Om man inte kan nå fram till en människa med sin oro, hur man än försöker. Vad gör man då?!
Försöker slå oron ifrån sig och bara leva här och nu, ett andetag i taget.
Men när andetaget griper tag om de små, flimmerhåren i halsen, och det killar och kliar, så att man helst av allt ville ta en flaskborste och köra upp och ner..
Och när man hostat så att magmusklerna värker och huvudet dunkar.
Ja, ja. Nu dricker jag varmt te som skönt smeker min hals, och så hoppas jag på en bättre natt med lite sömn.
Imorgon förmiddag kommer min syster och hämtar upp mig för en liten tripp.
Återkommer söndag eller måndag, det beror på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar