I morgon börjar en ny månad!

Tänk så många andra människors bekymmer jag ibland ligger och funderar över när jag lagt mig att sova. Oftast rör det sig om mina vuxna barns. Till vilken nytta? Ingen alls. Det bara förstör min egen nattsömn!

Sista dagen i november har varit bra!
Började med en lång frukost tillsammans med en bok jag ville läsa ut, eftersom den skulle lämnas tillbaka på biblioteket idag.
Sen hann jag sitta vid symaskinen en timme innan det var dags att åka till jobbet.
Lektioner, rastvakt, lunch och mentorstid. Fick veta att eftermiddagens möte blev inställt, och jag började sätta mig med en hög bedömningar, men sen tittade jag ut och såg dagsljus, och då bestämde jag mig för att istället åka och veckohandla medan det var ljust för att hinna gå på ett gympapass ikväll.
Vi var över 150 personer som trängdes på gympagolvet. Ett populärt pass tack vare en charmig och duktig ledare som har bra musik och rörelser. Det var så roligt och jag blev så svettig.
Cyklade hem, duschade, ringde några telefonsamtal och lagade en gräddig svamp-pasta som jag avnjöt med ett glas rött, framför Bonde söker fru! Maken slapp ikväll, eftersom han varit på tandläkarhögskolan i Huddinge.
Bryggde te och stickade några varv i väntan på att maken skulle komma hem så vi fick byta några ord.
Tänk att hela november försvunnit! Jag tänker fortsätta vara tacksam för varje dag, men jag slutar med mina  hurtiga tacksamhetscitat här på bloggen!
I morgon börjar en ny månad;

Tankar en tisdag

Har funderat en del på det min syster sa om mig, när vi var ute och åt häromkvällen.

Jag pratade om vår äldste son som snart ska vara barnledig i två månader, och börjar bli smått orolig redan nu, i tanken,  inför hur det ska gå.
Han tycker om att ha många järn i elden;  på jobbet där han har fler projekt på gång samtidigt, i köket där han lagar avancerad mat och gärna bakar, i löpspåret, på badmintonbanan eller med innebandylaget, han har ett eget företag och trollar på privata fester och företagsevent och så vinintresset där han deltar i provningar och går på kurser. Att "bara vara hemma" känns inte så lockande.
Jag har grälat lite på honom! Den här tiden med Alfred kommer aldrig tillbaka, sa jag . -Det gör ju inte tiden med jobbet heller, kontrade han.

Det var då min syster utbrast; -Stackars Gustav, han har sin far som är så snabb och rastlös och sin mor som är så duktig, och han brås på båda två! Vilken kombination!!

Det där med "duktig" kändes inte som en komplimang.

Lite som när jag var tonåring, och jag fick höra att jag var så präktig. Det tog jag inte heller som en komplimang.....
När jag var tonåring hade jag väl hellre fått beröm för att jag var snygg, sexig och rolig....

Vad skulle jag bli glad åt för komplimang idag?? Eleverna i skolan tror att dom ger komplimang när dom säger att jag ser mycket yngre ut än mina 58 år. Det tar jag inte som en komplimang.
Om någon säger att jag är snäll så brukar jag svara; -Det är korna också.

Jag har fått fantastiska komplimanger av mina döttrar i födelsedags- och mors dags-kort/brev. Dom har jag verkligen sugit i mig och blivit otroligt stolt och glad över.

Sånt där har jag gått och funderat över så här en vanlig tisdagkväll, i slutet av november.

Vi är som vi är, vi människor. Var och en av oss är unika! Här kommer några goda råd, som jag faktiskt följt idag, utan att jag visste det i förväg!

...every day is a new page.

Nu är snart den här "sidan i boken" fylld.
Har då författaren levt som hon velat och skapat en magnifik historia att berätta?
Egentligen så har inget särskilt hänt. Jag har haft bra lektioner med trevliga elever. Utom en, som inte ens skulle vara hos mig, han har träslöjd, men jag lät honom sitta uppe hos mig medan en sak på träslöjden torkade. Som "tack" hade han skruvat isär en tygkrita, hällt ut pulvret på bordet och kastat skruvkorken på golvet.....Och stod inte ens för det! Det sista är nästan värst.......
På lunchrasten tog jag och en kollega en promenad bort till en blomsteraffär, för att köpa något fint till en kollega som varit sjukskriven dryga tre veckor. Det var krispigt kallt ute och solen lyste vackert över stadsdelen.
Ämneskonferens efter sista lektionen.
Hem och laga mat. Har också hållt på att trixa och dona med årets julkort. Nu är det beställt och jag hoppas det blir bra. Hann sticka några varv på en julklapp och rita av några mönster, till en annan julklapp. Vi har druckit te och ätit resterna av saffranspannkaka från igår.
Så tog sidan slut och imorgon börjar vi alltså om på en ny sida!!

Första advent

Så fick vi då tända det första ljuset i adventsljusstaken! Maken och jag vid frukostbordet i lugn och ro, medan snön började falla utanför fönstret och blåmes och talgoxe turades om att smaska i sig solrosfrön vid fågelbordet.

Vi tog därefter itu med storstädning och adventspyntande.

Klockan två kom glögg-gästerna.

Vi testade denna;

Årets Blossa-glögg, smaksatt med kråkbär. Först tyckte jag att den var lite väl kärv, men så upptäckte jag att den faktiskt är väldigt god. Inte så sötsliskig som vanlig glögg. Tillsammans med Rouqefort på pepparkaka och Getost med fikonmarmelad på frökex, så blev det en njutning!

Så fortsatte vi med kaffe, saffranspannkaka, grädde och svart-vinbärssylt.

Ett adventspynt är hjärt-girlangerna med små korsstygnsbroderier, julcitat och tovade pärlor som varit mitt höstprojekt. Jag har försökt hitta djur-karaktärer till respektive barn och barnbarn. Äldsta dottern ifrågasatte dock varför just hon blev en igelkott. Jag sa att det berodde på att hon är lite taggig ibland, men vet inte om det var så uppskattat.....

När jag cyklade hem från gympan i kall nordanvind nu ikväll och parkerade cykeln inne på tomten  stod jag bara lycklig och tittade upp på vårt lilla radhus en stund. I alla fönster lyste adventsstjärnor och jul-ljusstakar, blommade hyacinter och julstjärnor, och jag tänkte att jag älskar den här tiden på året!

Med ett huvud som inte riktigt fungerat.....

        

                               No matter how good or bad your life is, 
   wake up each morning and be thankful that you still have one!

Jag var bara så oändligt trött i morse! Efter att ha tillbringat natten tillsammans med en 1 1/2-åring som vaknade 00.30 och låg och stönade och kröp i hop i fosterställning, pruttade, krafsade mig på hakan eller i armhålan, kastade sig fram och tillbaka, sparkade med sina små söta fötter på min mage, blev förbannad för att jag inte förstod vad hon sa. Jag provade att tala vänligt, viska tröstande, stryka över ryggen, massera magen, krafsa i hårbotten, killa i handflatan, klappa i stjärten, sjunga och vyssja. Inget hjälpte. 05.30 somnade hon in för att vakna 1 1/2 timme senare på ett uruselt humör. Anledningen till den oroliga natten är förmodligen ett vaccin som kroppen reagerat på!

Så det var tufft att vara farmor i natt.  Jag pallrade mig upp till storebror och "farfar", som redan gått upp. Vi lekte på hallgolvet innan vi gjorde plättsmet. Mitt huvud fungerade inte riktigt som vanligt idag,  p g a för lite sömn!

Vid 10 skjutsade vi hem barnen och fortsatte så ut i julklappshandel!

Vi har kommit igång riktigt bra. Vi har varit effektiva idag och det har gett resultat.
Väl hemma igen tog vi varsitt varmbad och sen drack vi glöggmartini och gick igenom vad som behöver göras. Glöggmartini kan nog bli en favorit den här julen Gå in och sök på Lejlas recept, ni som undrar hur man gör dom.

I natt hoppas jag på bättre sömn!

Tapas-torsdag

Visst är det så! Allt det vi tar för givet, är egentligen inte alls självklart, utan gåvor att vara tacksam för!

Extra tacksam är jag, efter en tapaskväll med storasyster, Vet inte när vi senast var ute och åt, bara hon och jag. Men ikväll blev det äntligen av. Jag hade bokat bord på Iberico, ett mysigt litet ställe på Fyristorg här i Uppsala.  Serveringspersonalen bestod av en spanjor och en asiat så det blev lite missförstånd i beställningen, men allt redde sig och det var väldigt, väldigt gott. Desserten vi valde var  lite udda; chokladmousse med havssalt, rostad bröd och olivolja. Märkligt men riktigt gott! Vi njöt och pratade och kvällen flög fram!

Det är också en speciell dag idag, eftersom äldsta dottern fyller 24 år. Eftersom hon numera bor i Göteborg, tillsammans med en dalmas, så blev inte firandet fysiskt. Men jag vet att hon blev ordentligt firad på plats.

Maken sov när jag kom hem. Själv var jag tvungen att ha mitt varma, röda te innan sängdags. Men nu är  det dags att krypa till sängs. Imorgon är det arbetsveckans sista dag, och därefter ska jag hämta barnbarnen från dagis och ha dem kvar till lördag.

Ladda med energi och leklust!!

Innan solen gått upp

Börjar senare på onsdagar, men jag gick upp 6.30, vanlig tid, för jag hade planerat att putsa fönster.
Hur tänkte jag där liksom.....??
Solen går upp 08.00, innan dess är det kolsvart ute. Fick istället börja med att stänka och stryka gardiner, äta frukost och vattna blommor. Strax efter klockan åtta kunde jag köra igång med fönstertvätt. Hann sätta upp gardiner i två av tre rum och stjälpte i mig en dubbel espresso innan arbetsdagen på skolan började.
Åkte och veckohandlade direkt efter jobbet så jag var inte hemma förrän efter klockan 19. Då skulle alla varor packas upp och sen lagade jag middag. Ensam vid middagsbordet idag, så det blev risotto och fjällröding framför "Bonde söker fru".
Nu har jag diskat och haft telefon- och mess-kontakt med alla mina fyra barn. Maken kom just hem från föreläsning på tandläkarhögskolan i Huddinge.
Börjar senare även på torsdagar, men alarmet får stå kvar på 6.30 för imorgon har jag planerat att göra en adventskrans till dörren. Det går bra att göra trots att solen inte gått upp!!

Önskar att jag hade lite mer tid....

Jag försöker se något gott i att någon/några elever sprayade skolans korridorer med "liquid ass" idag. Men det är minst sagt svårt.... Visste inte ens, förrän idag, att det finns en sådan idiotisk produkt att köpa. Bajs-spray, Vilket syfte tjänar det.......

Jag försöker se något gott i att yngste sonen brutit foten. Det är också väldigt svårt..... Han ställde upp i en fotbollsmatch igår kväll och gick in i en"dum närkamp" (hans egna ord). Trodde att han bara stukat och åkte hem, men kände idag att det nog borde kollas upp. Åkte till sjukhuset idag och blev kvar i princip hela dagen. Gips i 6 veckor, ev. operation i nästa vecka. Ok! Dom har just flyttat ut på landet. Sonhustrun, som går på utbildning, har inte körkort. Barnen går på dagis inne i stan. Ok! Gilla läget.....

Yngsta dottern lämnade hemmet ikväll storgråtandes. Min älskade "minsting" är en riktigt hemkär tös, och det gör ont i mammas hjärta att se henne ledsen. Men där kan jag faktiskt se något litet gott i att hon trivs i barndomshemmet, att hon inte är less på sina gamla föräldrar. Och nu dröjer det inte mer än tre veckor till hon kommer hem för jul-lov. Det kommer att gå fort.

Jag har påbörjat lite julklappstillverkning nu ikväll. Det anstår väl en syslöjdsfröken att tillverka, åtminstone några, julklappar.  Dels är det roligt, och dels tycker jag själv att det är något extra fint i att ge av sin tid och omsorg i att göra något med sina egna händer, till mottagaren.

Önskar bara att jag hade lite mer tid....

Smygstart med adventsförberedelser

Utanför fönstret är det 6 plusgrader och regn, så i trädgården finns ingen snögubbe. Men titta på den lilla tovade snögubben på bilden, den är alldeles fantastiskt ljuvlig och jag blir glad av att titta på den! Tror nästan att jag måste göra en sådan till mig själv!
Men det hamnar inte överst på göra-listan, som nu, när det börjar "lacka mot adventstid" blir längre och längre för varje dag!
Kan dock stryka en aktivitet, nämligen lussebulls-bakning. Det blev gjort ikväll för att yngsta dottern ville få julkänsla innan hon åker tillbaka till Borås i övermorgon. Så efter middagen ikväll satte vi på julmusik, rullade lussebullar, petade i russin och gräddade, så nu doftar det gott i hela huset.
Glöggen är inhandlad och alla jultextilier har jag tagit fram och lagt på strykbrädan, till helgen är det första advent, och det ska synas i huset. Får göra lite varje dag, så kanske jag, till helgen, ser lika glad ut som snögubben på bilden!

Domsöndag

 

Sen söndagkväll och regnet smattrar mot rutan. Jag sitter med en kopp te, nylackerade naglar och ett kompendium om näthat. I morgon börjar en ny arbetsvecka och första lektionen ska vi lyssna på juridikpodden, som förklarar skillnaden mellan straffrättsligt och civilrättsligt ansvar. Statens medieråd har gett ut ett lärarmaterial som heter "No hate i skolan", och vår skolledning har bestämt att alla klasser ska arbeta sig igenom detta material på mentorstid.
Glad att regnet väntade till nu ikväll. Jag och lilla vovven har gått i skogen och försett oss med en-, tallris och vitmossa. Det är första advent om exakt en vecka, och nu har jag material att tillverka en dörrkrans, och att pynta adventljusstaken med. Vi cyklade vidare ut till yngste son med familjs nya hus för en söndagsfika och så tog vi med äldsta barnbarnet hem. På hemvägen pratades det mycket om rävarna i skogen, och väl hemma hade vi hästhindertävling med våra duplohästar. Det är väldigt lätt att roa en två-åring!
Det blev en bastu och en mustig Chili con Carne när sonen hämtat barnbarnet, och på ett litet ögonblink, så försvann den här söndagkvällen!

I`m thankful for today!!

Cyklade ner till stationen, 08.00, samtidigt som solen steg från horisonten. Det var guldglitter på himlen!
Cyklade hem från stationen. 18.00, samtidigt som Domkyrkans klockor ringde till helg och spirorna skickade ut sitt ljus över himlavalvet i blålila och grönt.

Däremellan hade jag en fantastisk dag på Sveavägen i Stockholm, tillsammans med elva andra kvinnor. Det är så härligt, att vi elva, som aldrig tidigare mötts, hade så många erfarenheter att dela och lockade varandra till så mycket skratt  i sex timmar tillsammans! Vi samlades runt ämnet Screentryck och broderi.  Kursledaren hade ett stort lager av olika screenramar som hon frikostigt delade med sig av. Jag tryckte så det stod härliga till och har nu ett helt lager av förtryckta tyglappar som så småningom ska bli underlag för broderi. Efter lunch påbörjade jag broderiet av nästa års almanacks-omslag.Tiden gick alldeles för snabbt!
På väg mot tåget hem, slank jag in på Åhlens damavdelning och flanerade runt och kikade på vackra spets-topar, ulliga koftor och glittriga klänningar. En ullig långkofta, av märket Wera, blev inköpt.

Väl hemma väntade en överraskning i form av förföriska dofter från köket, findukat i vardagsrummet, två skällande hundar och ett skrattande barnbarn som kom emot mig. Yngsta dottern och pojkvännen hade lagat lördagsmiddag och bjudit in äldste son med familj.

Det blev ett så mysigt avslut på en helt underbar dag! Tack för den!!

Det är helg! Yippie!!

Ok. nu ska jag försöka koncentrera mig på bloggskriva.... Bredvid mig sitter dottern och pojkvännen och spelar kort. Den som förlorar ska ge den andra massage. Dock tjafsar dom om att den andra fuskar hela tiden....
Vi har haft en riktigt mysig fredageftermiddag/kväll. Fikade tillsammans när jag kom hem från jobbet. Jag tog ett bad och sen lagade jag och pojkvännen mat tillsammans. Jag hann prata med alla mina tre frånvarande barn på telefon. Maken lyser med sin frånvaro ikväll, han befinner sig på 35-årsjubileumsfest med sina tandläkarkursare i Stockholm Det är dessutom tandläkarstämma denna helg, så imorgon blir han borta hela dagen. Vi avslutade kvällen med en riktigt mysig feel-good-film med hög "svensk-sommar-faktor" "Micke och Veronica".

Rullväskan står packad i hallen. I morgon bitti kl 8.06 ska jag ta tåget till Stockholm och gå på en kurs i screen-tryck och broderi. Väskan är full med tyger av olika kvalitéer, broderigarner,sidenband och guldskinn. Jag ser så fram emot det!!

Det är helg! Yippie!!

Presenter på en vanlig torsdag

Det är inte lyckliga människor som är tacksamma...

...det är tacksamma människor som är lyckliga!

Startade min morgon med en stunds stickning vid köksbordet. Njöt av de vackra granatäpplen som jag fick igår. Handplockade, färska t om med bladen kvar.

Yngsta dotterns pojkvän har varit hemma hos sina föräldrar i Irak, staden  Sulaymaniyah. Med sig hem hade han en stor väska fylld med presenter. Förutom de vackra grantaäpplena var det olika typer av nötter i mängder, saffran, en jättekartong med vackra baklava i olika former, en kartong med något som liknade fransk nougat, men på beskrivningen stod det att det var gjort på manna som insamlats och bearbetats och sedan blandats med pistagenötter. (Själv trodde jag att manna bara var  en symbolisk grej för det där i bibeln man läst; "Det regnar manna från himlen". Men nu har jag googlat och lärt mig att det är ett sekret från stam och grenar på en växt. Liknar korianderfrön och smakar honungskakor) Som om inte det var nog fick dottern och jag två "hemmaklänningar" var.

Nu ikväll har jag fått lära mig hur man öppnar ett granatäpple på ett fiffigt sätt, och så har vi njutit av de goda, söta kärnorna som är supernyttiga. 

Baklavan är också fantastiskt söt och god, men nyttigheten i den är nog obefintlig.

Korta novemberkvällar

Sitter och väntar på att yngsta dottern, vovven och pojkvännen ska komma hem. Nu har hon en vecka utan fasta föreläsningar och lektioner, så då får vi rå om henne ett tag. Jag har bäddat rent i hennes säng, städat och kastat den vissna krukväxten. Intentionen var att cykla förbi blomsteraffären och köpa en ny krukväxt, på väg från jobbet, men jag var trött, hungrig och frös. Det blev direkt hem och hoppa i myskläderna och grädda raggmunk istället.
Fick bilder på betydligt mer avancerad matlagning från äldsta dottern och hennes pojkvän, som ikväll firar ett år som par, och är ute och smörjer kråset på en finkrog i Göteborg!
En annan som firar, är min bästa väninna i Levanger i Norge, som fyller år idag. Jag har just talat med henne i telefon.
Nu ska jag duka till kvällsfika. Brukar klaga på att kvällarna i november känns korta, men ikväll kommer vi nog att hålla oss uppe lite längre. Dottern beräknas komma hem vid 22.30 och då har vi en del prat att ta igen!

Tack för en underbar vanlig dag

I min iver till att vara tacksam varje dag i November, så kom jag att tänka på den här låten med Agneta Fältskog. Det är verkligen en "tacksamhets-sång"!

Har varit en "underbar vanlig dag" idag! 8 lektioner på raken, mailkontakter med föräldrar däremellan och så direkt efter jobbet, iväg till Ica Maxi för veckohandling. Hem och plocka in allt och laga mat. Avslut framför tv, med en stickning i händerna.

Hann prata några ord, i telefon, med äldsta dottern,  som ville ha några kak-recept överskickade. Hon är precis som jag var, i den åldern. Vill och måste bara baka fikabröd till kvällen. Det behovet har faktiskt gått över lite,  för min del. Kanske ett ålderstecken.

Det pratade vi för övrigt om vid middagsbordet. Maken har reagerat på att flera patienter, på sista tiden, frågat honom "hur länge han tänker jobba innan han går i pension"?!  Den frågan har jag aldrig fått förut, så det måste väl tyda på att jag plötsligt ser gammal ut, konstaterade han.

Jag tycker att han är ovanligt fräsch för sin ålder! Han har håret kvar och bara en liten antydan till mage. Han är full av energi, aktiv och alltid lika positiv. Han älskar sitt arbete och har massor av mål och drömmar kvar att förverkliga. Lite skrynkligare i ansiktet, men det är väl bara "fartränder efter livet"?!!

Krafter från supermånen?!

Alltså, det är inte direkt så att man vaknar med ett leende på läpparna och med ett skutt tar sig ur sängen för att möta en ny dag...

Särskilt inte en gråmulen måndagmorgon i november. När man tyckte att helgen försvann alldeles för snabbt och man ser den kommande veckan som oändlig full med krav.

Det är då man får ta till följande tacksamhetscitat;

Hade önskat mig klart väder idag, eftersom jag hört och läst så mycket om den stora "supermånen"!

Just idag ska den vara som allra störst, eftersom den är närmare jorden. Inte förrän 2034 kommer den att vara så nära igen. Hade varit häftigt att se med egna ögon, men molnen förtätade hela himlavalvet, så av månen syntes inte ett spår. Men kanske påverkas vi ändå av de särskilda krafter som den sägs bära med sig;

Med denna fullmåne kan vi hitta vår egen inre helgedom, fred, harmoni och lycka. Det är en tid när du börjar urskilja din väg och kan ta ett spännande steg framåt. Det är dags att återupprätta en inre känsla av balans och harmoni. Anslut med inre lugn och ro och en förnyad känsla av mening. Låt kärlek och fred träda i förgrunden.

Det är en underbar tid att spendera med nära och kära. Skapa en oas av skönhet. Med god mat, vin, musik, meditation, levande ljus och helande aromer.

Det låter väl hoppfullt!!?!!
Jag var på ett nätverksmöte för textillärare nu ikväll och kom inte hem förrän strax före kl 21. Då kokade jag varm choklad som maken och jag satt och läppjade på vid köksbordet med bara stearinljus. Så satt vi där och myste och delgav varandra dagens vedermödor. Det kändes både mysigt, helande och kärleksfullt!

Fars dag

Kanske inte direkt ett tydligt "tacksamhetscitat" idag. Men jag kände tacksamhet gentemot min egen pappa Arne idag, på Fars dag! Han hjälpte till att ge mig mitt liv, och han gjorde så gott han kunde, i sitt liv. Som var ganska tufft!  Jag saknar honom!

Det blev stavar utan skidor idag, när jag stavgick till kyrkogården, och tände ljus. Både för pappa och för svärfar.

Det var gråmulet och duggade. Kontraster mot igår!

 Desto mer tid till att pyssla inomhus! Idag avslutade jag höstens lilla broderi-projekt och gjorde i ordning fyra stycken paket, slog in och gjorde kort.

Vad som är i? Det avslöjar jag till första advent!

Balans i tillvaron?

Solen sken på vintervackert landskap och det var som gjort för att plocka fram längdskidorna och ge sig ut.

Ett perfekt skidföre, ett fantastiskt glid ut i Hågadalen. 

Bra spår, många som var ute, och alla hade ett leende på läpparna. Så sagolikt vackert med den gnistrande snön, den blå himmeln och så alla träd med ett vitt täcke. När solen står lågt, blir det ett särskilt magiskt ljus över landskapet!

Det blev en knapp mil och sen hem och basta. Maken som varit i Stockholm sedan igår, kom lagom hem att göra mig sällskap.

Nu avslutar vi kvällen framför Bond-filmen Casino Royale.

Man kan ju undra varför man efter allt detta vackra under dagen, nu sitter och tittar på när Mads Mikkelsen misshandlar Daniel Craig...

Är det vad som kallas balans i tillvaron??

Omfamna livets föränderlighet

Jag tyckte att han sa så, Timbuktu. Satt i tv-soffan och sydde och hade tv:n på som sällskap. Det var ett musikprogram och jag lyssnade med ett halvt öra, men så hörde jag dom orden; Omfamna livets föränderlighet, och det lät så vackert! Vi kan vilja att allt ska fortsätta vara som förut, för det är invant och tryggt, men livet förändras ständigt, och vi förändras också. Istället för att streta emot och förfasas, kanske ska vi bara omfamna föränderligheten!!

Dagens "tacksamhets-citat"!

Skolveckans sista lektion är den jobbigaste, tror jag berättat om det tidigare. Det blir också som en utmaning. Att jag ska ha koll och klara av den så att alla elever kan känna sig nöjda med dagens arbete, att dom verkligen känner att dom utvecklas och får något gjort. Jag förbereder minutiöst och jag inleder med en tydlig genomgång så att alla vet vad dom ska utgå ifrån.

Det gick riktigt bra idag, och det mest intressanta var att två av eleverna (två av dom som faktiskt bidrar till oordningen) frågade; Hur kan du vilja vara textillärare? Du måste ha värsta tålamodet! Den ena sa; Jag skulle inte ens vilja vara det om jag så fick 70 000 kronor i månaden.

Det är underbart! Dom förstår att det är skitjobbigt att lotsa den där gruppen! Dom kan bara inte riktigt rå för att dom är som dom är.

Jag tycker om dom!

Apropå 70 000 kronor i månaden. På lunchen fick jag veta att lönelistor florerat  i personalrummet igår. Det är tydligen en enorm löneskillnad mellan oss kollegor. Från 28 000 kr till 44 000 kronor i månaden. Idag var lönelistorna borttagna,men jag blev förvånad när jag hörde om dessa skillnader. Och blev förfärad när jag fick veta om kollegor som hade låg lön, men som jag vet gör ett minst lika bra jobb som dom som tjänar 10 000 kronor mer i månaden. Det är verkligen inte klokt!

Själv har jag alltid "halkat efter". Den här gången fick jag del av lärarlönelyftet och fick 2000 kronor mer i månaden, den största höjningen jag någonsin fått under mina 17 år på denna skola. Dock ligger jag fortfarande bland de lägsta. Men jag är nöjd. Det finns dom som tycker att jag inte alls borde vara nöjd med det. Men vad tjänar det till att vara missnöjd?  Hade jag varit en karriärs-människa, så kanske jag misstyckt, men det finns så mycket mer än jobbet här i livet!

Och nu har vi helg!

Och jag omfamnar livet!!

Priviligerad

Ja, jag är verkligen priviligerad som lever, andas, kan tänka fritt, kan njuta och älska i ett land som tillåter mig det. Och i ett land som har en så fantastisk natur, som jag fick njuta av ikväll:

Direkt efter sista utvecklingssamtalet nu ikväll, så cyklade jag till Hågaby-Kvarnbo. Det var dags för det återkommande arrangemanget "Lyktvandring".

Det finns en gammal kvarn som ligger i en liten ravin, där Hågaån snirklar sig fram i landskapet. Här finns en gångväg runt å-rummet, med två broar över ån. 

Varje år, i november, brukar man tända tusen marschaller längs den här gångvägen och här och där längs vägen står musiker och underhåller.

I år blev det extra vackert, med snön som ligger på varje gren i varje träd, liksom tynger ner grenarna, så att träden bildar som ett tak över gångvägen. Till det alla marschaller som av värmen borrade sig ner i snön och lyste upp allt det vita.

Det var fantastiskt vackert!

Tyvärr var det också "fantastiskt" halt. Utan förvarning trillade jag omkull på en isfläck, och nu ikväll har jag jätteont i en fot. Hoppas det ger med sig efter nattens vila. 

Så här ser cyklarna (de som inte används) i cykelstället ut just nu. Det går rätt så bra att cykla om man har lite fart, så att man tar sig igenom snön. Värre att få cykellyset att lysa, när dynamon blir full med snö.

Kvällen avslutades med varmbad, kycklingsoppa och broderi!

Världen är vit! Är världen god?

Och det jag först såg, var en vit värld! Ett ymnigt snöfall hade täckt hela världen utanför fönstren med ett vitt täcke, och det fortsatte falla. Det var vackert och det var tyst. Det kändes magiskt!

Sen satte jag på radion.

Och hörde det ofattbara!

Att Trump blivit vald till president!

Frihetsgudinnan gråter!

Paulo Roberto lade på instagram ut följande;

Dear Americans.

Go ahead, vote for the guy with the loud voice who hates minorities, threatens to imprison his opponents. doesn´t give a fuck about democracy, and claims he alone can fix everything.What could possibly go wrong?

Good luck.

The people of Germany

Under skrev han;

Donald Trump ser ut att vinna det amerikanska valet... Livet är fullt med frågor och alla idioter har de enkla svaren... Britterna håller på att lämna EU... Börserna kommer falla, världsekonomin är hotat och alla populister jublar... Donald Trump, Putin, Åkesson och UKIP.... Vart är världen på väg?

Och kära Sverigedemokrater och EU motståndare det här är ingen debattsida så håll era åsikter på ert instagram istället. För att argumentera med idioter är som att spela schack med en duva. Hur bra du än är så kommer fågeln att skita på brädet och strutta runt som om den vunnit.

Gissa vad det pratades om vid lunchbordet på jobbet idag?!!

Men snön fortsatte falla. Världen, vår lilla värld här hemma, kändes tyst och vit och vacker. Men jag medger att det var lite vingligt att ta sig hem på cykel idag, det har fallit en hel del snö!

Jag fick utlopp för min frustration på ett riktigt jobbigt intensivpass på Friskis & Svettis ikväll.  Och sen fick jag maken att hålla mig sällskap framför Bonde söker fru, eftersom jag lagade pizza som vi åt framför teven.  Kände att jag behövde avsluta dagen med något riktigt oförargligt och låtsas att världen är god!

You are rich, when you are content and happy with what you have!

Du är bra på att resa, eftersom du är bra på att se det som inte andra ser.Du kan verkligen ta in miljöer, detaljer och stämningar! Vi tror att du är en värdefull upptäckartyp som har mycket att bidra med till andra upptäckare.

Jag har suttit och kikat runt på olika former av aktiva resor under februarilovet 2017, och så hittade jag ett test på STF´s hemsida; "Vilken resetyp är du?" som jag gjorde.  Det finns så mycket spännande saker att göra; surfa och yoga i Marocko, längdskidåkning och yoga i norra Värmland, cykla på Lanzarote, vandra på Madeira, träningsresa till Portugal mm. Någonting vill jag göra, men det har inte riktigt "sagt klick" med något av alternativen ännu!

Och även om jag nu tittar runt på saker att göra och uppleva, så är jag så nöjd med det jag redan har i vardagen. 

Nu ikväll har jag t ex haft mina vänner i syjuntan här. Handarbete, prat och skratt hela kvällen lång.

Dessutom var det väldigt skönt att vi just ikväll var hemma hos mig, så att jag inte behövde cykla hem i snöyran när klockan blev sent och man var lite trött och frusen.

Jag behövde bara duka undan och diska upp och fick stanna kvar inne i stugvärmen.

Så nog är jag rik på många sätt!!

Urlakad...

Efter en hel eftermiddag med utvecklingssamtal, möten med mina nya elevers föräldrar, så känner jag mig ganska så urlakad.
Lägg därtill att cykelväxeln krånglade när jag cyklade hem i snö-yran och att hela hakan och underläppen är fulla av herpesblåsor.
Det blev inte mycket kvar av kvällen efter matlagning och disk, och i morgon bitti börjar jag extra tidigt.
Det blir en kopp te, ett varmbad och några kapitel i min bok.
Sen är jag redo för sängen!

Jag är redo för vinter!

Titta noga på bilderna ovan!!

Samma par, men med två veckors mellanrum!

Översta bilden är från en bal, den undre från en maskerad.

Ja, det är min "ljuva" dotter och hennes pojkvän....

Snacka om kontraster!

Ikväll har sönerna med familjer varit hemma och firat sin pappas födelsedag. Vi har precis dukat av och diskat undan, efter några intensiva och högljudda timmar med mycket kärlek.

Nu ska vi strax hälla upp varsitt glas rött och titta på tredje delen i serien "Midnattssol".

I morgon startar en ny arbetsvecka.

Har jag "landat" i årstiden?

Tror faktiskt det. Vi har haft minusgrader och ett stilla snöfall under dagen. Maken satte upp ett sprillans nytt fågelbord i äppelträdet, och talgoxarna hittade dit och smaskade solrosfrön så det stod härliga till. Månskäran på himlavalvet har lyst med sitt bleka sken. Nästa gång det är fullmåne, ska den tydligen vara extra stor. Det ser jag fram emot att få uppleva. Långfärdsskridsko-utrustningen  är framplockad,från vinden, och vi har även smidigt planer för längdskid-åkning.

Det blir mysigt med vinter nu, jag är redo!

A grateful heart is a magnet for miracles!

Nu har maken och jag gått en kyrkogårdsrunda och tänt ljus för våra kära som inte längre finns bland oss. Vi båda har kollegor och bekanta som har det jobbigt med gamla föräldrar eller andra släktingar, som är sjuka och behöver hjälp. Pratade om det vid lunchfikat idag, att det är skönt att den tiden är förbi. Det var en tuff period när ens föräldrar blev gamla och sjuka. Man var konstant orolig, och hur mycket tid man än spenderade för att hjälpa dom, eller bara vara hos dom som sällskap, så hade man dåligt samvete när man inte kunde. Tänker att det måste varit lika tufft för dom. Att känna att man inte klarar sig själv längre, och ändå inte vilja ligga någon till last. Att bli gammal och sjuk och inse att det inte finns någon utväg.
Jag tänker på mammas och pappas sista sjukhusvistelse och blir lite sorgsen i hjärtat.

Men jag lever. Min familj lever. Och jag får tänka på ljusa minnen av de kära som lämnat oss istället!

Nu ska vi basta och sedan göra oss i ordning för att gå på Alla helgons dags-fest!

Gratitude is the wine of the soul! Go on. Get drunk!

Maken har födelsedag idag. Närmare bestämt sin sextioförsta!

Dock började han jobba 06.00 i morse, så det blev ingen uppvaktning på sängkanten!
Jag hade tänkt sova ut, men väcktes av en ilsken ringsignal från den fasta telefonen strax före klockan 07.00 i morse. Det var bara att kravla sig ur sängen och springa en trappa ner. för att svara. Visade sig att det var svågern som skickat en födelsedagshälsning, som en elektronisk röst läste upp
Ja, efter det var det liksom ingen idé att försöka somna om. Gick istället upp och påbörjade storstädning.

Maken kom från jobbet vid 16-tiden.Vi bastade tillsammans och tog sen varsin öl och han fick öppna sina paket.
Därefter har vi avnjutit en god middag och smidigt planer för nyår.

Har det verkligen gått ett helt år sedan förra födelsedagen?

Today´s little moments are tomorrow´s precious memories

En liten hand i min hade jag vid flera tillfällen idag.

Påväg ut från café Gunterska, med sonhustrun och lille Alfred 11 månader. Vi hade suttit still och fikat och pratat ganska länge och jag tog hans lilla hand i min när vi var påväg ut, så att han skulle få sträcka lite på benen innan det var dags att sätta sig i vagnen för hemfärd. Vad fäster man blicken på när man är sådär liten och har fullt fokus på att bara förflytta fötterna? Vilken lycka att kunna gå, trots tjocka kläder och ovana vid kängor. 

En dryg timme senare hämtade jag mina andra barnbarn på dagis. Båda ville sitta i vagnen på hemvägen och det blev lite trångt. En stund bar jag den yngsta, men det blev för tungt, så då satte jag ner henne och hon fick promenera en liten sträcka innan jag gjorde en om-möblering i vagnen och båda fick sitta sista sträckan hem. Hon var fascinerad över grusknastret som hördes under höst-kängorna och hon knatade duktigt på.

Vi gick förbi dammarna i Ekebydalen. Vattnet låg mörkblått, alldeles stilla, och den tunna, månskäran spred ett blekt ljus över vattenytan. "Titta på vattnet så fint och stilla det är", sa jag till Eric 2 1/2 år.

-Ja,det sover, konstaterade han! Som den naturligaste saken i världen.

När vi kom hem och hade klätt av oss, tyckte jag det luktade lite illa om den yngsta. Jag kikade ner i blöjan, men det såg alldeles tomt ut. Dock kändes den tung, så jag tänkte det var kissblött. När jag drog av den ramlade en halvmjuk bajskorv ner på hallgolvet.  Sekunden efteråt råkade Jennifer sätta foten mitt i!

Det blir olika typer av minnen......

Kan inte bli så mycket bättre!!

Den här månaden-November-kommer jag att ösa på med "tacksamhetsbilder".
På facebook, har jag flera vänner som just nu är utomlands, och dom lägger upp bilder från sol-varma länder, stränder och pooler och skriver syrliga kommentarer om att "det snöar visst därhemma..."! Jo, det snöar här hemma, men det är det som är November! Årstidsväxlingarna är en del av vårt liv, på den här sidan av jordklotet.

Jag tog mig till ett spinningpass kl 06.30 i morse. Det var snöslask och becksvart.
07.45 gick jag därifrån, med ett leende på läpparna, det hade ljusnat och jag lyfte ansiktet mot snön och lät den svalka mitt svettiga ansikte. Hela min kropp utsöndrade lycko-endorfiner!
Efter en dusch och en lång, god frukost åkte jag till jobbet och fick massor gjort. Jobbar effektivt när vi har elev-fria dagar. Kl 16.30 gick jag via biblioteket och blev överlycklig för att jag fick tag på en ny bok av författaren Åsa Hellberg! Vidare till Ica Maxi, där kön till bildäcksbytarfirman på parkeringen var hur lång som helst. Då kände jag mig tacksam för att jag INTE skulle byta däck just idag.
Jag handlade mat för en vecka framåt i tiden, och jag sprang in på systembolaget och handlade till makens födelsedag på fredag.

Hemma i stugvärmen, plockade jag in alla varor och tillagade en riktigt god Club Sandwich, som jag avnjöt framför "Bonde söker fru". Maken är på tandläkarhögskolan i Huddinge och en föreläsning. Men jag har faktiskt haft kontakt med alla mina fyra barn i kväll, så jag har inte känt mig ensam!

Nu njuter jag "fredagskänsla", fyra dagar ledigt, och strax ska jag krypa isäng och börja läsa min nya bok!
Kan inte bli så mycket bättre!!

November är här!

Jag SKULLE kunna klaga över att jag vaknade 05.30 pga makens eviga hostande som aldrig tar slut...
Men jag fokuserade på att jag istället låg kvar i sängen och på Systembolagets hemsida beställde det där Chianti-vinet som jag tänkt göra så länge. Dessutom hann jag byta sängkläder innan jag åkte till jobbet!

Jag SKULLE kunna klaga på den något sega genomgången av "Extra anpassningar", precis efter lunchen, när jag nästan satt och nickade till....
Men jag fokuserade på mina trevliga arbetskamrater som förgyller tillvaron på jobbet, och vår nya rektor som är fantastisk!!

Jag SKULLE kunna klaga på regnet som strilat ner precis hela dagen, blåsten som piskat och snö-blasket som började nu ikväll.....
Men jag fokuserade på att komma hem, sätta på bastun och tända massor av stearinljus!

Jag SKULLE kunna klaga på att dagens enda post var en räkning för vatten och avlopp...
Men jag fokuserade på att vi faktiskt HAR vatten och avlopp, det är inte alla förunnat!

Jag SKULLE kunna klaga på att kylskåpet är tomt nu igen och det är dags att handla....
Men jag fokuserade på att "koka soppa på en spik" och trollade fram en fisksoppa, bakade bröd, kylde vin och svängde ihop en äppel-tosca!

November månad börjar idag och jag har bestämt mig för att varje dag den här månaden finna saker att vara tacksam över.
Det stod i min almanacka i morse;
I am for everything that will improve the quality of my life. I use my words and toughts as tools to shape my future. I express gratitude often, and look for things to be thankful for every day this month.