi ganska många. Och alltid lyckas man få kort från någon man glömt att skicka till!
Det bifogade you-tube-klippet är en annan typ av julkort. Jag rekommenderar starkt att du tar dig dryga två minuter och tittar på den! Sådant här imponerar på mig! Den är gjord av en dotter till en kollega. Hela den familjen är oerhört kreativ; pappan är musik- och träslöjdslärare, mamman är en duktig keramiker, sonen är orgelbyggare och dottern, Adina Almén, målar, tovar, syr mm.




Tänk om man kunde måla så här! Jag får ryck ibland, alltför sällan, och tar fram akvarellblock och färger. Det är roligt, men resultatet blir som om en 3-åring skulle varit i farten.
Kanske skulle man kunna träna sig att bli bättre. Jag försökte för kanske 25 år sedan, att gå en akvarellkurs, fick en del bra tips och råd, Men självklart måste man hålla på för att utvecklas. Det är bara så svårt att prioritera, när det finns så mycket som är roligt!

Och just nu prioriterar jag julstöket. Idag har jag handlat julmaten, kokat chokladkola, förberett citrondricka, silat lingonsnapsen, satt ihop och dekorerat pepparkakshuset, bakat bröd och klippt håret på maken.
Halva dagen gick ju dessutom åt till julavslutning på skolan.
Men kanske kan akvarellblocket få följa med till Teneriffa! Det är bara sex dagar till avfärd!

Fjärde advent

Efter frukost bestämde jag mig för att städa ur kylskåpet och kökslådorna. Hittade en ricottaost, med bästföredatum idag. Den var inhandlad som tillbehör till en lammragu, men hade glömts bort. I sådana lägen är nätet en verklig tillgång! Jag googlade helt enkelt på Ricottaost recept, och upp kom massor av godsaker.
Bestämde mig tillslut för blåbärsmuffins. Jag rörde ihop och gräddade, fortfarande med morgonrocken på, och fyra ljus i adventsstaken tända.

Här kommer länk till receptet;

Hovkonditorn: Blueberry-Ricotta Muffins: Att baka med ricotta ger ett gott och saftigt resultat! Blåbär tillsammans med ricotta är en fin kombo. To bake with ricotta gives a good ...

Söndagen fortsatte med diverse julpyssel, en skön skogspromenad med barnbarn och vovve samt middag, vin och samvaro med familjen samlad. Maken tillbaka från Malmö, dotter och pojkvän också på plats.
Imorgon är höstterminens absolut sista skoldag!!

Satans julkorg...

....så messade jag min dotter idag! "Kan du köpa en trisslott när du är på stan (till Satans julkorg)".
Jag såg mitt misstag och rättade till det direkt. Det skulle stå Sarbans julkorg! Vår vaktmästare på skolan, jag har sytt en korg och köpte lite smått och gott att fylla den med, men glömde trisslotten.
Min mobil har en  s k stavningsfunktion, som "rättar till" ord. Ibland blir det väldigt tokigt.

Med min första mobil skickade jag ett förskräckligt sms till äldsta dottern som skulle ut och roa sig i tidiga tonåren. Jag skrev "Hoppas du får jättekuk ikväll"! Så skriver verkligen inte en mor till sin unga dotter! Naturligtvis menade jag jättekul!

Yngsta dottern är ute och roar sig ikväll, och jag ska inte skicka några sms till henne! Maken är i Malmö över helgen, så det är bara vovven och jag hemma. Vi tog just en kvällspromenad i blåst och många plusgrader. Någon vit jul kommer vi knappast att få, men jul blir det, oavsett väder.Och strax är vi en dag närmare, för klockan slår snart midnatt!
Godnatt

Flashback!

Hämtade barnbarnet Eric på dagis efter jobbet idag. Vi cyklade först till biblioteket och lånade hem lite nya böcker. Han var bara intresserad av böcker med bilar eller grävskopor i! Sen hem och leka! Flera gånger fick jag lov att nypa mig i armen. Dom har nämligen klippt av babylockarna vilket gjorde att Eric förvandlades till sin pappa Johan som barn. Så otroligt lika. När jag satt där och lekte med duplo och bilar, spelade piano och sjöng eller bakade med playdo och tittade upp på Eric, så blev jag Barbro 30 år som var hemma och barnledig med Johan. Nästan lite läskigt! Hur kunde några lockar göra så mycket?!

En skön känsla ikväll! Alla lektioner för höstterminen avklarade, bara en liten julavslutning på måndag förmiddag, men i princip är jag nu ledig 2 1/2 vecka! Hurra!!

Väntar in en tvätt som ska hängas och ett par limpor som ska tas ur ugnen, men strax ska jag ta ett varmbad och njuta med en bok innan sovdags. 

Ingen julstress

Det blev sent ikväll igen!
Vi hade julbords-sittning på jobbet och när jag kom hem var jag tvungen att fixa några saker till imorgon innan jag fick sätta mig framför TV 4 Play och titta på sista avsnittet av Jul med Ernst.

När jag nu tittade på klockan och konstaterade att den snart är midnatt, insåg jag att om exakt en vecka är julafton i princip redan överstökad!!

Så all den där julstressen som det pratas och skrivs så mycket om är väl som värst i detta nu!?
Själv känner jag ingen stress, det är ju den här tiden före jul som nästan är mysigast. Jag skriver listor, betar av en sak i taget och stortrivs!
Stress eller Hets, eller vad man ska kalla det, brukar jag mer känna på själva julafton, för att man vill hinna göra så mycket på just den dagen. Den är så otroligt intensiv och går så fort förbi att det brukar kännas konstigt tomt och lite vemodigt så här dags om en vecka!

Men nu njuter jag, och kanske än mer i morgon eftermiddag när sista lektionerna för terminen har avklarats!!

I want the fairytale....

Barbro 17 år har suttit fast vid teven och sett filmen "Pretty Women" för femtioelfte gången..... Hon har njutit, skrattat och nästan gråtit.
Det är bara det att Barbro faktiskt inte är 17 år utan 57 år och kanske inte borde suttit och sett den där filmen för femtioelfte gången och blivit så känslomässigt engagerad. Hur vuxet är det??

Reagerade faktiskt över att allt såg så typiskt "slutet av 80-talet början av 90-talet ut", med andra ord, ganska fult. Men storyn är ju så underbar och Julia Roberts så fantastisk.

Till mitt försvar kan jag alltid säja att jag läser i Ernst bok, (den jag köpte till mig själv i julklapp, och fick signerad i lördags), Lyckan i det lilla, där han påpekar att det är viktigt att ha kvar barnet i sig!
Och faktum är att jag en gång i tiden sydde ett draperi med en massa färgglada traktorer och broderade texten; Man måste vara en smula barn för att orka vara vuxen.

Eller så var det helt enkelt så att jag ikväll bara behövde sitta och slappa, det har varit intensivt på jobbet och jag har "hållit på" med en massa saker hemma både i morse och efter jobbet.

Men nu är slår klockan midnatt och jag behöver sova om jag ska orka vara vaken imorgon. Som barn och/eller vuxen!!

Drömmar

Det är så konstigt med drömmar!  Ibland är dom så tydliga att dom framstår som att man verkligen upplevt dom i verkliga livet.
Jag har en miljö som ofta återkommit i  mina drömmar, och det är min mormor och morfars hus, en röd liten stuga utanför Nyköping. Den såldes 1978-79, så det är väldigt längesen jag vistades där, men ändå i drömmen minns jag allt så tydligt och kan t om känna dofter.
I natt var jag där som vuxen och lilla vovven Majsan var med, jag minns inte vad vi gjorde men jag träffade min moster och morbror och jag fick en stor bamsekram av min morbror Lasse, död sedan 28 år.
När klockan ringde och väckte mig, var jag liksom inte redo att stiga upp, ville vara kvar i min morbrors famn och höra hans; Hur är det med lilla plöttra från Uppsala? Lilla plöttra, det var jag det.

Men jag steg upp, åt min frukost och tog mig an den här dagen.
Och nu är dagen på väg att ta slut! Jag har ägnat kvällen åt att laga soppa, blåbärspaj och musli. Därefter gjorde jag iordning årets julkort/julbrev, plitade adresser och stängde kuvert. I morgon ska dom postas för att säkert komma fram före jul!

Kan man hoppas på att få fortsätta drömmen i natt ??

Nytt till det bättre???

Jaha, så måste man lära om igen. När man precis tyckte att man fattade sin dator rätt bra....
Anledningen till min frustration är att jag just installerat Windows 10 på min dator. Det har kommit upp rutor de senaste månaderna om att jag bör uppdatera,  att det ska vara så smidigt och så mycket bättre än det gamla. Tillslut gav jag med mig och sa ja till installation.
Fnys, säjer jag.
Jag hittade ju varken min e-post eller min blogg till att börja med. Fick leta säkert i 20 minuter innan jag kom hit.
Lagom till jag lärt mig det här så ska det väl uppdateras till något nytt igen...

Något bra med den här dagen är i alla fall att alla betyg nu är satta och klara. Fem dagar kvar innan det blir lite julledigt.

Nu ska jag försöka hitta tillbaka till e-posten och skicka iväg några mail. Hoppas på den här sidan midnatt....

Inget är som förut – tack och lov!

Inget är som förut – tack och lov! - Uppsala - UNT.se

Tyckte det här kåseriet var riktigt bra skrivet! Läste det vid frukosten, när tredje ljuset i adventsstaken var tänt och maken och jag satt med varsin del av UNT och bläddrade, småpratade och åt.

Varenda julafton,  hela mitt liv, har jag alltid firat tillsammans med mina syskon med familjer. I år har vi bestämt oss för att stanna hemma med våra egna barn med familjer, och så ena sonhustruns föräldrar och syster. Vi har ju ett alldeles nytt litet barnbarn och så två små barnbarn till som inte heller är så gamla och så två hundar, så det kändes inte så enkelt att fara iväg till Västerås, där vi egentligen skulle vara.
Men idag bilade maken och jag till Västerås, för vi har bestämt att istället för julafton starta en tradition med adventsglögg och middag tillsammans. För umgås vill vi även om vi blir fler och fler och det blir svårare och svårare att få till det. Både tidsmässigt och platsmässigt. I år skulle vi varit 28 stycken som skulle firat julafton i Västerås.....

Men nu tar vi en dag i taget, och imorgon startar en ny arbetsvecka!

Julklappen till mig själv!

Lyssna och njut!!

Jag är uppfylld av en mysig eftermiddag/kväll med min syster, av vacker musik och av mitt möte med Ernst.....

Anledningen till mitt "nära möte" var ju helt krasst att jag köpte hans bok "Lyckan i det lilla" efter en konsert på Kulturhuset ikväll.  Nils Landgren med fantastiska musiker och sångare mixat med prat med hans barndomskamrat och vän Ernst Kirchsteiger.
Hade bokat biljetter redan i augusti och fick med mig syster, gick dit helt utan förväntningar och bjöds på en underbar julkonsert. Det Nils gör med sin trombon, borde inte kunna gå att göra!!

Vi tog tåget till Stockholm redan kl 15 och började vår lilla utflykt med att trängas på Gamla Stans julmarknad. Hög julfaktor vad gäller ljud, syn och doft!
Sen promenerade vi mot Kungsholmen, jag hade planerat ett återbesök på den lilla franska krogen Bergamotte, som jag besökte för ett par veckor sedan. Tyvärr öppnade dom inte förrän halvsex och vi var där kl fem, så det fick bli en krog tvärs över gatan, Mäster Anders, där vi åt en perfekt träkolsgrillad ryggbiff och delade på en flaska vin innan det var dags att bege sig till Kulturhuset.

Tänk så upplyft man blir av god mat, trevligt umgänge, bra musik och kultur!
Titeln på boken passar mig, jag tror att Ernst och jag är själsfränder!
Det här blir julklappen till mig själv!

Let it snow!

Jag har haft riktigt roligt ikväll!!
Och nuförtiden betyder inte det att jag nyss kommit hem från krogen efter en helkväll.....

Dagen var hektisk och extra lång, eftersom jag satt kvar till klockan halvsex och förberedde betygen. Som tur var fick vi en frist till att skriva in och definitivmarkera till måndag, annars hade jag nog suttit ytterligare någon timme. Men jag är en bra bit påväg och kunde cykla hem och brygga starkt kaffe innan jag tog en hundpromenad. För den här helgen är dotter med pojkvän till London, så jag har hundansvaret! Maken var på Studenternas och representerade Friluftfrämjandets skridskosektion under ett jippo. Han ringde och bad mig komma dit och hämta hem en julgran som han köpt. så det gjorde jag efter hundpromenaden.
Men sen började det roliga!
Jag gjorde iordning lite applikationer med strykjärn och symaskin. Efter middagen-som vi för övrigt åt framför "På spåret", när maken kommit hem, så satte jag igång att brodera text och snöflingor. I morgon ska jag sy ihop detta till en liten "korg" att fylla med godsaker, som gåbortspresent.
Tycker vi behöver lite "Let it Snow", så det blir lite julstämning utomhus!!

Konsertkväll

I år fick jag biljett till musikklassernas Luciakonsert. Ikväll cyklade jag ner i blåst och duggregn och bänkade mig i vår ståtliga Domkyrka för en dryg timme med skönsång och julstämning 100 %! Blir alltid lite nostalgisk också, var det inte alldeles nyss jag band lingonkransar och strök lucialinne och var på plats som förälder?!!
Även maken är på konsert. Istället för julbord valde personalen att gå ut och äta vanlig mat och istället gå på konsert på UKK. Christer Sjögren sjunger Frank Sinatra! Maken var måttligt road, men lät personalen bestämma. Blir spännande att höra vad han tyckte! Även Andreas Weisse och Christin Amparo är med och ingen av dom har ju en dålig pipa!

Imorgon bitti blir det Luciafirande på skolan. Även på barnbarnets dagis, dit jag gärna hade gått, men jag får lov att hålla mig på jobbet. Det är hektiskt så här i betygsättningstider!

Artistic Trading Card

 

Ikväll gjorde jag min allra sista hemuppgift för Broderikursens räkning.

Ett ATC-kort,  Artistic Trading Card. Ett kort i storlek som ungarnas fotbolls- eller hockeybilder. Man broderar utifrån ett tema, samlar eller byter med varann. Vår broderigrupp bestämde att göra varsitt kort och skicka till skolans samlarpärm. Temat skulle vara 50-60-talsbroderi, det var ju också temat för utställningen på Länsmuséet i Gävle, som vi avslutade vårt broderiår med.

Nu har jag lagt mitt lilla kort i ett frankerat kuvert, adresserat till Västerbergs folkhögskola i Storvik.

Lite sorgligt och tomt känns det allt. Jag har verkligen haft stort utbyte av detta broderiår.

Men nu får jag se till att utmana mig själv med nya broderiprojekt.

Har redan flera idéer.

Nu avslutar jag den här onsdagen med en kopp rött glöggte och en pepparkaka.

Skavanker

Jag har accepterat och lärt mig leva med min gryende Hallux Valgux som smärtar när jag har för trånga skor.
Jag har accepterat att jag fått lägga slalomskidorna på hyllan eftersom knäna blivit dåliga.
Jag accepterar och lever med den ständig ryggsmärtan, pga förslitning som gjort att de tre nedersta kotorna i ländryggen växt ihop.
Jag accepterar att jag måste vara försiktig med att klippa för mycket eller lyfta för tungt så att inte min "tennisarm" kommer tillbaka och börjar smärta.
Jag accepterar att mina fingrar vitnar och domnar om jag blir det minsta kall.
Jag accepterar och lever med mina skakningar i höger hand, pappa var skakig och mina båda bröder är båda skakiga.
Jag acceptera att mina ögon rinner extremt mycket när jag kommer ut i blåst och kyla, men att dom samtidigt blivit torra, vilket innebär att jag inte kan bära mina kontaktlinser lika många timmar, längre.
Jag står ut och lever med mina plötsliga vallningar, att jag plötsligt och utan förvarning blir svettvarm.

Allt det där kan jag ta, är så illa tvungen.

Men sedan ett par månader tillbaka har jag fått besvär med höfterna. Det har kommit och gått, men senaste tiden har det liksom parkerat. En molande smärta i höftlederna som strålar ut i låren, värst på ena halvan av kroppen. På nätterna har det varit jobbigt, det har huggit som av knivar när jag försökt vända mig och byta sovställning.
Igår kväll efter hundpromenaderna hade jag sån värk att jag hade svårt att gå.  Jag satt med massagekudden, tog ett varmbad och letade upp en ask smärtstillande och inflammationshämmande tabletter. Skulle sätta mig och skriva här på bloggen, men hade så ont att jag bara kände mig deppig utan minsta skrivlust, så jag gick och la mig istället. Känner oro över hur det ska bli.

Dock är jag gladare idag. Jag har fortsatt knapra piller så den värsta udden av smärtan har lagt sig. Jag promenerade t om över med hunden till dess ägare idag. Då fick jag ju det stora nöjet att träffa lilla Alfred två dagar gammal! Och vem kan deppa efter en sådan angenäm aktivitet?

Förhoppningsvis är höftproblemen av övergående art. Och i annat fall får jag väl lära mig att acceptera och leva även med dom!

Ett ljus i mörkret!!

 

På en av årets dystraste dagar med regn och blåst, nästan stormvindar, valde han att komma ut i denna värld. Från mamma Madeleines trygga, varma mage till den krassa verkligheten. Klockan 04.18 föddes Alfred Erik Edmund Dammbro.
Jag väntade i det längsta i går kväll. Satt och fixade klart de små julklappsvantarna till de redan, i allra högsta grad, redan levande barnbarnen.

 

01.30 gav jag ändå upp och kröp ner i sängen. Men inte kunde jag sova! Hörde klockan slå både 2, 3 och 4. Sedan måste jag ändå slumrat till, och vaknade av telefonens sms-pling klockan 5.30. Sonen berättade den stora nyheten och då blev jag ju så till mig att jag inte trodde att jag skulle kunna somna om. T om stora vovven blev så till sig att han hoppade upp och la sig emellan maken och mig. Men det blev faktiskt lite mer vila. Klockan 8 gick dottern och jag ut på en långpromenad med vovvarna. Då var det faktiskt fortfarande uppehåll. När vi kom hem igen hade maken dukatfrukost och tänt det andra adventsljuset.

 

Ja så har hela dagen gått och man har varit som i ett lyckorus med bilder och berättelser kring hur den allra senaste familjemedlemmen kom till världen.

Familjen ligger kvar på bb över natten och stora vovven stannar hos oss.

Jag har broderat namn på täcket jag sydde, och slagit in det i paket. Så här blev det;

 

 

Vovven Massimo fick vara med på ett hörn.

 

Skönt att väntan är över. I natt tror jag att jag kan somna omedelbums!!

 

Nästan skendräktig

 "Vem är du?"

Vem är du som bor i mitt inre
Vem är du som jag känner så väl
Mitt barn - javisst
Men jag längtar att känna
Din personlighet och själ.

Vem är du som bökar och buffar
Vem är du som lever i magen min
Mitt barn - javisst
Men jag längtar att känna
Beröringen och doften som är bara din.

Vem är du som lever i mig
Mitt barn - javisst
Men jag längtar att visa
Hur mycket jag älskar dig.

~Monika Bergh~

Sonen skickade ett sms i morse. Sonhustrun hade varit vaken hela natten eftersom värkarbetet satt igång. Kunde vi vara beredda att hämta hunden om dom måste åka in på bb?!
Självklart kunde vi det!!

Jag var på massage och hos optikern. Jag mötte upp maken på stan för en del julklappsinköp. Jag bakade pepparkakor och saffransbröd.
Och hela dagen har jag varit på helspänn. Ryckt till så fort telefonen ringt eller plingat. Jag har riktigt känt hur jobbigt sonhustrun haft det med värkarbetet. Inte glömmer man den känslan. Jag gick många timmar med i alla fall tre av fyra barn!
Klockan 20 fick jag ett sms att dom nu är inskrivna på förlossningen, så jag gick och hämtade hunden. Och nu börjar väntans tider. HUR ska jag kunna sova??
Har bryggt en kopp te och provsmakar en pepparkaka. Ska ta en dusch. Kanske läsa lite, eller montera vantar! Kan ju inte bara sitta rakt upp och ner.

Här kommer bilder från baket;

Har sagt att dom måste ringa så fort något händer. Oavsett klockslag på dygnet!!

Barbro-dagen

Jag har kokat upp sirap, socker och kryddor och sitter och väntar på att det ska svalna så att jag kan blanda i vetemjöl och bikarbonat. I morgon eftermiddag ska här bakas pepparkakor!!

Under tiden tänker jag tillbaka på mitt sista dygn med brodöserna på Västerbergs folkhögskola.
Nu har jag gått ett år på distanskursen i broderi. Jag har fått massor av inspiration, massor av tips, träffat nya vänner och hittat en ny last; broderilasten! Visst har jag broderat tidigare, men inte på det här sättet. En del nya stygn men framförallt massor av nya infallsvinklar på hur man kan göra!

Vi avslutade idag med att se en utställning om 50- och 60-talsbroderi på Länsmuséet i Gävle.

 

Innan den utställningen, hann vi också beskåda den berömda julbocken i Gävle. Än så länge i sin fulla prakt. Varför har man kommit på att elda ner den år efter år?

Den funderingen får avsluta denna dag, då jag också haft namnsdag!!

Laddar...

Jag hade en lång arbetsdag, cyklade hem i ishalkan och gick ut med hunden när det samtidigt började duggregna och var noll-gradigt. Därefter drog jag iväg för att veckohandla. När jag var färdig, drygt en timme senare, hade parkerat bilen i garaget och började bära in kassar, funderade jag på hur många kilo mat jag egentligen släpat hem genom åren! Armarna kändes långa och höfter och rygg värkte. När alla fyra barnen var hemma gick det åt 14-16 liter mjölk och fil i veckan. Bara det är ju några kilo!!
Det är helt och hållet självpåtaget, så jag skyller inte på någon. Ända sedan jag var dagmamma (första gången 1988) började jag skriva veckomatsedlar och utifrån dessa gjorde jag inköpslistor. Då var det enklast att handla själv, eftersom jag planerat och tänkt ut. Sen har det bara fortsatt. Tycker att det är praktiskt att veta i förväg vad man ska laga på kvällarna, och veta att ingredienser finns hemma.  Så är det ju också så att jag är hemma först alla dagar utom fredagar.
Idag fick jag äta middag alldeles ensam. Jag stekte en bit lax och en bit halloumi och åt en sallad på spenatblad och granatäpplekärnor till. Sen parkerade jag i soffan och såg både Bonde söker fru och Morden i Sandhamn, luften gick liksom ur mig.
Nu är väskan packad och siktet inställt på två dagar på Västerbergs folkhögskola!
Återkommer fredagkväll!

December är här!

Så är väggalmanackans blad bytt och det är bara ett blad som återstår, nämligen detta;

 

Förra året knåpade jag ihop en almanacka med bilder från sommarens vandringsresa till  Irland, och gav till maken i födelsedagspresent.

Årets födelsedagspresent till maken blev lite större. Idag kom nämligen resehandlingarna till en ny vandringsresa i slutet av december, början av januari. Den här gången bär det av till Puerto de la Cruz på norra Teneriffa!

 

Men innan dess ska det rustas för jul!

 

 

Medan jag inväntade ett möte på jobbet idag, sydde jag ihop ett par julprydnader, lagom som arbete när man bara har ett par lektioner kvar och behöver något litet att göra.

 

 

Och hemma, efter middagen, broderade jag klart den fjärde bilden i serien med Martiniglas som jag gjort som uppgift.

 

Och med det så blev kvällen sen och den första decemberdagen är snart slut!

God natt!

 

Anders slaskar - julen braskar...

Det blir svårt att förutse julvädret med den gamla "regeln" att om Anders slaskar så braskar julen och tvärtom.
För i morse vaknade vi upp till snöslask, blött, blött. Det stänkte upp på benen när jag cyklade till jobbet. Men så mot lunchtid så slog det om och blev kallare och när jag slutat jobbet,  hade slasket förvandlats till isknaggel och det var förenat med livsfara att cykla hem.
Så det är väl fifty-fifty vad det ska bli för julväder.
Jag plockade i alla fall fram min vintercykel och pumpade upp däcken. Den står alltid med dubbdäck på i förrådet. Äldre, vingligare, tungtrampad och med färre växlar, men ändå lite tryggare i halkan.

Kvällen har ägnats åt broderi och kakbak, samt att försöka plita ihop en önskelista som dottern efterfrågat. Det blir svårare och svårare att komma på vad man önskar sig!! Har allt (och mer därtill) vad jag behöver.

Fast det är klart, tofflorna jag går omkring i på eftermiddagarna och kvällarna har jag tagit över efter äldsta dottern som tyckte att dom var utslitna för 1 1/2 år sedan. Och nu börjar dom faktiskt se riktigt sunkiga ut.....

Första advent

Första advent och hög mysfaktor!!
Har pyntat hela huset, tänt massor av ljus både ute och inne, julmusiken på,  det doftar nybakat och strax korkar vi upp första glöggen! Väntar bara in gästerna som promenerar hit i blåst och duggregn....Just den detaljen var väl inte så stämningsfull precis, men desto skönare att kura inne!

Kom i julstämning redan igår kväll när vi var bjudna på julkonsert i Blå Hallen i Stockholms stadshus. Min kusin och hennes man hade fixat biljetter och bjudit med oss. Bara att få sitta i Blå Hallen var fantastiskt, vilken lokal! Och jag kunde inte låta bli att tänka på att snart ska det sitta kungligheter och prominenta gäster från hela världen där och äta!
Efter en timme av stämningsfull, blandad julmusik promenerade vi till Hantverkargatan och den lilla franska bistron Bergamott. Vilken liten pärla! Vi startade upp med champagne medan vi valde från menyn som var ritad med krita på en svart tavla, så det var i alla fall inga problem med att se och läsa! Jag valde saffransgratinerade havskräftor, hästfilé med grönpepparsås och pommes frites och som avslutning ostbricka. Goda viner till och prat och skratt, det var ett tag sedan vi sågs så vi hade mycket att uppdatera varandra om.
Vi skildes åt vid stationen där vi skulle resa åt olika håll. Nu har vi bestämt att vi nästa gång ska träffas för en skidhelg någon gång i början av nästa år, i deras hus i Åre.

Planen för dagen, efter glögg-myset, är att cykla upp till slottet, med barnbarnet och kika på de traditionsenliga fyrverkerierna. Sen blir det hem och laga middag till söner med familjer som kommer hit.

Jag älskar den här tiden på året!!

Black friday

Black friday, ett uttryck som jag hörde första gången för ett par år sedan. Ett (som så mycket annat), amerikanskt påhitt. Affärerna rear, nästan skänker, slumpar ut varor.  I alla fall vill dom få oss att tro det.
Dotterns pojkvän har pratat om det och sett fram emot det i flera veckor. Han är säljare!
Det går alltså ut på att få oss att tro att vi tjänar på att shoppa, men i själva verket är det såklart affärerna som tjänar på att vi köper. Både på radio och i tidningar har jag idag läst om att denna "Black Friday" minskar i betydelse i USA, men här i norden verkar vi ha anammat det som begrepp.
Jag kan tycka att det är lite tragiskt att vi handlar så ofantligt mycket. Att shopping nästan  blivit en livsstil.
Men jag kanske ska vara tyst, eftersom jag alldeles nyss varit ute på en nätbokhandel och inhandlat tre böcker med "black-friday-rabatt"..... För att "rädda mitt ansikte" kan jag alltid skylla på att jag redan bestämt att köpa en av de tre böckerna i julgåva, nu unnade jag mig två böcker till eftersom det var rabatt! Och att läsa hör väl till en god sak!!

Det är första advent till helgen, den där perioden med årets största mysfaktor! Eftersom det är fredag, hämtade jag upp barnbarnet från dagis, och idag fick han hjälpa mig att börja pynta. Han plockade ut alla mina tomtar ur en kartong och fick ställa upp dem på hyllan i trappen.
I morgon fortsätter pyntandet och jag ska iväg på en julmarknad och köpa krans till dörren.
Men först några timmars sömn, i natt lär jag få sällskap av vovve i min säng, eftersom dottern är ute och roar sig.

Mer dagboksbroderi

Jag hade föresatt mig att bli färdig med mina dagboksbroderier ikväll, och visst blev klockan lite väl mycket, men det fick det vara värt!

 

 

 

Den här listan är från den 1 december i fjol, jag hade då lagt ut den på instagram, så nu var det bara att brodera av den. Eventuellt tänker jag sätta dit en kaffefläck.

 

Den här är mitt liv just nu. Börjar högst upp till vänster, Vaknar 06.15. Mediterar en stund. Borstar tänderna. Cyklar till skolan. Lunch blir gärna kaffe och bulle. Rastar vovve. Ett gympapass på Friskis & Svettis. Handla på ica. Cykla hem. Duscha. Äta middag. Stryka tvätt. Lyssna på spotify. Blogga. Två garnnystan får symbolisera att det alltid måste vara någon form av textilt handarbete varje dag. Tedrickning. Försöker läsa, men somnar ungefär klockan 23.

 

Fast det där med kl 23 stämmer inte ikväll, nu drar klockan mot 24...

