Fundering på kvällskvisten

I morse efter frukost, innan jag måste vara på jobbet, ställde jag mig och strök alla jultextilier. I den högen låg dessa gamla handdukar. Jag har ärvt handdukar från mamma, som i sin tur ärvt dom från sina föräldrar och svärföräldrar. Men när jag läste dessa monogram, insåg jag att just dom här handdukarna är äldre än så! F Ö, det måste jag ta reda på, men Ö står för Österlund. Farfar hette Gustav och farmor hette Rut, så det måste förmodligen vara farfars mamma eller pappa som börjar på F. Farfar Gustav föddes 1894 vilket måste betyda att handduken är drygt 130 år gammal. Numret 12 står för hur många handdukar i väven det blev, iaf ett dussin i just det här fallet! Monogramet K A, står förmodligen för Karl Alexandersson, min morfars bror, som jag har för mig omkom i en sprängolycka. Morfar föddes 1892, jag tror att brpder var äldre, så den handduken är 120-130 år. För mig bär dessa textilier på en historia, och är för mig en rikedom. Samma känsla har jag för mina egna textilier. Mina dukar i jämtlandsdräll som jag vävde på kursen i Östersund när jag var 17 år gammal och hade flyttat hemifrån. Bonaden i fast rosengång som jag gjorde 1988 när jag precis köpt min Bergå vävstol för pengarna jag ärvt efter morfar. Bonaden i korsstygn som jag köpte i Avesta när mamma och jag var på en liten miniresa. Listan kan göras lång. Samtidigt känner jag en sorgsenhet i det. Kommer mina barn att någonsin kunna känna historien och lyckan över en textil? Förstår dom flitens fingrar som skapat av lust och kärlek Eller blir det hivat i en container för att ingen vill ha det? Och vad spelar det i så fall för roll???

Äntligen kom snön!

Så vackert ute efter nattens snöfall!! Visserligen nollgradigt och rätt slaskigt, men snön har faktiskt legat kvar och särskilt alla träd och buskar bildar ett vackert sagolandskap. Jag hade varit och lämnat blod efter jobb och simning och bilade uppför Carolinabacken PRECIS när de två stora julgranarna (som ståtar högst upp i backen, på varsin sida om den stora ingången till universitetsbiblioteket) plötsligt tändes! Det var så vackert, ett ögonblick att ta till sig. Adventsinspirerad åkte jag till blomsteraffären och handlade på mig massor att pryda hemmet med till helgen. Har också plockat fram alla dukar, gardiner och bonader som ska strykas. Imorgonbitti ska jag starta upp med städning, så kan jag pynta på lördageftermiddag. För tjuvstarta vill jag inte!! Nu visar termometern dessutom på minusgrader så min förhoppning om att snön ska stanna lever!!

Veckohandling

Jag har nog sagt det förut; jag handlar mat i princip en gång i veckan-och den handlingen föregås av en veckomatsedel. Detta läsår har matsedeln skrivits på onsdagkvällar. Min veckoplanering tar minst en timme i anspråk. Jag börjar med att läsa veckans "Maxi-blad" för att utgå från extrapriser. Sedan slår jag mig ner vid köksbordet med receptsamlingar, böcker och så datorn där jag ofta slår upp olika recept. Jag tycker alltid det är roligt att planera maten, även vardagsmaten. Det är en utmaning att få den varierad och jag försöker varje vecka att testa minst ett nytt recept. Jag går efter principen två fiskdagar, en köttfärsdag, en kycklingdag, en soppdag, en vegetarisk dag och en köttdag. Det blir oftast nötkött. Jag SKULLE vilja åka till "Svensk Lantmat"och handla oftare, den lilla butiken med närproducerat och ekologiskt i svartbäcken. Men själva inköpen vill jag ska gå relativt snabbt, och då är Ica Maxi nära och så har dom allt, så för det mesta så sker all handling där på torsdagseftermiddagarna, ibland svänger jag förbi Ica Väst och kompletterar, dom är bra på kött. Till middag idag hade jag planerat raggmunk. Jag hade tur-för maken som alltid brukar åka till tandläkarhögskolan i Huddinge på föreläsning på onsdagskvällar, hade bestämt sig för att stanna hemma idag pga snöovädret. När jag kom hem från jobb och träning hade han börjat laga mat. Raggmunk tar ganska lång tid att grädda och kanske inte är den allra roligaste matlagningen. Fast jag brukar tänka att det är lite meditativ tid! Men ikväll kunde jag gå direkt från duschen till matbordet, och det var inte heller så dumt!!

Julkortsdags

Ikväll har jag suttit och pysslat ihop årets julkort! Det blev till en fix idé första julen med första barnet, dvs Gustav. Julkort på familjen-det skulle bli vår jultradition! Var nog lite inspirerad från foton på mig själv och mina syskon som togs under några jular.

Så här efteråt är det faktiskt väldigt skoj att titta på bilderna och se familjen växa (och åldras). Har försökt få lite variation på bilderna. Någon gång släpade jag ut hela familjen till en lada ute på landet för att jag ville ha halm och en gammal lykta med i bilden. Vi har bakat pepparkakor, julpysslat, suttit nakna i sängen, stått ute i snödrivor, legat i en cirkel på golvet, tittat fram bakom stenar, åkt rutschkana osv. Många bilder fick man ta varje år, i synnerhet när alla fyra barnen var halvstora och alla skulle fås att titta in i kameran. Det har stönats, gjorts grimaser, blundats, svurits, mutats osv i all oändlighet. Ibland har vi fått kompromissa och fått välja ett kort där dom flesta sett någorlunda normala ut. De senaste åren har jag även skrivit ner ett litet julbrev, med lite årsresumé över familjens liv. Idag när jag satt med årets julkort funderade jag över hur länge jag kommer att hålla på med detta. Kommer detta att bli det sista? Jag menar; när det bara är Kjell och jag kvar hemma, hur kul känns det med en julhälsning med foto på två åldringar.......

Med advent och jul i åtanke!

Genom åren som textillärare, är det då och då elever som kommer på att dom vill göra tehuvor. Vi har gemensamt fixat ihop ett mönster och fått till det rätt bra, men jag har ofta tänkt att jag borde göra iordning mönster och arbetsbeskrivning och sy upp en, så kanske fler kan bli inspirerade. När jag hade min ambitiösa praoelev tog jag mig för och klippte till och började sy och skriva ner hur jag gjorde. Praoeleven renskrev och plastade in mallen. Sen blev den liggandes halvfärdig, det blev mycket annat som måste tas itu med på jobbet. Men idag bestämde jag mig för att göra den färdig, hade 45 minuter innan vi skulle ha ämneskonferens. Egentligen är den tiden avsatt för att jobba med hemsidan, men idag prioriterade jag bort den till förmån för praktiskt ämnesarbete!! Tycker faktiskt att det var värt det, visst blev den riktigt fin!!?!! Passade också på att plocka fram lite julinspiration, det är ju faktiskt första advent på söndag, bara fyra veckor till jul, så vill eleverna hinna göra något, är det hög tid att sätta igång nu!!

Vad har du för standard i Ditt liv?

Raymond Ahlgren; " Lev ett vaket liv där du fattar medvetna beslut så ska du se att hela ditt liv byter kurs och helt plötsligt är det du som står vid rodret och skapar det liv du verkligen vill ha." Jag letade upp ett fyra år gammalt sommarprogram och lyssnade på idag! Det var mycket intressant och bra! Fick tipset genom Malin Berghagens blogg, som jag går in på med jämna mellanrum. Har gått på yoga för henne både på Masersgården i Dalarna och på träningsresan till Turkiet, och hon gav bestående minnen. Raymond Ahlgren är tydligen en barndomsvän till henne, dom var visst med i tv-programmet "sommarpratarna" för några veckor sedan. Jag har inte sett det, men det roade mig att slå på hans sommarprogram på datorn idag när jag satt nere i källaren och tränade på min frihandsquiltning. Han var ganska provocerande i sitt program, men han fick en på så sätt att reagera och faktiskt tänka på sitt eget liv. Kanske inga nyheter, men sagda på ett annat nytt och annorlunda sätt kändes det tänkvärt att lyssna till! Vad håller jag för standard i Mitt liv-utifrån de förutsättningar som Jag har?? Standard har inget med pengar att göra, utan HUR jag förvaltar det jag redan har! Hafsar jag igenom det jag gör, eller gör jag det med standard? Dvs varsamt, noga och värdigt?! Det blir inte lättare senare- det blir bara....senare....

1992-11-24

Föddes vår första flicka! Det var fantastiskt!! Jag minns hur förvånade vi blev att det var en tjej som kom fram. Visserligen hade min mage faktiskt varit annorlunda mot när jag bar pojkarna, men ändå! Morgonen efter, dvs den 25 november, när det ljusnade utanför fönstret var magisk! Jag hade Karin vid bröstet och utanför fönstret såg jag slottsbacken med alla stora träd täckta av rimfrost, och högst upp Uppsala slott täckt av en dimslöja. Ett mycket speciellt ljus, en mycket speciell stund som jag aldrig, aldrig glömmer. Barnledigheten som följde var underbar. Jag njöt av vårt nya lilla barn och jag fanns där för pojkarna när dom kom hem från skolan och vi kunde verkligen "grotta ner oss" i december/adventsstöket fram till jul!! Kan jag fatta att detta är 20 år sedan??? Iförmiddags uppvaktade vi vår dotter med sång, smoothies och paket på sängkanten. Mitt på dagen hade vi huset fullt av folk. En perfekt dag att mysa inne med trevligt umgäne, lite gott att äta och levande ljus. Det var mulet och regnigt ute och mörkt nästan hela dagen. En knapp månad till ska det fortsätta bli mörkare, men sedan ska det väl vända igen. Jag tycker så mycket om att göra iordning för festligheter, Egentligen borde jag nog fötts som en italiensk matmamma! En som står i köket hela dagarna och lagar mat till min stora familj som sedan samlas runt det stora bordet och äter, pratar och umgås i timmar!!!

Sängfösare

Oj vad den här kvällen gick snabbt! När äldsta dottern och jag kom hem från gympan strax efter kl 17, hade vi spontanbesök av brorsan och hans fru. Dom blev kvar och vi satt och pratade en dryg timme. Därefter fick vi duscha av oss gympasvetten och sen blev det matlagning. Ikväll åt vi "skomakarlåda", en rätt som jag älskar så här på hösten. Äldsta dottern skulle ut och äta med sina kompisar och fira in sin 20-årsdag, så vi var tre runt matbordet. Imorgon har vi bjudit hem folk på födelsedagskalas så fredagkvällen ägnades åt att baka tårtbottnar och slå in paket. Jag hittade ett recept på Leilas blogg, massor av choklad, smör, ägg och hasselnötter!! Medan den gräddade satt jag och pysslade med kort. Sånt är roligt, tycker jag! Nu börjar klockan gå mot midnatt och jag har hällt upp en liten whiskey. Sängfösar-dags!!

Jag samlar den goda energin

Nyss hemkommen från syjuntekväll i Årsta. Lite virkning och stickning, te, mackor och Marits goda hemkokta krusbärsmarmelad och massor av prat och skratt. Vardagskvalité!! Behövde lite skratt och umgänge efter en jobbdag med bråk och strul mellan elever på skolan. Polisen fick tillkallas idag pga hot och trakasserier. Från och till genom åren så har det varit lite turbulent mellan ungdomar. Anlagda bränder, knivhot och misshandel. Det händer saker i "högstadieåldern"!!! På mitt första lärarjobb, som 19-åring, i Skogås utanför Huddinge, minns jag hur personal på Luciamorgonen stod och muddrade elever för att kolla att dom inte hade med alkohol till skolan. Det var för över 30 år sedan, så oroligheter har inget med "tidsandan" att göra. Fast jag undrar om inte depressioner, ätstörningar, självskadebeteénde och att folk i allmänhet mår dåligt har med den här tidsandan att göra. Tycker dessa symtom ökat på de 14 år jag arbetat på högstadiet. Vilka bär skulden? Vilka tar ansvaret för att förändra? Blev nästan mörkrädd idag på eftermiddagen, när jag fick veta vad en förälder svarat sitt barn som behövde stöd och kärlek. Men jag ska inte börja tänka på det nu när timmen är sen, då blir jag bara upprörd och tankarna börjar snurra. Jag ska istället krypa ner i sängen och tänka ut dagens tre positiva ögonblick, så att jag kan samla den goda energin och sova sött. Förhoppningsvis vaknar jag då utvilad och med ett leende på läpparna, så att jag kan göra en annan människa något gott imorgon!!

Jakten på det perfekta livet

”Alla jagar vi väl det perfekta livet? Man vill gifta sig, få en massa gulliga ungar, ha ett stiligt hem och ett roligt jobb. Och ändå en massa tid att äntligen leva. Ha en massa bra sex, baka pajer med äpplen från sin egna trädgård och dricka lagom med vin framför brasan. Det där som alla på något magiskt sätt verkar ha. Så börjar varje program i serien "Jakten på det perfekta livet" med Hanna Hellqvist. Jag är helt såld på det! Hon får mig att skratta högt, rakt ut-och hon har så bra vinklingar på allt som "ska göra ett liv perfekt". Idag handlade det om hur vi gör med våra kroppar för att passa in i det perfekta. Det är lättsamt och det är allvarligt i en perfekt blandning. Framförallt så känns Hanna så rakt igenom äkta i sin framtoning. Jag hamnade där i tv-soffan tillsammans med äldsta dottern som kom hem från jobbet lagom till klockan 21. Jag hade bakat grahamsbröd, så vi drack te och åt mackor. Direkt efter Hannas program, blev det Bonde söker fru, som var inspelat. Näst sista programmet nu och det var romantiska dejter hos alla bönder. Dottern kved; -Jag vill också ha en pojkvän!!!, varpå lillasyster svarade; -Var inte så kräsen då!! Själv firade hon 14 månader med sin pojkvän igår. Han hade varit här på dagen och gömt blommor och choklad i hennes rum. DET var väl romantiskt!!

Effektiv hemmakväll!!

Det kändes nästan lyxigt att få cykla hem direkt när arbetsdagen var slut idag! Nu är utvecklingssamtalen över för den här terminen. Jag hade lagt gula ärtor i blöt igår och skulle hem och koka ärtsoppa. Otroligt längesedan vi hade det till middag. Medan den kokade gick jag ner i källaren och fortsatte träna på min frihandsquiltning. Jag har ett litet julklappsprojekt som jag jobbar på. Tyvärr blev jag så inne i mitt sömmande att jag glömde bort min ärtsoppa och när jag kom upp i köket luktade det bränt! Typiskt!! Snabbt fick jag hälla över soppan i en ny kastrull och i botten av den första var en svart kaka av fastbrända, gula ärtor. Jag skar fläskköttet i tärningar, hällde i en buljongtärning och massor av timjan och värmde på. Som tur var hade det inte tagit smak av det brända. Jag gräddade pannkakor också, och flickorna och jag åt tillsammans. Maken håller i långfärdsskridskokursen ikväll. Efter middagen gick jag ner och färdigställde några av mina projekt, det är faktiskt riktigt roligt att frihandsquilta!! Nu sitter jag och dricker te, rensar bland mina bilder på datorn och väntar på att lingonsylten som jag nyss kokat ska svalna så den går att hälla upp på glasburkar. Gott till gröten imorgonbitti! Man kan få riktigt mycket gjort när man får vara hemma och greja-och oj, vad jag trivs med det!!

Leva hel!

Håller kvar delar av gårdagen i mig. Vill leva hel! Efter 12 timmars arbetsdag håller dock vissa delar på att falla isär och jag är redo för sängen.

Allenergi!

Igår eftermiddag ringde jag och anmälde mig till ett "Allenergi-möte"! Ända sedan jag var på informationsträffen i Sandika utanför Östhammar i augusti har jag tänkt att jag skulle vilja delta i ett "riktigt möte". För det är så det kallas, inte kurs. Jag cyklade tillsammans med yngsta dottern på förmiddagen. Hon skulle till sitt städjobb nära Gränby centrum och mitt möte skulle gå av stapeln i Vaksala kyrkby. Vaksalakyrkan är jag döpt i, och jag har som vuxen varit där både på bröllop och dop. Inte har jag någonsin tänkt på att det strax bakom kyrkan ligger en egen liten idyllisk by, med röda små trähus. I ett av dessa hus tillbringade jag idag fem timmar. Först undrade jag verkligen vad jag gett mig in i. Det var trångt i hallen och strax innanför låg vardagsrummet där 15 stolar stod uppställda i ring. Som jag tänkt mig ett AA-möte. Alla som var där verkade känna varandra och det var en uppsluppen och förväntansfull stämning. Prick på slaget 12 satte vi oss alla på varsin stol och Kersti och Lennart började tala. Det var fascinerande att få delta och verkligen känna energin i rummet. Jag blev fylld av tankar och känslor. Först förvirrad och undrande. Varför antecknade ingen, varför fick vi inte papper på allt som sades? Men det är just det som "är grejen". Försök inte förstå, sa dom gång på gång. Du tar till dig det du behöver ändå. Efter ett tag blev jag jättetrött, fick nästan huvudvärk. Efter fikapausen när vi fick göra en del övningar, lättade tröttheten för att ersättas av en slags konstig kraft. Den förstärktes dessutom när Kersti gav oss alla i ringen några minuters fysisk healing. Jag var nästan upprymd innan eftermiddagen var slut. Glad att jag valt cykeln som transportmedel, så jag fick röra mig ute i friska luften och höstmörkret för att samla ihop mig innan jag kom hem och satte igång med middagen. Det blev bara "så platt" när jag under middagen försökte förklara vad jag fått vara med om. Min käre make (som är en sann naturvetare) var mycket skeptisk och min äldsta dotter likaså. Men tänk, jag brydde mig inte, jag är glad och rik av det jag fått vara med om idag. Jag känner att det var meningen att jag skulle få uppleva detta just nu!! Kvällen avslutades med en liten whiskey, chokladpralin och japanbilder!!

Allt ljus på Uppsala

Efter middagen ikväll, cyklade maken och jag ner på stan för att promenera runt på alla ljusinstallationer som lyser upp olika delar av centrala staden. En rolig idé i den mörkaste månaden. För två år sedan var det senast och då var det flera riktigt bra belysningsobjekt. Särskilt den på slottet minns jag. Kanske hade jag lite för stora förväntningar i år, för några märktes knappt, eller var ganska oansenliga. Men de tre på bilderna ovan, tyckte jag var spännande! Munken, Rosénparken och Gustavianum. Det är faktiskt en vacker stad man bor i! Domkyrkans torn är ståtliga i sin alldeles egna belysning och siluett. Vi avslutade kvällen med att se Susanne Biers senaste film "Bröllop i Italien" på bio. Den var en bra feel good-film, och jag var så uppfylld av vackra vyer från Italien att jag kände för att åka hem och boka en resa direkt!!

Fredagskänslan!

Vaknade med fredagskänslan imorse!! Maken skulle upp halvsex, men han var trött och hörde inte klockan. Den pep och pep, och jag blev klarvaken!! Försökte somna om, men jag hörde hur det stökades i köket, hur det borstades tänder och tillslut hur ytterdörren slog igen. Då gick jag upp! Det var ok, jag åt frukost och läste tidning och sen satte jag igång att städa. Hade en skön fredagskänsla hela tiden! Det gick bra att jobba, det var jätteskönt att gå på gympa och det var härligt att ställa sig och laga lite extragod mat. Ikväll firar vi makens födelsedag i efterskott. Har ätit en fräsch sallad med entrecote och druckit ett smarrigt Amaronevin till. Nu ska vi äta ost, kex och dricka ett sött Saturnesvin, det är döttrarnas present till sin pappa. Jag köpte ett lyxigt rak-kit i present. Det är svårt att köpa födelsedagspresenter till någon som har allt och som inte önskar sig något. Tror inte att han blev överlycklig, men jag hoppas att det känns bra i rakningsögonblicket. Min tanke var att köpa biljetter till Lennie Norman och Björn Skifs show på Tyrol, men tyvärr var sista föreställningen ikväll och jag visste inte riktigt hur maken skulle må, så här 4 dgr efter hemkomsten från Japan. Jetlagen sitter i, för nu har han faktikt lagt sig och somnat innan efterrätten. Äldsta dottern kom just hem från jobbet, så hon får den stora äran att väcka honom!!

Fäst blicken på något vackert och det blir en stunds vila

Det här buskaget med snöbär passerar jag varje dag påväg till jobbet. Imorse var det klart i luften och regndroppar som hängde kvar i grenverket glittrade på ett magiskt sätt. Jag var tvungen att stanna och ta ett foto! Det känns viktigt att ha tid att se det lilla, lilla i tillvaron som är vackert. Att SE är för mig att vara "mindful" det blir en paus i tillvaron. Om så bara för ett litet ögonblick. Jag tycker om att omge mig med vackra saker hemma också. T ex köper jag färska snittblommor varje vecka, den här årstiden. Jag sätter dom i en vas i hallen, så att det är det första jag ser när jag kommer innanför dörren. Den här veckan är det ståtliga, röda liljor som lyser upp.

Ryck upp dig, det finns alltid dom som har det värre!

Imorse när klockan ringde 06.15 kan jag inte påstå att jag skuttade upp ur sängen med ett glatt leende på läpparna, redo att möta den nya dagen. Början på resten av mitt liv...... Jag visste att jag, liksom igår, hade 12 timmars arbetsdag framför mig. Det var lektioner, möten och utvecklingssamtal. Däremellan skulle jag skriva åtgärdsprogram, dvs ett papper med anledning till varför en elev inte når upp till målen i ett eller flera ämnen, samt vilka åtgärder som behöver sättas in för att eleven ska kunna fixa till sina betyg. Jag satt och plitade så pass att jag inte hann äta min lunch utan fick logga ut och springa till lektion. När jag kom tillbaka 2 timmar senare för att skriva ut papperen och lämna till rektor för underskrift, så fanns dom inte kvar. Jag stängde av och loggade in igen. Tomt! Jag sökte på andra ställen. Tomt! Jag kände hur pulsen i kroppen steg. Jag hämtade skolans dataadministratör som letade. Tomt. Tillslut fann han ut att jag, av ngn outgrundlig anledning plötsligt blivit utsedd (av datorn på egen hand) som temporär dataanvändare, vilket innebar, att så fort jag loggade ut, försvann alla sparade dokument. Han hjälpte mig fixa en ny användaradress som nu blev stationär. Tyvärr hjälpte inte det mig att få tillbaks mina skrivna dokument. Jag lyckades få tag på vår specialpedagog och förklarade mitt dilemma, så nu har hon gett mig dispans några dagar så att jag hinner skriva om. Sen hade jag ännu lättare att hålla mig för skratt, när en elev kom och ställde in sitt samtal, eftersom hon hade glömt berätta att mamman inte kunde komma.... Och det var inte den sista eleven jag skulle ha.... Alltså, inte världens bästa dag. Men jag försökte gaska upp mig när jag cyklade hem efter kl 20. En kollega var i helgen i Östersund på en Afrika-gala, där man samlade in pengar till en by. Hon hade träffat en man som varje dag var tvungen att gå upp kl 04.00 för att gå till fots 3 mil till sitt arbete på en gård. Som hon sa; man fick lite distans till sin egen situation. Och visst finns det alltid dom som har det mycket värre. Var nöjd! Var glad och tacksam!

Harajuku

Lärde mig ett nytt ord ikväll; harajuku. Ursprungligen ett distrikt i Tokyo varifrån ett extremt ungdomsmode växt upp. Jag såg på ett nytt modeprogram via svtplay när jag kom hem. Efter 12 timmar på jobbet fanns inga krafter kvar till några storverk. Det blev en kopp te, en macka och så en halvtimmes lite småintressant nytt modeprogram. Hade faktiskt en elev i morse som var lite "Harajuku". Hon hade färgat sitt långa hår i två rosa nyanser och prytt frisyren med stora rosetter. Kjolen hon bar var i flera lager tyll och stod ut. Till den bar hon randiga strumpbyxor och rosa sneakers!!Det är "högt i tak" när det gäller acceptans för olika stilar på vår skola, det finns alla sorter och jag har aldrig, under mina 14 år, hört att någon blir retad för klädsel eller utseende.

Lite om Japan

Strax efter att jag kommit hem från jobbet, kom maken hem från sin två veckor långa Japan-resa, Han var fylld av upplevelser och berättelser, så det gick inte att ta miste på att det varit en lyckad resa till en väldigt annorlunda kultur. Trots att han varit uppe ett dygn och på resande fot berättade han ivrigt under middagen. Som han förressten njöt av-särskilt knäckebrödet med osten (men även min goda, starka chili)! I två veckors tid har han bara ätit med pinnar, och VAD han ätit, visste han inte alltid. Levande räkor, ostron, bläckfisk, otroligt små, små fiskar, smala som knappnålar med stora ögon i ena änden, uppåt 40-50 stycken på tallriken. Mycket sushi, friterad sallad och en biff av kor som bara dricker öl. Den biffen och ett glas vin kostade för övrigt 2 200 kronor!! Väldigt dyrt var allting. Ett otroligt vänligt, sinnat folk som ständigt bugade och log. Tunnelbanevagnar enbart för kvinnor. Toaletter med eluppvärmda sitsar och självstängande lock. Skolungdomar i strikta uniformer som kom fram och ville prata engelska. Lediga skolungdomar i Tokyo som klädde sig i de mest fantastiska kreationer-som manga multiplicerat med 1000. Geishor, som tydligen är mycket välbetalda och har hög status. Deras utbildning är lång och ansedd. Idealet är en blek, nästan vit hud, men som på bilden ovan ska en del av nacken ha "den riktiga" hudens färg, det anses mycket sensuellt. Jag fick veta mycket under den middagen, och mer blir det nog när vi kan titta på fotografierna han tagit. Intressant!! Om jag vill åka dit?! O-ja! Japanerna har mycket textilt hantverk som ligger mig varmt och hjärtat!

Det enda dåliga med söndagar är att dom följs av måndagar

Stilla dig och dina sinnen. Lägg dig ner eller sitt på lugnt ställe. Gå ner i hjärtat med ditt medvetande och stanna där. Ta fram positiva känslor, kärlek och allt som lyfter din energi och vidgar hjärtats energi och gör dig glad. Stanna i den energin… Ovanstående citat kommer från Sanna Ehdins blogg, jag låg kvar i sängen och funderade över dessa rader i morse. Jag följer hennes blogg och jag läser gärna det hon skriver i böcker. Där finns mycket klokhet. Jag tycker så mycket om söndagar! Kravlösa söndagar i november-underbart liv!! Idag bilade äldsta dottern och jag till Österbybruk för årets första julmarknad. Det blev också en liten konstutställning i Sadelmakarlängan av Marie Lindgren och Eva Östberg. "Vår utställning i Galleri Sadelmakarlängan utgår från ett tillstånd där tiden och minnet vill ta form. Tankar flyger ut i rymden, ner i havsdjupet. Tiden lamineras och blir till broderade bilder och objekt, Jacques Cousteauglas och heminredning.” Hantverksmässigt var det fantastiska broderier, men jag hade lite svårt för motiven. Själva julmarknaden var större än jag förväntat mig. Lerkladdigt på marken och disigt i luften, men härliga mässutställare och det blev handlat alltmöjligt. Lingonglögg, honung, senap, en nagelfil av Orsasten och en handmålad kvast. Vi hade tänkt fika innan hemfärd, men hittade inget som vi ville äta i herrgården så vi bilade in mot stan och stannade till i gamla uppsala och tog en fika på Odinslund. Kom hem lagom till att cykla till ett spinningpass och sen var det mysigt att sätta på musik, hälla upp ett glas rödvin och ställa sig och laga mat. Jag tände (som vanligt) ljus, och tänkte lite extra på min pappa idag på fars dag. Barnens pappa kommer hem från Japan imorgon kväll, han har missat både födelsedag och fars dag. Nu behövs sömn för att orka med en ny krävande arbetsvecka. Är jag verkligen redo för måndag??

Minns i november....

Blev väckt till en riktigt extrasmarrig lördagsfrukost i morse!! Äldsta dottern hade fixat smoothies och amerikanska pannkakor med lönnsirap och smör. Det var riktigt syndigt gott och förgyllde den gråruggiga novemberdagen. Fast jag tycker om det grå! Det är ett bra tillfälle att bara få vara, "gå och skrota", mysa på hemmaplan, liksom kravlöst.

Jag startade upp projekt julgåvor! Fick en idé på frihandsquiltningskursen i tisdags och idag var jag och kompletteringshandlade tyger. Hela eftermiddagen (med avbrott för ett träningspass och ett långt, varmt bad) skar jag tygremsor, pusslade och sydde samman. Nu ikväll har jag klippt vadd och strukit ihop med fram- och baksida. Nu är det själva quiltningen och bandkantningen kvar. Kanske kan jag börja imorgon.

Så här fixade och snygga gjorde sig mina döttrar. Den äldsta skulle på personalfest och den yngsta på tjejmiddag. Själv lagade jag en risotto, stekte en bit lax och hällde upp ett glas vitt! En härlig lördag, så inte behöver jag minnas den ljuva september.....

3 livsregler

Man ska alltid ha någon att älska, man ska alltid ha något att se fram emot och man ska alltid ha något att göra. Man rotar runt på nätet och hittar allt möjligt, bra och mindre bra eller rentav dåligt! De tre reglerna ligger det en del sanning i, tycker jag. Innan jobbet idag hade jag tid hos en optiker, för att prova ut sk terminalglasögon. Det blir skönt att få, för som det är nu får jag krypa nära dataskärmen, för att se ordentligt, och det gör att jag blir stel i ryggen. Efter jobbet mötte jag upp äldsta dottern på Friskis&Svettis. Vi gick på ett medelpass tillsammans. Sedan var det bara att cykla hem och duscha och klä på sig igen. Jag hade fått en inbjudan till Lyktvandring som jag gärna ville gå på. Det finns ett fantastiskt ställe ett par km från vår bostad. Kvarnbolund, en liten oas, så nära stan. En gammal kvarn som är förfallen, en å som strömmar omgiven av branter och vackra lövträd. Här inbjöd man till lyktvandring ikväll. Det innebar många hundratals av marchaller, utställda i naturen. Det innebar levande musik ute i mörkret, körsång, flöjt och klockklanger. Väldigt speciell stämning. Kallt i luften så varm gluwein smakade gott när vi kom hem. Nu är middagne intagen ch jag börjar längta till sängen!

Gammalt väcker minnen till liv!

Idag fick jag frågan om jag hade något lämpligt 1800-talsplagg. En kollegas dotter skulle vara med i en pjäs. Faktiskt har jag det, och nu ikväll var jag upp på vinden och rev bland mina klädsamlingar. När jag gick på högstadiet älskade jag att spela teater för andra. I årskurs nio satte vi upp en pjäs som, om jag minns rätt, utgick från en text av Tage Danielsson. Det var en massa ihopsatta sagor, som alla gick ut på miljöarbete. Där skulle jag ha en gammaldags långklänning och min duktiga mamma sydde ihop en klänning av gamla avlagda gardiner. Den är hellång med en turnyr på rumpan, hög hals med krås och långa ärmar med krås. Riktigt söt faktiskt. Jag fick laga några spruckna sömmar och så tog jag och tvättade den, för den luktade gammal vind. Så får vi se om den kommer till användning. För övrigt idag har det varit en vanlig jobbdag. Efter sista lektionen åkte jag och simmade och sedan tillbaka till skolan för utvecklingssamtal. Nu börjar den perioden. Klockan blev ändå inte mer än halvsju idag så efter middagen hann jag med att mangla lakan och ringa mina syskon. Tjejerna och jag fikade med äppelkaka och vaniljsås och nu ska det bli skönt att sova.

Motion förlänger livet för alla!

Rubriken från en artikel i Uppsala Nya Tidning i morse. Man har gjort en ny stor s k sammanslagningsstudie dvs den är baserad på flera olika studier med sammanlagt 650 000 deltagare. Nu publiceras den i en medicinsk tidsskrift. Att göra även en liten mängd fysisk aktivitet till en daglig rutin kan förlänga livet och med den vetskapen kanske man kan övertyga fysiskt inaktiva personer om att det är mödan värt att börja motionera även om det inte nödvändigtvis leder till viktminskning. Själv bör jag kunna förlänga min livslängd med drygt sju år, och det låter ju fantastiskt. Det beror på att jag är normalviktig och motionerar en timme per dag. Om man får tro på den här studien. Sju år! Det är rätt mycket tid! Helt ok för min del!! Och nu ska jag ägna en liten del åt den tiden till att sooooova!

Gustav Adolfsdagen

Släcka borde jag, sova borde jag! Klockan närmar sig midnatt! Onsdagmorgnar innebär morgonmöte, så då måste jag vara extra tidigt på jobbet. Men jag får en sådan energi när jag varit på kursen i frihandsquiltning. Det är så roligt! Som alltid när jag håller på med skapande arbete, det ger mig en otrolig energikick! Det var näst sista träffen ikväll och faktum är att det börjar bli "lite bättre flyt" på det man gör nu, mot första gången. Dessútom fick jag en så bra "julidé" ikväll. Fick verkligen hejda mig för att inte sätta igång meddetsamma när jag kom hem!! Jag får lugna mig till helgen! Yngsta dottern meddelade att hon ska sitta uppe och följa presidentvalet på tv inatt. Tydligen har Rosendalsgymnasiet valvaka för sina elever. Min dotter går på Lundellska, där var inget sådant arrangemang. Dock skulle man prata om utgången på engelskan imorgon, och hon ville vara förberedd. Som tur är börjar hon först efter lunch, så hon kanske hinner sova några timmar. Luciavaka hade vi på min tid, något presidentval brydde man sig inte om. I alla fall inte i mina umgängeskretsar. Har någon uppmärksammat Gustav Adolf idag? Inte ens flaggan var uppe på skolgården, trots att det är allmän flaggdag. Och inte en Gustav Adolfbakelse så långt ögat såg....

Tänk om man vågade......

Idag har min äldsta dotter bokat sin Australienbiljett!! Till våren bär det av för en 4 månaders tripp, tillsammans med en god vän. Det blir en fantastisk upplevelse för dom. Skulle man kanske själv hitta på något, nu har man ju inga småbarn längre?! Tänk om man skulle göra något galet annorlunda!! Inte bara traggla på i samma gamla fotspår. 10 timmars arbetsdag idag känns inte som någon höjdare precis. Anledningen är Torbjörn Hortlund, utbildningsledare på Uppsala Universitet som leder en slags processutbildning under sex måndagseftermiddagar, där vi bl a tar upp att hitta ett gemensamt språk till utvärderingar och omdömen. Och en sådan period med utvecklingssamtal inleds nu och två veckor framöver. Det innebär ganska många, långa arbetsdagar/kvällar. Skulle jag verkligen vilja (även om jag skulle våga), jag menar, jag som är så hemkär?! Och inte är jag så modig heller. Men att leka med tanken är faktiskt lite spännande. Tänka att man har möjligheten, att inget binder en, mer än ens egna begränsningar. Och just nu inser jag mina begränsningar eftersom klockan slog 12 slag, och jag ska upp tidigt för en ny arbetsdag imorgon.....

Som en fuktig, grå filt...

...låg dimman över landskapet idag. Såpass att vi missade avfarten till Uppsala i Enköping. Vi fick åka vidare mot Stockholm och svänga av i Grillby/Härjarö. Min syster, systerson, yngsta dottern och jag hade varit i Västerås och uppvaktat vår äldste bror som fyllde jämna år för knappt 14 dagar sedan. På födelsedagen befann han sig på resa i Turkiet. Men vi ger oss inte! Bara för att man reser bort när man fyller, ska man inte tro att man slipper gratulationer. Vi gjorde det ändå ganska lätt för honom! Jag gick upp och bakade bullar imorse och min syster hade gjort en rulltårta och bondkakor, så han behövde bara brygga kaffe! Det blev en trevlig eftermiddagsstund i gemenskap, sådant vi behöver mycket av, särskilt den här årstiden!! Imorgon startar jobb/skola igen. Då gäller det att man är utvilad! Alla vi tre hemmavarande har faktiskt gått i säng, trots att klockan inte är mer än 22.30. Jag har tagit med datorn i sängen och ska titta på "Allt för Sverige" som jag såg kört igång, och som jag missat.

Alla helgons dag

Två bilder från Berthåga kyrkogård. Där mötte jag upp mina barn kl 18.30 ikväll. Mörkret var verkligen kompakt, men marschaller lyste, som vanligt, längs hela infarten och på nästan alla gravar fanns ljus. För att inte tala om minneslunden, ja, se själv. Väldigt stämningsfullt. Mamma, pappa, svärfar, svärmor, svågrar-vi tänker på er, ni fattas oss! Tidigare på dagen cyklade jag till gamla kyrkogården och tände ljus på Kjells farmor och farfars grav. Valdine Jansson, vilken kvinna! Uppvuxen i Herräng där pappan arbetade i gruvan. Fick ta sig till stan vid 14 års ålder och söka arbete som piga. Gifte sig med Edmund, som dog när tredje barnet var litet. Vilket människoöde, och vilken härlig kvinna det var. Jag lärde känna henne när Kjell och jag började träffas, vi var ofta där och drack lördagskaffe och åt skorpor.

Efter kyrkogården samlades vi hemma på Noreens för middag. Den här bilden tog vi och skickade till Kjell. Vi räknade ut att klockan i Japan borde vara halvtre på natten, vilket innebar att det var Kjells födelsedag, så det blev alltså en födelsedagshälsning. Hoppas att han fick den! Kanske vaknade till den.... Det var så trivsamt att ha alla sina barn och flickvänner runt bordet ikväll. Vilken rikedom att få vara samlade så!! Nu har lördagen för längesedan övergått i söndag, jag har diskat upp och är redo för sängen. Imorgon bitti ska jag upp tidigt och baka bullar!

Hoppsan...

...fredagen övergick visst i lördag! Jag har suttit och slötittat på tv och stickat på min mössa. Ville så gärna få den färdig.

Köpte garn och beskrivning på Ullcentrums monter vid syfestivalen i våras. Ullcentrum ligger på Öland, Morjärv ligger i norrbotten. Jag vet inte riktigt hur det hänger ihop, får undersöka saken någon gång, just nu är det dags för sängen. Min basker är i svart och rödmelerat garn. Imorgon ska den tvättas i 40 gradig fintvätt för att filtas ihop litegrann och bli riktigt varm. Nu är jag rustad för vargavinter!

Tema Indien

Så var det Ingrids tur att stå för maten! Jag gissade att hon skulle gå på Indiskt tema, hon har alltid varit svag för Indien. Redan i 11-12-årsåldern skulle hon ha indisk inredning i rummet. Jag sydde och broderade kuddar med pärlbeklädda elefanter och silkestofsar i hörnen, vi gjorde en spalje som avskilde rummet och det var en massa färgade lyktor med värmeljus i överallt. När hon fyllde år skulle det vara indiskt tema på inbjudningskort, dukning och mat. Karin och jag var och tränade och när vi kom hem spreds förföriska dofter över hela huset. På våra sängar låg välkomstkort där det stod att vi skulle klä oss indiskt. Så det blev till att gå ut på nätet och se hur man draperade en sari. Jag plockade fram ett par gamla blommiga gardiner och draperade över en lång mörkblå sammetskjol och ett glitterlinne. Målade ögonlocken med guld, satte i stora örhängen och så en röd prick i pannan. Levande ljus i färglada lyktor och indisk musik spred en sagolik stämning till middagsmaten. ´Vi fick till förrätt; smördegsknyten med kryddiga grönsaker. Till varmrätt stekt kryddris, kyckling Garam Masala, Naanbröd, Raita och Chimchurry. Till efterrätt tjock yoghurt blandat med siktat florsocker, grovhackade kardemummakärnor och pistagenötter. Allt var fantastiskt gott-vilka smaker!!

Idag blev jag klar med mina frihandsquiltade kuddar, som ska pryda vardagsrumssoffan. Tyckte det var roligt att göra något annat än bara provlappar med "läxan" från kursen. Kanske är dom inte helt perfekta i stygnen, men jag blev riktigt nöjd! Har också hunnit med en härlig ryggmassage efter att jag varit till miljöstationen med alla säckar med trädgårdsrens. Och på eftermiddagen kom min bror och svägerska över på en fika. Gissa om jag njuuuuuuuter av mina ledig dagar!!!!!