I kväll lagade jag en riktigt god fisksoppa. Jag hade varit på systembolaget och köpt ett Chilenskt vin som skulle passa till. Jag dukade fint i vardagsrummet och tände massor av levande ljus!
Det är förlovningsdag!
Vi har inte firat det på många år. Dels ligger det lite konstigt i tiden, mitt i mörka januari när jobbet precis kört igång med besked efter alla helger. Dels har det väl gått lite slentrian i ett förhållande som varat så många år, man glömmer liksom bort att ta vara på stunderna, bara kör på.
Jag gav ett nyårslöfte i år om att fira mer. Ta till vara, sätta guldkant, njuta! Så viktigt i vårt vardagsliv. "Alla dom där dagarna som gick, var det livet?" Så tänker jag inte tycka när jag blir gammal. Här ska njutas med besked.
Så maken och jag satt länge vid middagsbordet, åt, drack och pratade. Yngsta dottern och pojkvännen kom hem senare och slöt upp. Hon frågade varför vi dukat i vardagsrummet. Vi firar vår 33-åriga förlovningsdag, sa jag. Nej, det är 36 år, sa maken. Tillslut tog jag av mig förlovningsringen och bara konstaterade att vi båda hade fel; det var 34 år sedan!!
Sedan beslöt jag mig för att ta ett bad. Tände stearinljus även i badrummet, satte på bubblorna och låg och läste. När jag tillslut beslöt mig för att kliva upp och tappa ut badvattnet blev jag varse vardagen! Det mesta av vattnet rann ut på golvet. Jag fick krypa ner under badkaret, lyfta upp avloppsventilen och rensa bort en jättestor hårboll av långt, blont hår som satt som en stoppkloss och hindrade vattnet från att hamna rätt.
Kontraster är också en del av livet.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar