Att se med andra ögon!

I förmiddags, efter frukosten, satt jag kvar i kökssoffan med lilla vovven i knät, och lyssnade till ett radioprogram om Gullan Bornemark. Hon berättade om sitt liv, man spelade hennes musik och intervjuade även hennes barn.
Det var som att förlyttas tillbaka till lekskolan igen!
Barbro, 6 år, med alldeles för stora framtänder, kort frisyr med jättekort, rak klippt lugg, ärmlös klänning, knästrumpor och vita skor med litet spänne, stod framför mig alldeles tydligt.
Det var en period, i tonåren, då jag tyckte att Gullan representerade allt töntigt och tantigt som gick att representera. Hon, Göingeflickorna, Brita Borg och Towa Carsson var nog det värsta jag kunde se och höra.
Man ändrar sig. Ser med nya ögon. Hör med nya öron.
Och tant förresten! Hon var inte ens fyllda fyrtio år när jag gick i lekskolan. Nu när jag ser på bilderna från 1967 kan jag se att hon faktiskt var en snygg, ung kvinna.
Låttexterna sitter som en smäck! "Gubben i lådan", "Sudda bort din sura min", "Min egen ponny", "Det är så härligt att gå i solen" m fl.
Min barndoms musik!