Lejoninnan i mig

Vi lever i ett samhälle med många olika typer av människor. Man måste ha respekt för olika människors sätt att tro, leva och tänka.
Det är lätt att tänka att JAG är normen. Hur jag tänker och tycker är det rätta, det riktiga sättet.
Så är det naturligtvis inte alls.
Ju äldre jag blir, desto mer förstår jag att det inte bara finns EN sanning. Det finns lika många sanningar som det finns människor på jorden. Alla utgår vi ifrån våra egna tankar, våra egna liv.
Samtidigt vill jag värna om de mina. Ingen får t ex göra mina barn något ont! Även om mina barn börjar bli vuxna och tar vara på sig själva.
Men om jag vädrar  fara  vaknar lejoninnan i mig och börjar morra.
Om hon sen går till attack återstår att se.
Först vill hon helst se om det går att medla. Lugn och kontroll är hennes ledord.
Hon föredrar fred framför krig. Faktum är att hon är rädd för kriget. Men om det behövs, då tvekar hon inte att gå till attack!

Idag har jag träffat mina bästa syskon med  delar av familjer på en trevlig påskmiddag i Västerås. Jag tycker om när vi samlas, äter gott, pratar och skrattar, umgås. Då mår jag bra och känner mig rik!
Imorgon ska vissa från idag och en del andra släktingar samlas igen, då fyller min yngsta lilla flicka 18 år!
Har en del att fixa med imorgon, så därför blir det godnatt nu-även om sommartiden, som inträdde i natt, gör att jag känner mig rätt pigg fortfarande. Det är några dagar som man går och säjer till sig själv "jaha, nu är klockan 23.30, men egentligen bara 22.30"