 

 

 

 

Paket på vift

Tur att jag har lågt blodtryck!
Ringde Posten, eller Post Nord som det numera heter. Hemsidan kom upp på engelska först och det tog ett tag innan jag hittade ett nummer att ringa.
Först fick man 7 olika valmöjligheter, det gällde att lyssna noga så att man förstod på vilken siffra man skulle trycka på. Därefter fick man ytterligare tre valmöjligheter. Sen fick man stå i kö, där en mild stämma gick in och sa; Tack för att du väntar, med jämna mellanrum. Så tillslut fick jag tala med en kvinna med släpig röst. Jag förklarade mitt ärende om paket och brev som skickats till fel adress i Göteborg. Ja, då får du kontakta PTS, dit skickas alla försändelser som saknar avsändare. Numret står på deras hemsida. Lite sammanbitet, men fortfarande ganska vänligt, frågade jag om hon kunde ta fram numret åt mig. Jo då, det kunde hon. Nytt nummer, nya valmöjligheter, ny kvinna den här gången med norrländsk accent.  Den här kvinna påstod att den första kvinnan hänvisat mig fel, hit kommer inga paketavier, bara "vanliga" försändelser som saknar avsändare, dessutom går det inte så fort som fem dagar. SUCK! Är inte alla stora företag lite för stora??
Ja sen var jag tvungen att jobba, så klokare blev jag inte.
Pratade med dottern som sökt upp den felaktiga adressen utan resultat samt också ringt Post Nord, som bara rådde henne att vänta.
Så paket och brev är fortfarande på vift. Så tråkigt att inte dottern fick någon uppvaktning. Innehållet i paketet är betalt, så det är bara att hoppas på att det inte hamnar i orätta händer, utan ändå når dottern så småningom.

Larvigt...

Jag dricker alltid rött te på kvällarna. Minst en stor kopp, ca 3 dl. Det innebär att jag alltid måste gå upp på toaletten på natten, men det tar jag.
I natt gick jag upp vid 4-tiden. När jag sen kom tillbaka till sköna sängvärmen, la jag mig, som jag brukar, på magen, med ena armen under kudden.
Det var då jag kände något konstig i handen. Som en kall, mjuk men samtidigt hård liten kula. Efter att ha pillat på den i 10-15 sekunder, satte jag mig käpprakt upp i sängen, slet bort kudden och tände lampan. Maken grymtade; vad gör du? medan jag förskräckt fick se en ca 3 cm lång och 1/2 cm tjock larv krypa iväg mot sängkanten. VAD gjorde den i min säng och HUR hade den hamnat där. Jag som i det närmaste har fobi för kryp av allehanda slag, fick direkt en hög puls när jag äcklad tog en pappersnäsduk och avslutade larvens liv!
Sen var det stört omöjligt att somna om. Jag tyckte det kröp och kliad överallt på hela kroppen. Maken hade också fått sin sömn störd, så han gick upp och satte sig att läsa vid 5-snåret.
Så dagen har varit ganska seg.

 

Fick ändå broderi 3 av 4 klart. Stjälkstygn på tryckt botten.

 

Larvigt besviken blev jag också ikväll när vi skypade med Göteborgsdottern. Vi hade skickat både brev och paket, hon hade inte fått någotdera, eftersom jag skrivit fel adress.....

Det är bara att hålla tummarna för att posten hittar rätt så småningom.

Nu ska jag stupa i säng, men först ska jag kolla upp så att den är larv-tom!!

Ta mig tillbaka, sjunger Darin!

 

Sen eftermiddag idag ringde jag min svägerska för att bjuda in till glögg på första advent. Hon svarade glatt i telefon; jag sitter under en palm, solen skiner och jag och svärdottern tar varsin öl!

I går bokade yngsta dottern och pojkvännen en resa till Thailand, två veckor i januari.

För några dagar sedan berättade dottern i Göteborg att hon och pojkvännen ska resa till Thailand på nyårsafton och stanna två veckor.

Det blev plötsligt väldigt mycket solsemestrar!

När jag bläddrade bland mina bilder i jakt på en speciell bild, så hittade jag den här bilden. Den togs på den grekiska ön Karpathos för 4 1/2 år sedan-

Så kan man också ha det.....

 

....men idag var häftig här och nu. Det var 7 minusgrader, kall, krispig luft. Solen sken på dagen när jag var hem och rastade vovve. På sena eftermiddagen när jag cyklade hem lyste fullmånens bleka sken upp min väg.

Det var skönt att komma in i värmen, tända stearinljus och laga en rykande het palsternackssoppa, gratinerad i ugnen med krutonger, valnötter och riven ost.

 

Samtidigt, när jag tittar på den där bilden, kan jag känna känslan av att ligga på de solvarma stenarna och låta medelhavets turkosblå vatten skölja över kroppen och svalka min solbrända hud....

 

Ta mig tillbaka, sjunger Darin.

 

Hur ska jag ha tid att jobba i morgon??

Vilken helg! 5-7 minusgrader, klar hög luft, solsken! Så underbart vackert, och jag har varit inne precis hela helgen. Galet, ja visst, men jag har inte hunnit gå ut!
Visserligen gick jag ut med soporna nyss, och igår hängde jag ut tvätt på tork och några kuddar och filtar på vädring, men det räknas inte.
Hade ju föresatt mig att storstäda huset, och det gjorde jag. Det dammades, dammsögs, våttorkades och putsades fönster så att det stod härliga till! Satte t o m upp julgardiner i vardagsrummet, det är ju bara en vecka kvar till första advent.
Äldste son och sonhustru bjöd in sig på lördagsmiddag så jag fick åka en sväng och kompletteringshandla och laga mat på sena eftermiddagen. Det var så trevligt och blev ganska sent, så något bloggskriva var det inte tal om i natt kl 01.00.
Idag har jag planerat broderi och utfört två av fyra småbroderier. Mitt på dagen hade vi son och sonhustru här, dom hade visning av sin lägenhet och fick inte vara hemma. Gräddade våfflor och bryggde kaffe och fick en trevlig pratstund.
Nu har maken och jag ätit en riktigt god kyckling och tittat på Bron, den spännande tv-serien. Dotter och pojkvän är på bio ikväll.
Men hur kan det vara måndag imorgon? Jag har inte tid att gå till jobbet! Det är ju så mycket jag behöver göra här hemma! Mina hemuppgifter på broderikursen är nästan övermäktiga denna gång;

 

Här är collaget i papper som är förlagan

 

1 av 4; jeansbitar fastsydda med maskin, läggsöm med silvertråd på silvertyg, förstygn av vitt moulinegarn, oliv i tovad ull, tandpetare stjälkstygn moulinegarn

 

2 av 4 maskinbroderi

 

Jag har två bilder kvar att brodera på denna hemuppgift, sen har jag två bilder kvar att brodera på den andra hemuppgiften, och sen ska alltihop monteras!

Hur ska jag hinna jobba??

Ostädat

Det känns som om både jag och huset är ostädat!!
Vad gäller huset så stämmer det verkligen. Har inte varken dammat eller dammsugit på två veckor. Nu har jag skrivit en lång lista på göromål inför imorgon och redan ikväll hängde jag ut mattorna på vädring. I morgon blir det till att kavla upp ärmarna!
Vad gäller mig själv är det väl lite svårare. "Ostädad" känner jag mig för att jag inte prioriterar träning just nu, det blir sporadiskt som jag kommer iväg, och det känns inte ok!
Dessutom lämnar min garderob en hel del att önska just nu. Idag tog jag på mig en säkert tio år gammal polotröja, noppig och oformlig, under en närapå lika gammal västklänning som är urtvättad. På fötterna, ett par gamla stövlar som jag övertagit efter yngsta dottern.  För att "piffa upp" min outfit, tryckte jag dit en gammal brosch föreställande en elefantmamma och hennes barn. Den fick jag av min bästis då jag var 12 år gammal.....
Skulle verkligen behöva göra något åt min garderob! En rejäl rensning.
Det är bara det att jag har så svårt för att göra mig av med kläder som inte är slitna. Det är väl mammas ord som sitter i bakhuvudet; Huvudsaken att man är hel och ren. Man ska slita ut sina kläder innan man kasserar dom.
När döttrarna rensar ur sina garderober (vilket sker med jämna mellanrum), ja då är jag där och rotar och tar rätt på kläder som passar. När jag rensar ur min egen garderob, ja då vrider och vänder jag på plaggen. Även om det är något plagg jag inte använt på väldigt länge, så hänger jag tillbaka det och inbillar mig att jag nog kommer att börja använda det snart. Det sker så gott som aldrig!
Kanske borde man dessutom ändra lite stil, och inte gå i samma typ av kläder som man alltid gjort. Är det dags att skaffa en lite mogen klädstil, nu när man börjar närma sig de 60?? Men hur skulle i så fall den se ut??

Ja, nu är i alla fall klockan för sent slagen för att börja fundera på det. Tror jag sover på saken!

DEN känslan!!

Klockan är 22 och i kväll tror jag Flogstavrålet är värre än någonsin. Är det ångest över tentorna eller är det ungdomlig jubel och livsglädje, lite som Ronja Rövardotters vårskrik?? Vem vet, förmodligen knappt studenterna heller!

Skrek av glädje gjorde nästan jag i morse. Jag bilade till Arlanda för att hämta upp son med familj, som varit i Göteborg. Parkerade och klev ur bilen vid terminal fyra. Det var mycket bilar, bussar och människor i farten men plötsligt hörde jag ett; HEJ! Jag vände mig mot ljudet och fick se lilla barnbarnet släppa sin pappa, sträcka ut armarna och sikta in sig mot att springa mot mig, rakt över gatan.  Den känslan!! Vi sprang mot varann och jag lyfte upp honom och fick en riktig bamsekram. Den känslan!!

Sen har dagen gått i ett, med jobb, hundvaktande, kurs i bedömning på en skola utanför stan, makens hemkomst (där blev det också en bamsekram), middagsbestyr, kvällspromenad med hundar och så telefonsamtal till väninnan i Norge.

Nu tänker jag avsluta dagen med lite broderi! Jag måste göra några stygn varje kväll om jag ska hinna färdigställa mina hemuppgifter från broderikursen.

Börjar längta till advent!

I dag dammade jag av den gamla bandvävstolen, som stått lite undanskuffad i vävsalen på skolan. Jag varpade av bomullsgarn och satte upp en "julinspirerad" bandväv.
Fick en idé om att eleverna i särskolan ska få väva 20 cm var och sedan sy ett litet hjärta av filt att fästa bandet i,  som ett litet julpynt.
Har gått och "ojat mig" över att affärer redan pyntat och julskyltat, över annonser om julbord och julkonserter som varit i tidningen sedan i början av oktober. Men idag insåg jag att det faktiskt är första advent om 1 1/2 vecka!! Ska eleverna hinna göra något till jul, är det hög tid att börja nu!

Jag ser fram emot adventspyntet. När adventsstjärnorna och stakarna lyser i fönstren slipper man komma hem till ett becksvart hus efter jobbet!
Men först ser jag fram emot morgondagen, då väntar jag hem maken, som varit på Sicilien en vecka!

Konsert-dags

När solen går ner 15.15 och mörkret lägger sig kompakt över stad och land så vill man helst bara åka direkt hem efter jobbet och krypa ner i ett varmt bad med en bra bok och en kopp te. Kura inomhus och bara vara lat.
Men ikväll hade jag fått en inbjudan till en konsert, så jag hakade på goda vänner och begav mig per cykel, i mörkret, till Hijazz, den lilla krogen vid stationen.
Vi hann beställa in mat och vin och prata en stund innan "Matti Ason band" intog scenen och drog igång en knappa 2-timmars-spelning. Lite udda musik av fyra olika kompositörer. Bra musik!

 

Framförallt är jag glad att jag tog mig i kragen och kom iväg. Mat, musik och trevligt umgänge; det är inte ett dåligt sätt att tillbringa en mörk novemberkväll på!!

 

 

En trevlig överraskning!

Jag blev spontant utbjuden ikväll! Dotterns pojkvän ville bjuda på kurdisk restaurang. Vem tackar nej till något sådant trevligt, en mörk, regnig novembermåndag!!?
Så mycket mat!!
Linssoppa och tre olika grönsakstallrikar.
Lammlägg, ris med russin och tomatgryta med bönor. Shish kebab, grillat lamm- och kycklingspett, ris, grillad tomat och tomatsås med aubergine. Yoghurtdryck och tunna, tunna mjuka bröd.
Och pojkvännen lastade på min tallrik, mån om att jag skulle smaka allt och mån om att jag skulle tycka det var gott.

Och jag åt, och det var gott, och jag blev så mätt, så mätt och så trött. Har mest suttit och gäspat resten av kvällen!

Men jag lär väl sova gott i natt, man skulle tydligen göra det av den där yoghurtdrycken!
God natt!

Mitt i månaden November

Precis mitt i månaden november, är det idag.
Det är inte mitt i livet. Nej, för jag lär inte bli 114 år. Jag är alltså på dö-sidan...
Har jag tid med det? Det är ju så mycket jag vill göra.....

Vilka funderingar så här på söndagkvällen!

Tror det blir så för att jag undrar var helgen tog vägen. Jag har haft en bra helg och hunnit göra det jag ville, men den försvann så fort bara.

När jag vaknade i morse och sträckte på mig i sängen, njöt jag av att ha en hel ledig dag framför mig.
Efter hundpromenad och gympa så grottade jag ner mig vid symaskinen hela dagen. Jag blev klar med det jag föresatt mig och jag blev nöjd. Och nu är det kväll och dags att sova.

Jag hann bara blinka så hade dagen försvunnit!

Låt aldrig hoppet försvinna!

Det känns nästan som att attentat, våld och hemskheter avlöser varandra, vad är det för en värld vi lever i???!!!
Det första som mötte mig i morse kl 06.00 då jag slog på mobilen, var nyhetsrapporteringen om de fruktansvärda terrorattentaten som drabbade Paris i går kväll.
Man blir bestört och förtvivlad. Varför?!??
Med avbrott för då jag cyklade ner på stan för min massagetid, så har jag suttit vid radion och följt all rapportering. Inte overksam, jag har startat upp ett nytt sömnadsprojekt, men jag har samtidigt lyssnat.
När jag stod och lagade middag till mig och dottern, bestämde jag mig för att jag måste bryta och ägna kvällen åt något som kunde muntra upp mig istället. En bedrövad själ gör ju inte världen bättre!

Cyklade ner till sista kvällsföreställningen av den här;

 

...och som jag fick skratta!! Det var en galet rolig film. Svart också, ja, men med en varm underton och skrattet närvarande hela tiden. Fantastiska skådespelare och härlig scenografi. Fick mig nästan att börja längta till advent och jul.

Och melodin som spelades när avannonseringen gick på, nynnade jag när jag cyklade hem och när jag nyss var ute på sista kvällspromenaden med vovven;

 

Tänd ett ljus och låt det brinna,

låt aldrig hoppet försvinna

det är mörkt nu

men det blir ljusare igen

 

Låt oss verkligen hoppas det!!

Rese-strul

Maken for till Sicilien på kurs igår. Det höll på att gå åt pipsvängen, eftersom flygbolaget Lufthansa strejkade, men genom ombokningar och tre byten istället för ett, så gick det bra och hans skickade ett sms vid 21.30 igår att han var framme.
Sämre gick det för dotter och pojkvän, som skulle tillbringa helgen i London. Vi sa hejdå i går kväll och jag hade räknat med en helg för mig själv och vovven. På eftermiddagen fick jag dock ett sms;
"Det är verkligen fredag den 13 idag... Halsho har kollat fel, så nu står vi på Skavsta och flyget går från Västerås om en timme, så nu är det kört..."  Det kan man ju verkligen kalla otur (eller en gnutta klantighet).
I morgon bitti kl 06.15 ska jag skjutsa son med familj till Arlanda, dom ska flyga till Göteborg. Vi får hoppas utan rese-strul!!

Trist arbetsmiljö!

Jag satt prov-vakt idag. Två timmar i olika klassrum. Hade verkligen tid att titta mig omkring, bara för att konstatera; Vilken bedrövlig arbetsmiljö man vistas i om dagarna!!
Golvet är ihopsatt av stuvar med linoleummattor i olika färg
. Väggarna är målade i en smutsgul-grön nyans, som är avskavd på många ställen. På några ställen finns det gardiner. Smala kappor i grälla färger eller längder i en trött smutsgrön nyans, dom sitter dock snett, en del krokar har lossnat från gardinstången. Inredningen är blandad från 60-70-talet och fram till våra dagar. Tomma tidsskriftställ och pärmar med kryptiskt innehåll står, eller ligger ovanpå skåp eller i befintliga bokhyllor. Travar av läroböcker eller ordböcker ligger på skåp och kateder. Elevbord och stolar är hårda och ogästvänliga, klottrade ovanpå och med tuggummirester på undersidan.
Man blir lite blind, och tror att detta är normalt, men egentligen är det bedrövligt! Tänker eleverna på det? Jag minns inte riktigt hur man tänkte kring närmiljö i högstadieåldern. Tittar man på hur de flesta har det i sina elevskåp så kan man ju undra. Där råder ofta ett kaos av gamla och nya anteckningar och papper från alla lektioner, böcker, pennor, godispapper, någon tom läskburk osv.
Samtidigt så vet jag att många uppskattar när man gör lite mysigt. Kanske släcker ner och tänder ljus, ställer fram en blomma eller pyntar med något.
Nu fick vi på arbetsplatsmötet igår veta, att skolan "ligger minus" med 2,9 miljoner kronor och så har jag, på medarbetarsamtal idag, önskat pengar till 24 nya symaskiner....
Vi får nog fortsätta "vara lite blinda" och bara stå ut!!

Novis i november

Ikväll har syjuntan träffats hemma hos mig.
Jag gjorde en deg i morse, som fick stå och jäsa i kylen, medan jag var på jobbet. Sedan skar jag bitar, la på en plåt och gräddade då jag kom hem. Smidigt och gott med nygräddat bröd.

Vi är fyra yrkesverksamma och två pensionärer. Det känns nästan som att de som är pensionärer, är mest aktiva. Den ena berättade om en tripp till Afrika, både som semester och för att bistå en afrikansk familj ekonomiskt. Den andra berättade att hon börjat dansa klassisk balett.
Inför dessa områden är jag novis, men jag blir imponerad av tuffa tanter som utmanar sig med nya aktiviteter!

Man ska leva i nuet och inte längta till framtiden, men det är inte utan att man själv skulle kunna tänka sig att vara pensionär.

Ska till min bankrådgivare i morgon, kanske kan man få en hint om när man skulle ha råd att börja ta ut sin pension?!! För när det gäller sånt är jag också en novis!!

En del av livet

Jag läppjar på mitt heta te och njuter kvällsfrid!
Det har varit full rulle hela dagen. Jag var effektiv på jobbet med lektioner, elevsamtal, extravik i samhällskunskap,  böcker och elevarbeten som skulle gås igenom efter vikarierna då jag var ledig för kurs samt  omdöme för lärarkandidaten  jag hade under fyra veckor, att skriva.  När jag kom hem gick jag ut med hunden, satte på en tvättmaskin, vattnade blommor, lagade fiskgratäng, kokade soppa, bakade bröd, gjorde äppelkakor, hängde tvätt och betade av en lagningshög vid symaskinen. Så nu efter duschen blev jag lite trött.
Maken som varit på möte sitter och renskriver anteckningar, dotter och pojkvän tittar på tv.
Det är vardag mitt i månaden november. Det är också en del av livet.

Suck, inte nu igen.....

För exakt ett år sedan gick starten för ombyggnaden av vårt kök. Vi fick ordna ett provisoriskt kök i hallen för matlagning och  ett i tvättstugan för disk. Överallt stod kartonger med köksprylar.
Knappt två månader senare kunde vi flytta tillbaka i vårt nyrenoverade kök, strax före jul. Sedan hade vi snickaren här för småjusteringar ända in i februari.
Och idag har han varit här igen! Egentligen var han här redan i augusti, då jag påkallat några problem. Han lovade att åtgärda så snart han hade tid....
......det är alltså tre månader sedan! I fredags hörde jag av mig igen, för nu har det dykt upp ytterligare ett problem, nu måste han verkligen komma.
Idag kom han så äntligen och vi gick igenom vad som behövde göras.
Nu har han fått nyckel, så i morgon ska han sätta igång. Jag är rädd att det blir ett ganska stort ingrepp...
Suck, inte nu igen....

Familje-helg

Vilken helg vi haft!
Hela familjen samlad igår, för att fira makens 60-årsdag.
Göteborgsdottern kom hem som en överraskning, redan i fredags kväll. Och som bonus, fick vi träffa pojkvännen.
Han hade aldrig varit i Uppsala, så i lördags gjorde dom stan, medan jag stod i köket och förberedde kvällens middag.
Det blev så bra, och jag är så glad och lycklig när hela skaran är samlad. Börjar möjligen önska mig ett större hus, för nu börjar vi bli många!
Vi åt och drack, pratade och skrattade. Äldste sonen bjöd på trolleri, maken fick fina presenter, barn-barnet var på sprallhumör och hundarna fes! När barnfamiljen gav sig vid 22-tiden, började vi andra spela spel, och det gick hett till ett tag.
Det blev sent, och maken och jag sov till 9 i morse. Sen blev det lite turbulent vid frukosten, eftersom sonen inte fick igång bilen när han hade brått till jobbet, så maken fick rycka ut. Det blev några turer, där nästan alla blev inblandade, men det slutade lyckligt.
Promenad, kortspel, lunch och sen vinkade vi adjö till Göteborgsresenärerna.
Jag gick på gympa och maken och yngsta dotterns pojkvän satt framför fotboll, där vårt Uppsala-lag hade chans att gå upp i allsvenskan, men dessvärre torskade dom, och stämningen blev lite dämpad ett tag.
Men några glas vin och franska ostar senare, framför "Bron", var läget återställt och nu är det bara att samla sig inför kommande arbetsveckan!

Dagboksbroderi

Två intensiva och mycket roliga dagar på broderikursen, är till ända. Nu har vi bara en träff kvar, i början av december, sen är hela kursen slut.
Och till den sista gången har vi fått rejält med hemuppgifter, börjar redan gruva mig för hur jag ska hinna med!
Första uppgiften, igår, var Free Flow Embroidery eller dagboksbroderi.
Precis innan fikarasten blev vi tillsagda att ta med ett tyg och fläcka det på något sätt. När vi satt i skolbänken igen stod följande på vita tavlan;
1. Brodera något från fikarasten
2. Berätta med broderi hur fläcken uppstod
3. Brodera två saker om dig själv
4. Brodera något om Sverige idag
5. Brodera vad du tyckt varit roligast på broderikursen
6. Brodera något med vänster hand.

Jag gick igång på detta och satt kvar i skolbänken till strax före klockan 22.
Så här tänkte jag; på fikarasten drack jag bara ett glas vatten. Eftersom jag inte gjort någon fläck, så gjorde jag en i klassrummet genom att smeta läppglans på läpparna och sedan trycka underläppen mot "glaskanten". Därför fick jag brodera mitt läppglans bredvid glaset. Fortsatte brodera glas, den här gången ett vinglas, eftersom jag tycker om att dricka vin. Glaset hålls av en hand med långa lackerade naglar eftersom jag tycker det är vackert. Broderade också dit en liten flaska med nagellack. Sverige idag är kontraster, så jag broderade ord som;  Rekordmånga asylsökanden, Svenska Hollywoodfruar, EU-emigranter, Paradise Hotel, The Bachelor, 5:2-dieten, Bag in Box. Roligast med kursen har ju varit allt, så jag broderade in namn på allt vi gjort och med vänster hand ramade jag in allt med förstygn.
En av läxuppgifterna är att göra minst 3 broderade dagboksbilder till.

Idag har vi hållit på att göra papperscollage, vilket också var jätteroligt. Läxuppgiften till detta är att välja en av bilderna och omsätta till minst 4 olika textila tolkningar/stygn.

Dessutom har vi ett kompendium i färglära som ska göras.

Ideér har jag fått massor, tar jag bara en sak i taget så ska det nog gå.

Vad är det för en dag idag....

 

...jo, det är makens födelsedag; Hurra, Hurra, Hurra!!!

 

Sång och paket på sängkanten och därefter färskpressad juice, Prosecco, färsk frukt, plättar, lönnsirap och cappucino från nya kaffeapparaten!

Trevlig start på den här dagen.

Min snälla kollega tog hand om klassen själv på mentorstiden, så jag hade ledigt fram till kl 10!

 

Vi pratade mycket om ålder, kom t o m in på död i morse. Om det tyckte dottern Inte! Men hon har själv pratat ålder en del på sistone.

Hon är 20 och har en pojkvän som är 25. Han har kompisar som är 30. När dom var på parmiddag häromkvällen kände sig dottern lite obekväm, eftersom dom andra är i en annan fas i livet och pratade barn och giftermål.

Vår fas i livet (eller egentligen bara makens än så länge) är att han plötsligt tillhör ålderskategorin 60-70 år. Det känns ofattbart, ska han snart gå i pension? Inte om jag känner honom rätt, eftersom han verkligen älskar sitt jobb och förmodligen kommer att jobba så länge som möjligt. Men vi är inte längre medelålders, bara äldre. DET är konstigt!!

Nåväl, man är väl så gammal som man känner sig!

 

Gästerna har gått, disken är fixad och jag ska ta ett bad innan jag kryper i säng. Imorgon bär det av till Västberga folkhögskola. Återkommer fredag kväll!

Konditor lär jag aldrig bli!!

 

1832 komponerade en 16-årig pojke, vid namn Franz Sacher, en tårta som kom att bli mycket berömd och som lever kvar i våra dagar. Maken och jag har ätit varsin bit Sachertårta på Hotell Sacher i Wien, för några år sedan. Den var mäktig med god!
Nu ikväll har jag försökt mig på att baka två stycken Sachertårtor. Kan bara konstatera att  konditor lär jag aldrig bli! Vackra blev dom inte. Lite sneda och vinda. Chokladglasyren blev inte sådär slät och fin utan kladdig och ojämn. Dekorationen ser ut som till ett barnkalas.
Men den är gjord med kärlek, omsorg, smör och finchoklad, och jag tror att den är god. I varje fall var både smet och chokladglasyr mycket "slickvänliga".
Nu har jag fejat och donat så klockan slår midnatt. Bäst att krypa i säng och sova, så att sångrösten håller i morgon bitti!

I´m thankful for today!!

Det är svårt att undgå kampanjerna som pågått/pågår mot cancer.
Rosa bandet i oktober och nu Movember i november.
Det är många unga män som odlar mustasch i dessa dagar och i år vill man även försöka få fler män att röra mer på sig "move" varje dag hela månaden. Tydligen startade detta med tre kompisar på en bar i Melbourne 2003 och har växt till oanade proportioner, nu samlas årligen stora summor pengar in till forskning för framförallt prostata- och testikelcancer. Fascinerande!
Vad gäller bröstcancer så vet jag ganska många i min omgivning som drabbats. Min mamma fick bröstcancer då hon var 62 år. Det gick väldigt snabbt mellan hon fick beskedet till att hela bröstet opererades bort och hon fick efterbehandling. Visst funderar man över hur stor risken är för en själv, nu när åren börjar krypa uppåt!
Jag försöker göra det jag kan; skänker pengar till cancerforskningen varje månad, går på regelbunden mammografi och klämmer och känner när jag duschar. Har också börjat använda ett deostick utan aluminium, eftersom jag hört och läst att det inte ska vara bra och osäkerheten kring dess påverkan på kroppen är stor.
Sen är det bara att hoppas att man har tur och slipper drabbas. Garantier finns inte för någon människa. Men varje dag som man får vara frisk är något av ett underverk att glädjas och vara tacksam för!

Planer kan komma att ändras...

Mauritius-Bryssel-Omberg
Maken ska fylla 60 år. Vi började redan i somras så smått fundera och planera för att vi ville göra något särskilt i samband med födelsedagen.
Mauritius, en plats vi båda gärna vill uppleva, där behöver man 10-14 dagar. Det blev svårt för en lärare som inte får ledigt.
Men höstlovet då, Bryssel, där har ingen av oss varit. Biljetterna var svindyra, det var inte värt priset.
Omberg, vandra, det tycker vi båda om! Så fick det bli!!
När maken kom från jobbet i torsdags eftermiddag, åt vi mat och sedan gav vi oss iväg!
Det blev mörkt innan vi kom fram till Borghamn, vi hade kört fel på småvägar, men tillslut hittat rätt. Nyckel till vårt rum låg i en brevlåda vid en stängd reception. Det var en gammal militärförläggning som byggts om till vandrarhem- hotell- och konferensanläggning. Nästan öde, bara en bil, förutom vår, på parkeringen.
Morgonen efter vaknade vi upp till denna utsikt;

 

 

Vi dukade frukost, gjorde iordning matsäck, snörde på oss vandringskängor och gav oss iväg!

 

Fantastiska var de vyer vi fick uppleva under vår nära 2 mil långa vandring runt "övre halvan" av Omberg. Vätterns storslagna vatten alltid i närheten. Dofter, ljud, ljus, färger. Magiskt.
På eftermiddagen hann vi in en tur till Vadstena där vi flanerade runt i staden, besökte kyrkan och en konstutställning.
På lördag förmiddag bilade vi till Ombergs turisthotell och startade dagens vandring härifrån.

 

Alvastra kloster

 

Ellen Keys Strand

 

Vackra bokskogar

 

Kallt, friskt vatten direkt ur bäcken

 

Vi gick nu "nedre halvan" av Omberg med fler sevärdheter, fornborgar och fantastiska utsiktspunkter över Tåkern, Vättern och det platta jordbrukslandskapet. Den här dagen gick vi ca 16 km och vid 15-tiden checkade vi in på Ombergs Turisthotell.

 

Det var lite som en tidsresa, som att flytta tillbaka till början av det förra århundradet, med byggnadens gammaldags charm och atmosfär.  Hotellet står med i White Guide och har 2015 utsetts till Östergötlands bästa restaurang, så gissa om lördagkvällens middag var en upplevelse!! Mat och vin var en smaksymfoni av högsta klass. Kändes extra lyxigt efter vandringen.
Frukosten i morse, innan hemfärd, gick inte heller av för hackor.

Så Mauritius och Bryssel, släng er i väggen.
Denna lilla minisemester i Omberg, var en alldeles, alldeles underbar upplevelse!!