Vitsippor och champagne!

 Vilken söndag! Snö i luften och nordanvinden hiskeligt kall! Jag gick en långpromenad med stavar och hade både långkalsonger och vintertäckjacka på mig. Maken planterade om alla små tomatplantor, men dom får vackert stå kvar inne ett tag till. 

Men den där champagne-flaskan jag la på kylning när tandvärken var som värst, idag ska den korkas upp. Jag är numera "frisk-förklarad" i mun-regionen, och det är värt att fira! Liksom att vitsippporna jag plockade i förrgår nu visar sin vackraste sida och påminner om att det faktiskt är slutet av april! 

Sen att jag klantade mig med mandolinen igår när jag gjorde jordärtskocks-gratängen, och hyvlade av mig halva långfingernageln, det är en helt annan historia. Behövde i alla fall inte åka till sjukhuset och sy den här gången.... Nä det sitter plåster på långfingret, och jag får väl peka det åt mig själv, som var så klantig.

Väskan är för övrigt packad, imorgon förmiddag tar jag tåget till Insjön. Återkommer här i slutet av veckan.

Skål på er alla!

Vårbruk

 

Tänk så tjänstvilliga barn i 3-5-årsåldern är! Dom här två behövde passning några timmar idag och det sammanföll med vår "gränd-städning", dvs radhuslängornas vårstädning av gemensamma platser, sopa grus, klippa ner buskar, gräva om sandlådan, olja staket osv. Det var inga sura miner över att det skulle arbetas, utan dom gick in med liv och lust med kratta och sop-borste och var till god hjälp. Efter avklarat arbete gick vi in och gräddade våfflor och spelade spel.

När barnen blivit hämtade fortsatte jag med sekatör och kratta och dessutom skördade jag jordärtskockor. Sen fortsatte jag invändigt och storstädade hela huset och tvättade ett par maskiner. Jag känner mig nöjd nu, har duschat och gjort mig en liten drink. Borde varit en GT eftersom det är Gin och tonic-dagen idag, men jag hade ingen tonic så det fick bli en Gordon Bennet, och med tanke på vad jag skrev igår; vissa saker gör man bara en gång. Det här var en sån sak. Inte i min smak alls!!

När maken kommer hem från fotbollsmatchen ska vi dock laga till en gratäng av jordärtskockorna, steka goda lammkorvar till, göra en god grönkålssallad och servera lite kyld öl därtill. Det kommer smaka gott-i-gott-gott!!

Trevlig lördagkväll!

Vissa saker gör man bara en gång!!

Man inser sina begränsningar och vissa saker gör man en gång och aldrig mer. Jag ska ge några exempel.

För några år sedan fick jag för mig att kandera syrenblommor för att dekorera en tårta med. Jösses vilket pill-göra!! Plocka de små blommorna, pensla försiktigt, försiktigt med äggvita och "rulla" i strösocker, sen skulle dom ligga och torka ett dygn. Det gick ju inte direkt att rulla, blommorna geggade ihop sig och blev sig aldrig mer lika. Torktiden blev längre och blommorna blev deformerade. Nej tack, aldrig mer.

Igår skulle jag göra iordning spjälsängen, eftersom yngsta barnbarnet vuxit ur korgen jag gjort iordning tidigare. Jag kånkade ner delarna från vinden och skurade rent. Så visade det sig att vi inte hade någon madrass kvar, och eftersom vi har en gammal bäddmadrass som ska kasseras, så  tänkte jag att jag kunde ta tillvara den och använda. Bra med återbruk, men min stackars hand blev nära på utsliten, liksom min stora tygsax, så jag undrar om det var värt det. Otroligt tungt och segt att komma igenom. Nej, det kommer jag aldrig att göra om.

Täcket sydde jag av en gammal sovsäck, påslakanet av ett väl använt, underlakan fick jag två stycken av ett vuxenlakan och spjäl-skydd var rester av vadd från ett lapptäcke och tygrester i gömmorna. Det blev bra, nu återstår att se om lilla fröken Majken behagar sova i sängen, hon är väldigt mycket för att dela säng med sin mamma!

Sen kommer jag till det tredje exemplet på saker man bara gör en gång! Jag har ett par timmar under eftermiddagen stått i köket och försökt baka s k lycko-kakor! Ska ordna en liten middagsbjudning om ett tag och fick för mig att jag skulle starta att bjuda på lyckokakor till välkomst-bubblet. Hittade flera recept på nätet och det stod att "bara man fick öva sig på några så var det enkelt". Pyttsan!! Jag övade mig på ganska många som bara sprack. Efter ett tag fick jag väl till dom hyfsat bra, även om dom inte blåste upp sig som på bilden i receptet. Men när jag skulle eftertorka dom så öppnade sig flera och lappen tittade fram. Nu har jag 20 stycken fula kakor i konstig form - tänker inte visa något fotografi - vi får se om jag tänker bjuda på dom överhuvud taget.

Nåväl, om man inte provar så vet man ju inte. 

Nu ska jag ta och steka en fjällröding, koka lite färsk sparris och bjuda med hollandaise och små kokta potatisar. Det ska jag väl i alla fall klara av!

Bakåtsträvare som även blickar framåt

Om maken fått välja så hade vi, vid det här laget;

1. Haft en sommarstuga

2. Haft solceller på taket

3. Haft radhuset om-målat

4. Haft en el-bil

Men han är gift med mig, kalla mig bakåtsträvare, men jag är ju så nöjd med att ha det som det är......

Kan kanske bero på att jag är lite bekväm och tycker att allt duger som det är. Eller med negativa ordalag, så är jag kanhända en smula lat!

Sommarstuga har jag bromsat i många, många år. Tänker att det räcker med att ha ett hus som ska tas hand om. Tänker att jag inte är säker på att jag ens vill ha ett sommarhus.

Solcellerna tycker jag är en galen investering, vi kommer inte att kunna tjäna in de pengar de kostar att installera dessa, under vår livstid.

Om-målning av radhuset började maken prata om för tre år sedan, och jag tyckte inte det behövdes. Men nu till sommaren är det visst tvunget.....

Elbil har det också pratats om i flera år, och nu har vi precis fått ladd-station inmonterat i vårt garage, så det lutar väl åt att det blir en laddningsbar el-bil snart.

Att detta kom upp, just idag, berodde på att maken var iväg för att köpa nya sommardäck till vår 5 år gamla (icke laddbara) hybrid-bil. Däckfirman rekommenderade att inte köpa de dyraste och bästa sommardäcken, eftersom maken nämnde att hand skulle köpa en elbil till sommaren.

Detta var samtalsämnet under lunch-fikat. 

Men så tänker jag att jag inte bara är en bakåtsträvare.

Maken "sparkar bakut" åt mina förslag

1. Vintertältning

2. Skaffa hund

Till hans försvar ska sägas att han faktiskt provat vintertältning och inte tycker det är värt att göra om. Och att vi, till viss del, får tillräckligt med hundsällskap genom att vi, med jämna mellanrum, passar våra barns hundar. Och att det är tillräckligt, utan att man blir alltför bunden.

Det är bra att man är olika tänker jag. Blir mer stimulans på så sätt.

Jag kan vintertälta med annat sällskap, och han får väl skaffa sin elbil.

Det är i alla fall inte livsavgörande händelser, och vi tycker om varandra oavsett.

Och så vill jag bara hävda att jag (på mitt eget sätt) blickar framåt!

Idag planterade jag om mina två dahlior och de luktärtor som kommit upp.

                                                    

Och jag letade fram tygrester, och "offrade" en gammal urtvättad t-shirt, för att sy mig två "buffar".

Det dröjer inte alltför länge innan vi ska bege oss till Cornwall, och vädret där kan bjuda på både kalla vindar, regn och rusk, så jag tänker att jag inte vill frysa om öronen. Det är väl att blicka framåt?!

Och i detta nu, är det dags att blicka framåt och ställa iordning dagens middag!

Inte stor i käften!

 Nej, ingen kan beskylla mig för att vara stor i käften!

För det första så är jag en ganska så försynt och timid person, hellre tystlåten än pladdrig, lyssnar innan jag säger något, avbryter sällan, överröstar inte andra. Dessutom har jag en liten mun, smala läppar och små käkar. Numera endast 22 tänder.

Men; HALLELUJA, jag kan numera gapa, nästan alldeles normalt! Jag kan bita av en smörgås, jag kan tugga en mandel, jag kan vissla!

Med tanke på den senaste månadens "tand-trauma" så är detta verkligen en befrielse och lycka! Och jag tänker att, det är fantastiskt att leva när man får fungera normalt och slippa dras med värk! Jag sover på nätterna och vaknar på morgnarna med nästan ett leende på läpparna och ser fram emot dagen som komma skall!

T ex så har det blivit så mycket roligare att laga mat och baka, när man har lust att äta och smaka på saker. Vilket jag totalt tappade lusten för under månaden som gått. Med den tappade jag också 6 kilo, men nu är jag på banan igen, så dom ska väl snart vara tillbaka!

Idag har jag t ex bakat kanelbullar, gjort granola och svängt ihop en knäckig äpplepaj med vaniljsås. Kokade en soppa till middag också, men så kom maken plötsligt ihåg att han var bortbjuden på en "säsongs-avslutning" för skridskoledarna med middag, så vi spar soppa och paj till imorgon. 

I mitt lyckliga tillstånd så blir jag alls inte irriterad över det, bara mild och god! 👼

I

Det är något visst med kvinnoprat!

 Här sitter jag med två av mina väninnor, på en altan till en norsk hytte, invid Trondheimsfjorden. 

Vi tre som möttes för knappt 40 år sedan, då vi råkade bo på samma gård i Ekeby här i Uppsala. Vi var alla småbarnsmammor, tillsammans med flera andra i samma sits på samma gård. Det var en tid fylld av flitigt umgänge, fylld av glädje och oro, skratt och tårar, stress och allt som hör livet till med små barn och ammande icke så utsövda mammor! Men så kom vi att stå varandra nära också!!

Sen sprids man och livet går vidare, men vi har hållit kontakten, särskilt jag och kvinnan i mitten som är fast boende i Levanger i Norge. Extra roligt att nu flyga upp och ses alla tre! Och att känna att, trots att åren passerat och livet förändrats, så har samtalen flödat obehindrat. Vi har haft så vansinnigt trevligt!

På dagarna gjorde vi utflykter och promenader. Här på Tautra, en ö mellan Levanger och Trondheim där vi besökte en klosterruin och ett nybyggt kloster och vi åt lunch på en gammal vacker gård och ölbryggeri.

En hel dag tillbringades i den vackert belägna "hyttan" utanför Steinkier vid Trondheimsfjorden. En annan dag var vi bjudna på lunch hos min norska väninnas dotter med familj.

Sena eftermiddagar drack vi cava och stickade och på kvällarna tog goda måltider och vin vid och prat, prat, prat och ännu mera prat, om allt mellan himmel och jord!

Det kan inte hjälpas, men det är något visst med kvinnoprat!

Dags för säsongsskifte i garderoben

Idag bjöds det  vårväder, så pass att jag inspirerades till att ta ner min vår-sommargarderob från vinden och börja stuva undan vinterkläder!

Jag konstaterade två saker;

1. Blått och vitt är den rådande färgen. Jag har haft en rosa period då jag var 16-17, av den syns inte ett spår. Jag hade en brun period 17-26, där finns en tröja och en kjol fortfarande kvar. På 80-talet var det populärt med färganalys, vilket jag också gick och då togs brunt ut som en vardagsfärg och korall mot rött som min festfärg. Då skaffade jag en hel del rött/korall, en färg som jag fortfarande tycker om. Marinblått var bra för att framhäva min ögon, sades det. Och nu är det blått i flera olika nyanser som nog är min mesta favorit!

2. Jag insåg också att det nyaste som fanns i min garderob var 2 par friluftsbyxor från Lundhags, inköpta för 2 år sedan. Annars är det senaste kläder jag fått överta efter döttrarna, och så finns det väldigt mycket gammalt inköpt och delvis sytt. Och vi snackar 15-20 år sedan!

Jag kan då inte beskyllas för att vara någon stor klädkonsument! Men jag erkänner att jag själv blir lite trött på mitt sparande, eftersom flera av dessa plagg bara burits från vinden ner till sommargarderoben, och så på höstkanten tillbaka till vinden igen. Utan att jag använt dom....

Ja, jag erkänner att jag har svårt att göra mig av med plagg. Man vet ju aldrig om jag skulle få lust att använda det igen.....

Suck!

Den ljuvliga värmen hade fått gräslöken att skjuta i höjden, så till lunch premiärklippte jag några goda strån att ha på min lunch-macka!

Jag är gräsänka sedan igår och till imorgon kväll. Maken är på styrelseuppdrag i Lund och Malmö. På torsdag eftermiddag ska jag åka iväg, så då är det makens tur att vara gräsänkling i fem dagar. 

Jag återkommer här i början av nästa vecka!