Jag hade cyklat ner på stan för att uträtta några ärenden och så fick jag för mig att jag skulle köpa mig en ny concealer. Kanske den åtminstone skulle kunna mota bort tröttheten som möter mig i spegelbilden, i form av mörka ringar under ögonen! Jag klev in på Åhléns skönhetsavdelning.
Som tonåring och ända upp 20-årsåldern, var jag livrädd för att gå och köpa smink av de vackra, välsminkade kvinnorna bakom disken. Ändå arbetade jag många skol-lov på Tempo, som det hette då. Visserligen inte på skönhetsavdelningen, men jag stötte ihop med den personalen i omklädnings- och personalrum. Men jag kände mig så obekväm om någon skulle hjälpa mig med produkter, jag var nog inte riktigt bekväm i min kropp.
Numera går jag gladeligen fram och ber om hjälp. och helst vill jag sätta mig i en sådan där stol framför en spegel, och låta personalen prova fram "rätt" produkt. Jag tar tid på mig, tittar, känner, ber om andra färger eller helt andra produkter, jag frågar och undrar om i princip allt..
Idag blev det så.
Först blev jag lite fundersam på om den här expediten skulle kunna hjälpa en kvinna i min ålder med rätt produkter. Hon var kanske i 25-årsåldern, blekpudrad, rödaktig ögonskugga även under ögonen samt en ring med kula på i näsan. Men mina fördomar kom på skam, och jag vet ju att man inte ska döma folk efter utseendet! Hon var en fena på att sminka. ställa sig in och sälja!!
När jag gick ut till cykeln för att ta mig hem, bar jag på en påse innehållande produkter för 890 kronor!!
Det blev alltså inte bara en concealer.....
Yngsta dottern förstår sådant här, och tyckte att min hud fått en fantastisk lyster och att jag såg piggare ut.
Jag väljer att tro henne!!
...och jag är värd den där påsen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar