Tiden är mogen!

En hel vecka har gått sedan sist jag skrev. Nu är tiden mogen för att skriva här igen

Här har firats födelsedag två kvällar med prosecco och cava, fondue, tapas, tårta, sång och trevligt umgänge. Här har tröstats och peppats för livets hårda smällar i förtroliga samtal. Här har passats barnbarn.  Här har firats advent. 

Vi fick rimfrostpyntat landskap helgen till ära!

Det var läge för utelek och hundpromenader.

Det blev tid för hemlig julklappsverkstad.

Det blev tid för pepparkaksbak och glöggdricka.

Och igår blev det en del julklappsinköp gjorda, och dottern njöt av ett julsmyckat Uppsala. Hon som för några år sedan var så trött på den här stan, ser nu med nostalgisk blick på densamma.

Men idag for hon tillbaka till Insjön. Barnbarnen som var här fredag till söndag är nu tillbaka i sin vardag hemma hos föräldrarna Liksom den yngsta dottern som varit här en hel del tillsammans med lilla vovven  är nu hemma hos pojkvännen igen. Nu är det bara maken och jag igen.

Det börjar dra ihop sig för termins-slut, så nu blir det sena kvällar med mycket elevbedömningar inför betygsättningen. Maken har lagt fram skridskor och utrustning för en premiärtur imorgon när han har ledig onsdag.

En onsdag som också är starten för december månad!

Nu är tiden mogen för att förbereda till jul!

 

Tid för hemma!

Tid för hemma! 

Idag har jag städat och påbörjat adventspyntning. Tagit in mina knoppiga amaryllis med förhoppning om att dom hinner slå ut sina första blomknoppar till advent. Adventsstjärnorna hänger uppe, jul-ljusstakarna står på sina platser, dock fortfarande otända. Köks- och vardagsrumsgardinerna i rött sitter på plats, liksom de röda kuddarna och den röda pläden med vita stjärnor. Några röda dukar är också på sina platser. Det börjar kännas varmt och ombonat i mitt hem. Önskar att jag hade en braskamin att tända upp, men samtalen i det här hemmet får ske i skenet av stearinljus istället.

Det kommer att bli samtal i veckan som kommer. Samtal med döttrarna, som bägge kommer hem för några dagar. Vi ska fira födelsedag. Vi ska slicka sår. Sår över att inte ha fått de jobb som sökts. Sår över att måsta vara gräsänka på obestämd tid. 

Och under den tiden har jag mitt fulla fokus på det och återkommer här när tiden är mogen!

 

En välförtjänt kall öl!

 Om man händelsevis hade råkat kika in genom vårt köksfönster kl 08.30 i morse, så hade man sett den här skaran nöjda barn sitta och äta plättar med hallonsylt till frukost. Inte hon med nappen, hon nöjde sig med mjölk ur flaska.

Den här helgen har jag haft barnvakts-tema. Maken har lyst med sin frånvaro, han har varit på tandläkarstämma och 40-årsjubileum.

Jag började redan i fredags. Efter jobbet var jag hem och slängde i mig lite mat och sen cyklade jag till barnbarnen i Norby. Föräldrarna skulle på fotbollsgala och själv fick jag ett glas bubbel i handen och sen var det full fart. Imponerat lyssnade jag på när 7-åringen läste sin läsläxa medan 6-åringen la pussel, sen ville inte hon vara sämre så hon bokstaverade och läste en sida ur en sagobok. Sen åt vi chips och ostbågar och tittade på Pets, en animerad barnfilm. Sen spelade vi hockeyspel och yatzy. Dom ville vara uppe "till nästa dag", så från 23-tiden satt vi i deras säng och jag läste saga på saga och dom hade båda två, fullt sjå att hålla uppe ögonen. Sen satt jag och stickade varvat med läsning vid köksbordet tills föräldrarna ramlade innanför dörren strax efter 02. Cyklade hem på tomma gator i fullmånens sken. 

På lördagen blev jag med barnbarn på eftermiddagen, men faktiskt också med barn. Yngsta dottern kom över och avlastade mig. Så medan hon höll ett öga på den sovande babyn, kunde jag ta med mig grabbarna ut i skogen och leka. Till middagen kom även dotterns pojkvän och på kvällen åt vi popcorn och tittade på en animerad drakfilm. Som nattsällskap hade jag en snart tre- och en snart sex-åring som tyckte det var mysigt att krypa ner i farfar och farmors säng. Minstingen låg i resesäng i ett annat rum, och jag blev starkt påmind om hur det var en gång i tiden, med barn som vaknar på natten och man måste sitta, halvsovande, och stryka över ryggen eller klappa i stjärten och vyssja med jämna mellanrum. Eller att gå upp 05.30 en söndagmorgon...... 

Det är underbart med ungar, men just den tiden saknar jag inte särskilt mycket. Det där att alltid, alltid vara lite trött pga sömnbrist.  Därför känns bastubadet och den kalla ölen efteråt, särskilt skön och god ikväll. Och jag är riktigt glad åt min lediga måndag imorgon!!

Sömnlös.....

 Jag vaknade och kände att; nu ringer snart klockan, ingen ide´ att somna om. 

Så jag låg och väntade. Och väntade. Och väntade. Tills jag började misstänka att jag hade fel. Tittade på klockan. Klockan visade 02.30.......

Sen var det förgjort att somna om. Tankarna malde på och på, om allt mellan himmel och jord. 

Hörde klockan slå 3, halv 4, 4, halv 5 och 5. Sen minns jag inget förrän alarmet gick 06.20.

Så dagen har varit rätt tuff. Dessutom skulle jag vikariera i engelska och svenska innan mitt egna slöjdpass, och så avslutades dagen med ett möte i kursen vi läser om Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Och det är ju typiskt, att när man är trött så skiter sig saker. Jag har nu suttit ett par timmar för att ställa iordning teoriuppgifter till årskurs 7 på Teams. Det har strulat och strulat. Men nu tror och hoppas jag att det är ok, och kommer fungera imorgon på lektionerna. Blev också tvungen att fixa fikabröd, eftersom mitt arbetslag har fredagsfikat imorgon. Nu doftar det pepparkakskryddor i hela huset, jag har gjort några mjuka pepparkakor. 

När jag nu sätter på mitt röda glöggte, så kommer det nästan att kännas som en liten för-jul!!

Sen blir det tidig säng-gång ikväll och jag ber om; 

Allmänbildad av att dricka drinkar!

 Svårt att se på bilden, men i glaset är det en drink inspirerad av F. Scott Fitzgerald; Gin Rickey & öl. Enligt 7 Flaskors bartender (som komponerat menyn och har letat efter olika författares favorit-drinkar) så älskade F. Scott Fitzgerald drinken Gin Rickey, men även öl, som han drack i rikliga mängder. Nu hade hon komponerat en fräsch drink på gin, lime, club soda och suröl. Den var faktiskt väldigt fräsch!

Tänkte på författaren i fråga men har inte läst någon bok eller novell av honom. Däremot har jag sett filmerna  Benjamin Buttons otroliga liv med Brad Pitt i huvudrollen, vilken bygger på  novellen Det sällsamma fallet Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald och Den store Gatsby med Robert Redford i huvudrollen, på romanen med samma namn. 

Blev för övrigt nyfiken på vad F stod för. Han hette Francis och levde 1896-1940! Se där, man kan bli allmänbildad av att gå och dricka drinkar....

Vi är människor, det är menat att vi ska umgås!

 Jag har en nära väninna i Norge som jag inte har sett på ett bra tag pga coronapandemin och reserestriktioner. Vi ringer och pratar med varandra ibland, och ikväll blev det ett långt samtal. Jag undrar när vi ska få ses igen. Hon talade om att smittspridningen ökat igen och att man t om stängt skolor i Trondheim. Vill inte höra på det örat....

Min allra bästa student som gick med mig under nästan två år på alla sina praktikperioder, jobbar nu på en skola i närheten. Inte heller vi har setts sedan coronapandemin bröt ut. Men i eftermiddags hade vi bestämt att jag skulle komma över så vi kunde ses och prata. Det var ett kärt återseende och så roligt att höra henne berätta om sin arbetsstart efter examen. Hon var som sagt fantastiskt duktig både pedagogiskt och socialt, dessutom väldigt trevlig och hade lätt att skapa goda relationer med eleverna, så hon passar jättebra som lärare.

Min syster och jag pratades också vid ikväll via telefon, vi avslutar alltid våra samtal med Kram!

Jag tänker att det är viktigt att hålla i sina relationer. Att avsätta tid för vänner och släktingar. Att ha regelbundna träffar eller åtminstone telefonsamtal så att man inte tappar bort varandra. Det är så lätt att man skyller på att man inte hinner eller  inte orkar. Men ork får man om man tillförs energi. Och energi tillförs man om man träffar andra människor.

Jag har flera grupper som det var alldeles för länge sedan jag träffade. Kanske dags att uppbringa lite kraft att försöka samla ihop dom! Vi är människor, det är menat att vi ska umgås!

Snart, snart.....

Jag vet inte om hon hade rätt, min gamla mamma, men hon sa alltid att under kraftledningar, där får man ta ris. Det får ju inte växa upp några höga träd där under, så hon menade nästan att man gjorde en god gärning om man röjde bort lite ris.

Samtidigt så tänker jag att enrisbuskar aldrig någonsin blir så höga att dom skulle kunna nå upp till ledningarna i luften! Inte heller lingonris......

Men jag åkte ändå iväg och tog både en-, tall- och lingonris. Gud förlåte mig, om jag har gjort fel!

Sen åkte jag hem och band adventskransen!

Hade köpt hem glögg, men nändes inte öppna den. Däremot så värmde jag lite vin med socker, nejlikor, kanelstång och stjärnanis. En typ av Gluhwein som känns lite, om inte juligt, så lite vintrigt. 

Mysigt känns det, att adventstiden snart är här!

 

Mini-semester!

Spontant blev vi bjudna på Koreansk BBQ i fredagskväll, därav blev inget skrivet här.

Och i lördags begav sig maken och jag till Stockholm. Det var dags för hans födelsedagspresent, i form av en helg i huvudstaden!

Vi började med att checka in på vårt hotell på Vanadisvägen. Grannen var en skola med en massa gamla uppmaningar/sanningar/ordspråk på väggen.

Sen började vår stadsvandring. Genom Vasastan en sväng genom Östermalm och så mot Kungsholmen där vi bl a gick in i en välfylld lampaffär och drack cava i en liten källarrestaurang, vidare till Stadshuset där vi roade oss en stund med att titta på olika brudpar som stod och fotograferades.

Sen fortsatte vi mot Söder där vi kikade in i en massa små konstgallerier innan vi tillslut hittade en mysig liten restaurang Bistro Sud där vi beställde in en perfekt tillagad Havets Wallenbergare, en flaska Riesling och så Cremé Brulee och Tiramisu. 

Sen gick vi till Kulturhuset för att se musikalen Robert Broberg och dalbana. Duktiga aktörer bjöd en fartfylld show med låtar man mindes och sådana man aldrig hört förr. Jättebra var den! Vi var tillbaka i hotellet strax efter 22 och då blev det ostbricka och vin i den stora sängen framför Rocket Man, på tv. Vi såg den på bio i Borås, men det var så kul att se den igen. Och höra, alla bra låtar!

När vi vaknat och duschat, njöt vi av den milsvida utsikten från nionde våningen! Åt en härlig hotellfrukost och begav oss till....

Hagaparken. Här startade vi vår söndagspromenad och fortsatte sedan runt hela Brunnsviken genom Bergianska trädgården och förbi Naturhistoriska riksmuseet. Solen bröt stundvis igenom molntäcket och det var både vackra vyer och en njutbar vandring på för oss nya stigar.

Nu är vi hemma i radhuset igen. Vi har badat bastu och jag ska strax laga till en räkpasta och korka upp en flaska Bordeaux. Vi måste avsluta den här trevliga helgen med stil! Dessutom har vi gjort oss förtjänta av att äta gott. Vi har nött skosulor ca 4 mil lördag-söndag!

Det känns verkligen som vi varit på en minisemester!

 

Produktiv torsdagkväll

Var ensam hemma ikväll och satte mig direkt vid symaskinen när jag kom från jobbet!

Startade med att sy färdigt en vinpåse som ska överlämnas till en kollega nästa vecka. Hade utnyttjat dagens håltimme till att göra maskinbroderi och nu ikväll färdigställde jag hela påsen. I den ska stoppas en flaska portvin. lite lyxiga chokladpraliner och några goda ostar.

Sen svängde jag ihop ett cykelsadelskydd av en vaxad dukrest, lite teddytyg och gamla vaddbitar. 

Och framför Rapport broderade jag klart den lilla ängeln jag började på i går kväll.

Den ska sys fast på ett litet adventshjärta med namnet Eva på ena sidan. Sedan ska den träs på en girlang där de andra familjemedlemmarna redan har varsitt hjärta.

Sånt här tycker jag om att syssla med. En kollega frågade idag om jag sydde mycket kläder, men det gör jag inte. När jag var yngre sydde jag en hel del. Skjortor till maken och mycket kläder till mig och till sönerna och senare döttrarna. Sönerna hade ofta lika skjortor, byxor eller shorts till skolavslutningar. Flickorna fick nya klänningar till födelsedagar och jular. Kanske kommer jag att ta upp mer sömnad när jag slutar jobba, men i nuläget tycker jag inte det är så kul att sy kläder. 

Jag är nog lite av en periodare. Just nu är stickningen roligast, men det kan ändra sig!

Men nu har jag producerat klart för ikväll och tänker ta en dusch och krypa till sängs.

Godnatt!

 

Kanske är hon en skyddsängel

Lite kravlös är den här månaden ändå. Efter jobbet kan man liksom "gå i ide" hemma i sitt hus. Laga lite mat och sätta sig till bords för att stilla hungern och få en stunds samvaro. Stänga ute alla andra ljud. Ägna sig åt sitt i lampans sken med det kompakta mörkret utanför fönstret. Man måste ingenting. Än är det långt till advent och jul och alla förväntningar på den perioden. November är vilsam. Soffan lockar. Varma ylletröjor sveper in mig i trygghet. Jag kan gå och lägga mig tidigt och läsa. Ingen tvingar mig till uppesittarkvällar. Längtan efter kvällspromenad känns som bortblåst. Ikväll lockade lite moulinegarn och aidaväv till korsstygn, och en liten ängel växer fram. Kanske är hon en skyddsängel?!

Smurfar och transportsträcka......

  Smurfarna minns jag, även om dom inte var riktigt synkade varken med min eller mina barns barndomsperiod.

Jag hade 8 b sista lektionen. En mycket trevlig klass! Idag "ballade det dock ur" en smula. För plötsligt var det extremt skrattigt i lektionssalen och jag fick se hur 5 av pojkarna i klassen var blåa i sina ansikten. Källan till det blå fann jag hos en elev. Vi har på slöjden tygkritor som fylls med gult eller blått pulver. Rätt mängd pulver kommer sedan ut, via ett litet kugghjul, när man drar detta över ett tyg, t ex efter en mall. I det här fallet hade en elev skruvat upp locket, vari man fyller kritan med pulver, och så hade det fallit ut på bänken. Den bänken var blå. Han hade försökt torka upp med en fuktad pappersservett, men inte lycktas utan fått på sina händer. Istället för att tvätta sig, hade han gått runt och dragit fingrarna i sina klasskamraters ansikten. Så där satt nu fem tonårspojkar med blåa krigsmålningar och flinade, och resten av klassen kunde inte sluta skratta. Ett skratt som var så smittande glatt, att jag inte heller kunde hålla mig för skratt! Och jag berättade om den gången jag gick och konfirmationsläste och vår prästs mage börjat kurra så mycket att det brast för mig. Jag kunde inte sluta skratta, tårarna sprutade och jag låg över bordet och bara kved. Prästen stod dock gravallvarlig och väntade ut mig. Hur han nu lyckades med det, kanske med Guds försyn??  Själv skrattade jag gott tillsammans med mina elever. 

Det gäller att skratta mycket, för just i dessa tider är det annars lätt att hålla sig för skratt!

Igår betalade jag över 3000 kronor i restskatt. I morse var det nollgradigt med ömsom snö, ömsom regn. Cykelväxeln hade frusit på ettan så mina ben fick gå som trumpinnar för att jag skulle ta mig till skolan. Det blev lagom med snö för att eleverna skulle lyckas skrapa ihop till snöbollar som flög över skolgården. Sen tokregnade det så jag blev genomblöt när jag sprang över skolgården till personalrummet. Mörkret föll tidigt och alla var genomtrötta.

Jag jobbade sent och när jag kom hem satt maken och pustade i vardagsrummet, lite blek om nosen. Han hade sprängande huvudvärk och hade precis tagit dubbla alvedon. Inte likt honom. Vi värmde rester till middag. 

Så ja, just nu känns det lite så här......

Jag bär på ögonblick

 Det gröna bladet täcks av snö......

Den första textstrofen på konserten igår i Västerås konserthus. Helen Sjöholms stämma är helt makalös, hur kan denna lilla människa låta så mycket och så fantastiskt med ett sådant brett register?! Jag blev så berörd och fick både rysningar och tårar i ögonen!

Återupplevde några låtar på spotify i morse när jag satt vid köksbordet med min tekopp och stickning.

För jag var tvungen att börja på ett nytt stickprojekt för att "känna mig hel"! Det ska bli en ny vintertröja till lilla vovven!

 Och faktum är att det första bladet verkligen täcktes av snö idag. Ett stilla snöfall dalade utanför mitt köksfönster!

Jag bär på ögonblick, den är så vacker. Lyssna!

På ögonblick bär också jag efter fyra intensiva dagar. Och det var skönt att sitta ensam i tystnad nu på morgonen och liksom landa i stunden.

Maken blev ordentligt firad och jag har älskat varje minut. Mycket folk och trevligt umgänge, mycket skratt och prat, god mat och rikligt med goda viner, full fart på barnbarnen. Men också finstämt på kyrkogårdarna i lördags, med mer folk och mer ljus än jag någonsin tidigare sett.

Några ögonblicksbilder från "före" 

Idag går tvättmaskinen med dukar och servetter efter kalasen. Nu är det dags att se framåt och ta itu med resten av den här höst-terminen.

Muttrat eller grumsat......

 ....har jag gjort genom den här dagen!

Det började i morse med att jag vaknade till makens alarm kl 06,20. Eftersom han redan var uppe och höll på att baka tårtbottnar i köket, så blev det jag som fick rulla över till hans sida av sängen och stänga av det. Sen gick jag upp och grälade lite på honom.  (mutter, mutter)

Sen fick jag se att makens lerstänkta ytterskor stod på det nyvaskade hallgolvet och hade lämnat brungrå, lerfläckar efter sig. Jag hämtade en trasa och torkade med bestämda tag. (mutter, mutter)

Jag vet inte om det la ribban för dagen, för sen har jag fortsatt med mitt mutter.

Efter frukost drog jag iväg till en lampaffär i Boländerna för att få en vägg-lampa lagad. För det första så höll jag inte på att hitta en parkering, för det var tydligen en ny butikskedja som slog upp portarna just idag. Så gott som varenda parkeringsplats var full och kön ringlade sig lång, lång utanför dörrarna. Jag fick ställa bilen ganska långt bort. Så visade det sig att den här lampan hade en inbyggd led-armatur som inte går att byta ut. Hela lampan måste kasseras. (mutter, mutter)

Sen skulle jag ut ifrån parkeringen och det tog sin tid för det var extremt mycket biltrafik. Jag hade bestämt att ta en tur på Ikea för att leta efter en dörrmatta och köpa lite ljus. Egentligen förstår jag inte varför, för jag avskyr dylika butiker och parkeringar och rondeller till sådana här köpcenter i utkanten av stan. Dels att sitta i bilköer (mutter, mutter) och dels att går runt i sådana här enorma butiker som aldrig verkar ha någon utgång och man alltid hamnar bakom en stor barnfamilj som går och såsar så man inte kommer förbi. (mutter, mutter) Inte hittade jag någon passande matta heller...... Och ljusen fanns inte i den nyans jag tänkt mig (mutter, mutter)

På eftermiddagen skulle jag cykla ner på stan för en ansiktsbehandling. Det regnade. (mutter, mutter).

Jag blev omkörd av en galen cyklist på insidan när jag var på väg att göra en vänstersväng. Idiot! (mutter, mutter)

Parkerade cykeln för att promenera sista biten till Bäverns gränd, eftersom det var spärrat på gatan och endast en smal bit av trottoaren var gå-bar. Där mötte jag två ungdomar som gick i bredd utan en tanke på att flytta sig för mig. Den ena hade lila hår och såna där supertrasiga jeans. Idioter!! (mutter, mutter)

För min fantastiska Benita på Cura, hud och harmoni berättade jag om min sinnesstämning och dagens händelser. Hon lyssnade, tände ett ljus, masserade min nacke och bäddade ner mig i varma filtar och talade medkännande till mig innan hon satte igång att med varsamma händer ta hand om mitt ansikte och faktiskt mitt humör. Efter dryga 90 minuter var jag som en ny människa i dubbel bemärkelse. 

Vad gjorde det att regnet fortsatte falla, att det var två rejäla uppförsbackar på hemvägen eller att mörkret låg kompakt? Jag cyklade hem, tog en dusch, hällde upp ett glas vin och satte resterna av gårdagens soppa på spisen.

Nu har jag googlat på synonymer till ordet muttra; mumla, tala lågt, knysta, klaga, knota, knorra, morra, grumsa, gruffa, grymta. 

Kanske ska jag  börja använda ordet grumsa nästa gång jag får en sådan här dag. Det låter lite gulligare tycker jag.

För övrigt så blev lyckan över mitt nya stickprojekt kort. Pannbandet blev färdigt idag. Visserligen blev jag väldigt nöjd, men nu är jag ju utan stickning igen.....

Fast de närmaste fyra dagarna kommer jag att ha fullt upp ändå. Imorgon fyller maken år. På Fredag ska jag styra upp en överraskningsmiddag för familjen till hans ära, så roligt att alla utom en kan komma, vi blir fjorton runt bordet. På lördag efter de traditionsenliga kyrkogårdsbesöken, kommer våra goda vänner på middag. Och på söndag ska min syster och jag på lunch till bror och svägerskan i Västerås och därefter ska vi på konsert med Helen Sjöholm, i sällskap med brorsdottern som fick detta i 50-årspresent.

Så nu blir det paus i skrivandet.

Och det kanske är lika så skönt, eftersom jag grumsat så mycket idag!!

 

1. 
   

Städ- och bak-lov

Enkla ting, som att bara få strosa kring osminkad i velourtights och löst sittande t-shirt. 

Som att få sitta kvar länge vid frukostbordet och göra om pågående stickning flera gånger för att jag först gjort för litet och sen för stort.

Som att få ta fram dammtrasa, dammsugare och mopp.

Som att äntligen få tvätta bort sommarens flug-fläckar på vardagsrumsfönstren

Som att dricka 11-kaffe och tända ett stearinljus.

Som att ta lilla vovven på en långpromenad i milt höstgrått landskap.

Som att sätta på radion och blanda till en deg, sätta den på jäsning och sen få knåda.

Som att vispa muffins-smet och skära äppelbitar att rulla i kanel.

Som att koka soppa på kylskåpets rester och duka middagsbordet till fyra.

Som att sitta kvar länge och prata om ditt och datt.

Som att ta en dusch och lägga sig tidigt och läsa en bra bok.

Sådant tycker jag är livskvalitet och gör ett bra höst-lov!

 

Stick- och sy-lov

Innan jag kunde sätta mig och äta frukost i morse, så måste jag leta inspiration till en ny stickning! Det har blivit en vana att sitta en liten stund vid frukostbordet och sticka. Jag äter mina mackor och läser tidningen, men den sista koppen te, den ska intas tillsammans med stickning, annars känns det som att dagen inte börjar tillräckligt bra!

Hittade ett grått garn och provstickade en uggla. Det ska bli ett pannband. Nu har jag trätt pärlor på garnet (ugglans ögon) och lagt upp tillräckligt med maskor för en tjock-skallig 63-åring! Så nu har jag så att jag klarar mig ett litet tag!

Sen fick symaskinen gå varm! Det kommer hit barn-barn snart, och jag tänkte dom skulle få varsin mask att klä ut sig med. Vi får väl se om dom tycker som jag, men jag hade i alla fall väldigt roligt när jag gjorde dom!

För övrigt så har jag gått mot solen idag! Termometern visade plus 13 grader och solen sken från en klarblå himmel, så det blev en långpromenad med lilla vovven. Sen är det ju egentligen galet att det är så varmt, nu när vi gått in i november, men det är bara att gilla läget och ta tillvara dagsljuset.

I eftermiddags har jag varit på massage, och nu känns det nästan som att jag kommer att få träningsvärk. Den tog, vill jag lova. Hon som masserade var både liten och väldigt tunn, men ack vilka starka underarmar, händer och tummar hon hade! Det var så bra att jag bokade en ny tid om 3 veckor!

Jag har ju gått regelbundet på massage i många år, men nu är det säkert tre år sedan sist. Hon som jag gick hos då, flyttade till Stockholm, och jag är lite kräsen när det gäller massörer. Vi får väl se hur det känns med den här.