Efter varje utmaning ska man skriva ett inlägg på Josefines hemsida, så här skrev jag idag;
"Det här är svårt!! Tänk att futtiga 15 minuter kan kännas som en evighet! Efter en yogaresa jag gjorde för några år sedan fick jag dock smak för att meditera och ett helt år efter den resan satt jag 5 minuter varje morgon. Men 15 minuter! Hjälp!! Nåväl, satte mig tillrätta med korslagda ben, sträckt rygg, handryggarna mot mina knän och slutna ögon. Andades. Fokus. När jag kände att tankarna började fladdra iväg tog jag till ett knep! Jag förflyttade mig mentalt till en sandstrand vid havet. Det låg spegelblankt och luften var varm och skön. Där stod jag med fötterna nära vattenlinjen, och så blev inandningen vågen som sköljde in och över mina tår, och vid utandningen så drog sig vågen tillbaka och sköljde undan lite, lite sand under mina fötter. Det kittlade lite skönt och jag sjönk lite djupare ner i sanden! Det där gick så pass bra att när alarmet gick efter en kvart hoppade jag högt och fick nästan hjärtklappning, för jag blev skrämd!! Vad säger ni vana mediterare där ute? Är det ”fusk” att göra som jag gjorde, för jag tänkte ju på något? Men skönt var det och jag känner mig redo att ta itu med en ny dag! Trevlig söndag
"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar