Sashiko och Kantha

Nu är jag på rätt plats!!
Dag två på broderi distans Västberga folkhögskola ska köra igång om 20 minuter.
Anlände hit i går förmiddag till ett fantastiskt gäng med glada kvinnor. Alla utom jag och en till hade gått ett helt år, jag hoppade in på fortsättningskurs, men kände mig välkommen direkt.
Vi blev inspirerade av vår lärare med bilder från en japanresa och sedan fick vi historik och bildspel med Sashiko. Det var också redovisning av färgning som vi alla gjort som hemuppgift innan kursstart. Sena eftermiddagen fick vi så sätta igång och arbeta praktiskt. Jag åstadkom två tekoppsunderlägg innan jag drog mig tillbaka på mitt rum. Det var så roligt! Det ÄR så roligt!
Idag ska vi fortsätta med Kantha.

Bussen går hem vid 15, väl hemma byter vi fokus till bröllop och brunch.......

Vill man vara fin får man lida pin!

Det kostar att hålla sig på topp! Både pengar och lidande! Men vad gör man inte när äldste sonen ska gifta sig-det är stort!

Så här snygg var jag igår hos frissan. Skalle-Per!!  Men fy vad vidrigt det är när virknålen kör ner i huvudsvålen. Framkallar både rysningar och frysningar.
Resultatet blev dock riktigt fint!

Kunde inte lägga upp bilden igår, pga  problem med internet.

Idag fortsatte mina ansträngningar hos hudvårdsterapeuten. Det brukar vara skönt att gå dit på ansiktsbehandling, men idag hade hon på någon form av syra i ansikte, hals och dekolltage, som stack och pirrade så jag höll på att gå upp i limningen. Efteråt sprayade hon med svalkande bikarbonat så jag blev iskall. Men avslutningen med massage, var ljuvlig.

Tja, då har jag nog gjort vad jag kunnat för att vara bröllopsfin.

Nu står väskan packad, klockan ringer kl 06.00 imorgon. Dags att bege sig på kursomgång 1 på Västbergs folkhögskola i Storvik och fortsättningskurs i broderi.

Måndagssysslor

Blev väckt av en vovve, som otippat ville upp och sova i min säng klockan 4 i morse, trots att matte var hemma. Sov väl inte så jättebra eftersom hon la sig under täcket  i mitt ryggslut och började tvätta mig omsorgsfullt  i svanken. Inte jättemysigt precis!  Efter ett tag tyckte hon att det blev för varmt och kravlade sig upp ovanför täcket, men då hon inte hittade någon bekväm plats, började hon gnälla för att hon ville ner. Då trodde jag att klockan var sex, så jag gick upp, tvättade av mig och skulle sätta på mig morgonrocken och gå ner för att laga frukost, när jag upptäckte att klockan bara var 05.00. Suck! Släppte ut den gnälliga hunden för att kissa i trädgården och när det var avklarat kröp jag ner en stund i sängen igen. Men eftersom det är rätt så mycket att ordna med den här veckan, så började jag formulera göralistor i huvudet istället för att slumra in.
Efter jobbdagens slut så stannade jag kvar för att färdigställa mitt lilla bröllopspresentprojekt. Känner mig nöjd med att det blev färdigt. Bild kommer senare!
Kvällen har ägnats åt att avsluta färgningsprojektet med rostiga grillgallret samt att plocka ihop material till broderikursen som kör igång på torsdag. Det kommer inte jättebra i tiden, men jag ser ändå väldigt mycket fram emot det!
Jag har också lagat två middagar, en till ikväll och så en till imorgon. För imorgon kommer jag inte hem förrän halvnio-nio på kvällen. Min snälla frisör har lovat att klämma in mig efter sina ordinarie kunder. Trots att det var jag som gjorde bort mig och missade en bokad tid i fredags!! Får nog köpa med mig en bukett tulpaner till henne som ett förlåt och tack!

Vilodag??!

När jag tänker tillbaka på min dag, så är den egentligen helt galen...

Började morgonen med att gå ut i förrådet för att gräva fram grillgallret, bakom vinterdäck, tomma kartonger och barnvagn. La tygbitar, som jag tidigare i veckan färgat med kaffesump, i ättika och vatten. Därefter virade jag tygbitarna runt det rostiga grillgallret, stoppade ner alltsammans i plastpåsar och la i press.
Bytte sängkläder och satte på en tvättmaskin,
Åt frukost.
Cyklade på ett gympapass, kedjan på cykeln hoppade av två gånger på vägen dit och hem,
Kom hem och tog ut vovven på en långpromenad.
Tvättade håret och duschade.
Provsminkade en ögonmakeup som är tänkt till bröllopet samtidigt som jag var smakråd till blivande sonhustruns bröllopsstass.
Gräddade våfflor och drack kaffe.
Skulle hänga tvätten, då det visade sig att något hade fastnat i avloppsslangen, så det var bara att öppna upp, översvämma golvet och tömma. Delar av A-vitaminflaskan, som barnbarnet stoppat i maskinen förra veckan, ramlade ut! Fick börja om med tvätten.
Letade upp ett bra muffinsrecept till bröllopsbrunchen.
Bakade kex. glutenfria limpor, franskbrödsbullar och rostbröd samtidigt som jag roade barnbarnet med dans och sång, tända ljus, kasta boll, mata med leverpastejsmacka och springa och gömma mig och leka tittut.
Lagade kycklingpasta samtidigt som jag hade ett långt samtal med min bästa norska väninna.
Åt middag med hela klanen.
Ringde min kusin, som miste sin mamma i fredags.
Diska och röja i köket.
Skriva ett kom ihåg-brev till snickaren som kommer i morgon.
Brygga te.

Nu ska jag avnjuta min kopp röda Chai-te och sen borsta tänderna, tvätta bort den snygga ögonmakeupen och gå och sova! Godnatt

Hönsmamman

Äldsta dottern kom hem igår och stannar till ett par dagar efter bröllopet. Hon sover på golvet i sitt gamla rum, maken köpte en sådan där tjock, självuppblåsande madrass.
Igår skulle hon äta och gå ut med en god vän, så hon fick låna min cykel. Jag visste att det skulle bli sent, hon hittade ingen nyckel när hon skulle iväg, men jag sa att vi kunde lämna ytterdörren öppen. Tänkte att vovven säkert skulle skälla om någon obehörig kom.
Jag somnade in vid halvtolv-tiden bara för att vakna med ett ryck vid två och titta på klockan.
Och genast försöker jag tänka var hon kanske är just då. Stänger inte nationerna vid ett eller var det två. Kommer hon snart tro?
Men usch, hon fick ju låna min gamla vintercykel som är så rank, och som dessutom kedjan hoppar av så lätt på, om man råkar köra ner i en grop eller över en trottoarkant. Fy, tänk om kedjan skulle hoppa av i Carolinabacken, det är ju livsfarligt.
Så där vevar mina dumma tankar iväg.
Tänker; Nej, sluta nu, ta ett djupt andetag och andas ut alla dumma, onödiga tankar, slappna av. Känn hur kroppen blir tyngre mot underlaget, tänk bara på andningen. Usch, det var ju så moddigt, tänk om hon cyklar omkull. Borde hon inte vara hemma nu.
Jag kollar klockan igen och så ligger jag där, vänder och vrider på mig och är vaken i två och en halv timme.
Naturligtvis kom hon hem. Tror klockan var tre, men då tog det en och en halv timme innan jag kunde somna om, eftersom jag var så uppe i varv.
Jag blir så arg. Den ungen har bott i USA ett år, hon har rest runt i både Australien och Asien och hon har flyttat hemifrån. Hon är vuxen!
Men det är precis som att när även de vuxna barnen kommer hem, slår jag på "oroa-mig-knappen".
Ikväll år båda döttrarna ute tillsammans, så vi får se hur den här natten blir......

Allt som föds ska också dö

 

Jag var med om något märkligt idag!
Min cykelväg till jobbet, går genom en skogsdunge på en brant uppförsbacke. Det hade snöat rejält i natt, vägarna var plogade men cykeln slirade bara runt när jag försökte stå och trampa uppför. Så jag klev av för att börja leda. Då fick jag se ett rådjur stå, bara 5-6 meter framför mig, på cykelvägen och stirra. Jag stannade också, och där stod vi, säkert en minut, och bara iakttog varandra. Hennes kloka, bruna ögon verkligen begrundade mig, och det nästan kändes som att hon ville säja mig något. Men så vred hon på huvudet och hoppade graciöst in, bland de snötyngda träden, och jag fortsatte mot skolan.

Tre timmar senare fick jag ett telefonsamtal från min kusin Åke. Han berättade att moster Inga gått bort på förmiddagen. Under en behandling på sjukhuset, som hon inte klarade av att genomföra. Visst, hon var gammal och sjuk, vi förstod nog att det var dags snart, hon hade litegrann själv gett upp. Men nog blir man ledsen, världen stannar liksom upp och det är som att hamna i ett vakuum när man får beskedet.

Strax därpå förstod jag vad rådjuret ville!
Där min moster levt, finns mängder av rådjur, ofta när vi satt i köket och åt frukost, stod samtidigt ett par rådjur i trädgården och mumsade på nedfallna äpplen.
Det här rådjuret var en hälsning från min moster. "Nu orkar jag inte mer, nu ger jag upp, var inte ledsen, allt är bra!"

Trägen vinner?

Jag önskar att detta varit en bild av mig! Min yogalärare har nämligen gett sig den på att vi alla ska klara av att stå i "Kråkans position" innan sommaren, så idag har vi börjat träna. Kan säga, att jag är långt ifrån kvinnan på bilden. Mina knän spretar utåt och tårna är kvar som stöd i golvet. Jag törs helt enkelt inte lätta från golvet, det känns som att jag kommer att falla rakt ner på ansiktet och krossa näsan.
Styrka, kraft, balans och muskeluthållighet får man när man lyckas, så det är helt enkelt bara att fortsätta träna och inte ge upp!
Efter yogapasset blev det en hundpromenad i snöfallet. Dottern har jobbat långdag, från 8.30-20-30, så vovven har bara varit ute i trädgården med jämna mellanrum. Nu blev hon superglad åt att få springa av sig och leka i snön. Och jag blir så glad av en glad hund, det smittar verkligen.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum...

Jahaja, ännu en i raden av dagar vikta för något speciellt. Hade ingen aning om att denna dag existerade, men fick spontant kramar av tre olika elever som sa att det var kramens dag idag. Och det var ju trevligt.
Vi hade en extra lång arbetsdag eftersom det var skolans årliga öppet hus-kväll. Dessutom var det ett extramöte i personalrummet klockan 20 där vår rektor meddelade att hon slutar omgående.  I morgon kommer skolchefen och informerar om den närmsta framtiden, och sen får vi se hur det blir.

Apropå inredningstrender som jag nämnde igår, så är trenden i vårt hem just nu, att det blir mer och mer överbelamrat med prylar!
Med en extra familj som flyttade in, så kom det ganska mycket extra saker. Leksaker, säng, tv, datorer, kläder för tre personer, blöjor, barnmatsburkar, välling- och vattenflaskor, haklappar, matskålar, åkpåse, barnvagn osv. Dessutom kom det för en dryg vecka sedan, 7 stora tapetrullar, 40 liter färg av olika slag, luftrenare, stekpanna och bestickset, eftersom det var stor rea på en butik, och familjens lägenhet så småningom ska renoveras. En annan dag kom det en ganska stor madrass, som sonen fått köpa billigt och som ska passa en juniorsäng så småningom, Och idag kom det en dubbelvagn med både ligg- och sittdelar, inköpt på blocket, inför den nya bebin som är beräknad till i början på maj. Den vagnen tar f n upp halva vår hall.

Och på fredag kommer äldsta dottern hem med sin packning för en knapp vecka.

Men finns det hjärterum så finns det stjärterum!!

Inredningstrender

Vad gäller trender när det gäller heminredning, har jag nog aldrig direkt hängt med, men visst påverkas man. Särskilt när man tittar tillbaka på sina olika hem, så ser man tidstypiska detaljer. Jag minns t ex de små fönsterlamporna i eneträ på 70-talet. De långrandiga tapeterna på 80-talet. Affischtavlorna från olika utställningar på 90-talet.  Det man tycker är personligt, klassiskt är nog trots allt mer påverkat av trender än man tror.

Idag läste jag  Lantlivs blogg och tyckte faktiskt om trenderna för 2015, därför länkar jag den här;



Trendgurun spanar på 2015 | Lantliv.com

Jämmerlig Januari

Januari är faktiskt en lite småseg månad, det kan inte hjälpas att det känns så! Alla festliga helger är över stökade och det dröjer länge till nästa storhelg. Det är fortfarande mörkt ute och vädret hattar fram och tillbaka. Ena dagen plusgrader och regn, nästa dag minusgrader och snö. Marken är knölig och ishalkig .Hyn är vinterblek och folk är sjuka hit och dit.

I natt t ex, har maken hostat sig halvt fördärvad. Mest synd om honom såklart. Det lät som att han skulle förgås av hostattackerna. Men lite, lite synd om mig också, som inte fick sova.... Det var så pass att maken stannade hemma från jobbet idag. Och det är en mycket ovanlig händelse i hans liv.

 Som han kved ynkligt; andra sjukdagen på 17 år! Han är faktiskt väldigt frisk av sig, känner inte efter så mycket utan går till jobbet ändå. Som han själv säger; jag har både munskydd, luppar och handskar, finns ingen chans att bacillerna ska kunna hoppa över på patienterna! Fast lite dubbelmoral kan jag tycka att det är, eftersom han säger till sina patienter att; lyssna på din kropp!
Ja, ja, nu ikväll kände han sig mycket bättre, så imorgon blir det jobb igen.

Dottern i Göteborg ligger också sjuk. Hon hade kräkts i natt och låg i feberfrossa idag.
Det är sådana tider nu, hör väl också januari till.

Vi får hoppas att allt sådant är överstökat till dagen med stort B, som i  äldste sonens bröllop, den 31 januari! För den dagen kommer i alla fall att förgylla den här månaden!

Jag; en frukostälskare!

Yngsta dottern har fått en ny, trevlig vana, sedan hon började arbeta på Naked Juicebar! På helgerna testar hon olika typer av smothies, inspirerade av menyn på jobbet, men med egen touch! I morse drack jag en underbar variant med mango, ananas och mandelmjölk.
Det var en precis lagom start, innan jag cyklade iväg på ett träningspass.

Frukosten är ett höjdarmål, tycker jag. Har alltid tyckt.  Minns mina barndomsfrukostar hos moster och morbror, på landet. Då fick man börja med kaffe och bulle och lite senare var det  sill, äggröra och prinskorv, eller kanske ugnsomelett med svampstuvning. Det var tjocka limpsmörgåsar med riktigt smör och kryddost och riktig basturökt skinka eller prickig korv. Som avslutning var det fil med socker och flingor och därpå kaffe igen. Herregud som vi åt.
Nu tycker jag en riktigt bra hotellfrukost är lyx. Den på Yasuragi spa var t ex fantastisk. Ser fram emot den vi ska äta på Arken Spa i Göteborg där jag bokat två dygn på sportlovsveckan tillsammans med äldsta dottern.
Men nu tar vi en vecka i taget. I morgon startar vecka fyra!

Det nya köket!

Se här så fint vårt nya kök är!!
Jag är supernöjd. Den turkosa färgen gör mig glad, den livar upp, och den sobra kökstapeten inger lugn vid matplatsen. Tavlan är målad av Ingela Olsson från Halmstad, och inköpt under en semesterresa från ett vernissage på Galleri Norreport. Man blir glad av den.
Och det är ett sådant lyft att laga mat, baka och diska nu med lättutdragbara lådor som rymmer hur mycket som helst, med mer bänkyta, med rymligare diskho, med fantastisk spishäll och med en belysning värd namnet!
Fortfarande är det lite småfix kvar, men i det stora hela så är det färdigt!!

Ingen cava på förlovningsdagen!

Cavan som var lagd på kylning, för att fira min och makens 35-åriga förlovningsdag, ligger kvar!
När jag kom från jobbet låg nämligen maken och sov! Förkylningen har slagit till med rejäl kraft på honom, han andas tungt och väsande, hostar, har ont i huvud och kropp. Så sugen på cava, var han inte!
Jag lurade dock upp honom ur sängen för att titta på tv 4-nyheterna klockan 19. Har aldrig tidigare inträffat att jag sett på det, men idag var det speciellt, eftersom dom filmade och intervjuade på mitt sista lektionspass idag, med årskurs 7. Skolans biträdande rektor hade blivit uppringd efter lunch där man frågade om man kunde få komma och intervjua elever om vad dom tänker om att ge betyg redan i årskurs 4. Jag blev också intervjuad, men tack och lov hade man klippt bort det och visade bara vyer från klassrummet och intervjuer med tre av eleverna. Det enda maken kommenterade var att jag hade hans slips på sig. Det var ju slipsdag idag! Och det var ju klädsamt, när man hamnade i tv-rutan och allt!!
Klockan är snart en timme över midnatt. Det blir sena middagstider nuförtiden. Sonen är hemma vid 19.30-tiden och ska först leka med sin son, därefter ge honom välling och natta honom. Dottern jobbar till 20.30 och är hemma vid 21-tiden. Strax därefter brukar vi äta middag. Visst kunde vi äta tidigare, men det är trevligt att äta tillsammans också. Ikväll såg vi sedan en film tillsammans, även om sonen somnade ifrån på slutet. Sedan skulle blivande sonhustrun och jag dricka te tillsammans, så visst blev det lite sent.
Men jag får i alla fall sova nu, ifrån källaren hör jag att barnbarnet vaknat och skriker. Då tänker jag att det är väldigt skönt att ha vuxna barn!!

Tulpanens dag

Alla dessa dagar som skapats i kommersiella intressen. Man kan tycka vad man vill om dom, men jag gick i alla fall och köpte mig en bukett vita tulpaner på tulpanens dag som firar 25 år! Har alltid unnat mig tulpaner, den första buketten precis strax efter nyår, och sedan en ny bukett varje vecka fram till mars-april någon gång.

Det är så vackert med blommor i bukett och jag älskar tulpanen. Den inger vårkänslor. Och det behövde vi idag när blåsten piskade, regnet vräkte ner på redan is-buckliga gator och trottoarer!

 

Såg på instagram idag om en person som är frilansande blomsterdekoratör. Det kanske vore något!

LARSSON_FREDRIK_  heter han och har riktigt fina bilder utlagda.

 

Dags att gå och sova. Bredvid en make som åkt på förkylningen som barnbarnet delar med sig av. Han har värk i kroppen och ont i huvudet, fryser, snörvlar och hostar. Stackarn!

En lyckad eftermiddag!

Den här fantastiska utsikten har man från simbassängen mitt i stan!! 
Jag var där idag efter jobbet och simmade 40 längder. Det var så skönt, jag saknar verkligen min simning. Det är öppet hus med gratis inträde för alla kommunalanställda den här veckan, och eftersom jag känner mig bättre i förkylningen ville jag prova. När jag hade års-simkort och gick och simmade två gånger i veckan gick jag nämligen på Gottsundabadet, men här på Centralbadet kan man köpa klippkort på 10 gånger, och då kan jag kanske gå varannan vecka, det måste ryggen klara!!
 
Tyvärr var det mycket folk, och jag kan bli lite irriterad när folk som simmar sakta, hålls på banorna för snabbsimmare. Jag kan liksom inte förstå hur man kan simma så sakta som en del gör, tycker att dom borde sjunka mellan arm- och ben-tagen! Eller den där sorten som för varje simtag, dyker ner under vattenytan en halvmeter, för att sen komma upp, frustande med sugande strömvirvlar efter kroppen, men framåt har dom bara förflyttat sig ett par dm.
Men jag försökte tänka positiva tankar och simmade på så gott det gick. Kanske är det mycket folk just för att det är "prova-på-vecka"!

Precis innan badet hade jag hunnit köpa nya stövlar på rean och ett par finskor till bröllopet som snart stundar.
Precis efter badet, cyklade jag iväg till årets första syjunta-träff med prat, skratt och massor av gott fika.
Så eftermiddagen har varit mycket lyckad!

Mitt jobb, just nu

Vi har börjat med ett nytt arbetsområde för årskurs 8, idén fick vi på en nätverksträff i höstas.
 Uppgiften dom får är följande; Du har några vänner som ska starta ett café, dom behöver hjälp med att formge ett förkläde som tydligt visar vad temat för deras café är. Tänk t ex på ett land, och vad som är specifikt för just det landet, finns det ett tema där som passar det här cafét, eller kan du hitta inspiration i någon bok, film, musik e dyl. Gör en tankekarta, en skiss på olika förklädesmodeller samt en planering.

Det var tydligen en uppgift som satte fart på kreativiteten, för oj så många roliga förslag och skisser som arbetades fram i båda mina åttor. Jag hade en igår och en idag. Det blir spännande att följa det här arbetet. Det var Disneytema, Barbapappa, Sagan om Ringen, Skottland, en sportbar i Kurdistan, Harry Potter, Afternoon tea-café i Storbritannien osv.

Jag har också startat upp ett arbetsområde i årskurs nio, där någon form av återbruk ska ingå. Dessutom ska dom få in en teknik dom aldrig provat tidigare, så det blir två utmaningar i ett arbete. Har bara presenterat det i en nia, men jag har två till imorgon, så det blir spännande att se hur kreativa de eleverna blir.

I årskurs sju jobbar vi alltid med symaskinsrepetition och att sy någon form av fodral efter en arbetsbeskrivning.

På särskolan har vi börjat jobba med enkel lappteknik, eleven väljer tre olika tyger och syr i hop nio stycken kvadrater som vi sedan skär för att sy ihop på olika sätt. Sedan kan det bli en kudde, en duk, en väska eller en gympapåse.

Kring de här fyra olika områden kretsar mina lektioner, åtminstone fram till någon gång mellan sportlov och påsklov. Därefter väljer eleverna fritt vad dom vill arbeta med.
Så långt är läraryrket ganska trevligt. Sedan tillkommer mentorstider, föräldramöten, utvecklingssamtal, omdömesskrivande, elev-vård, rastvaktande, elevvårdskonferenser, betygskonferenser, arbetsplatsträffar, ämneskonferenser, bedömningar osv. Sammantaget nästan en större del än själva lektionsbiten.

Så jag fortsätter titta i platsbanken och på andra jobbforum, vem vet, någon gång kanske det dyker upp något som är för mig!!

En synål i sängen

 

Lilla barnbarnet har varit väldigt förkyld sedan dom flyttade hit. Nu har han delat med sig! Inte så konstigt, med tanke på alla generösa pussar med öppen mun och två snorsträngar under näsan, som man tacksamt tagit emot.....

Jag har nyst och snutit mig igenom tre buntar pappersnäsdukar idag, det kliar i halsen och huvudet känns lätt igenmurat. Det blev att avboka skivstångspasset idag och spinningen imorgon.

Tog en tidig kväll, en kopp te och min sömnad och drog mig tillbaka till sängen och tittade på Svt Play och senaste avsnittet av Stjärnorna på slottet. Samtidigt sydde jag på servettringarna som ska pryda bordet när det ska vara brunch efter bröllopet.

Dock blev maken inte så glad, då jag berättade att en synål konstigt nog försvunnit under sömnaden.

Få se vem av oss som finner den i natt!!

 

Jag, en miljonär som just börjat på varmrätten!

Ett skönt bubbelbad och läsning ur boken "Igelkottens elegans", fick avsluta den här helgen.

Nu med småbarn i huset, blir jag så påmind om hur det var. Att tiden aldrig räckte till utan var helt inrutad med tider för barnets bästa. Så här;  Äta, pottan, leka, promenad i vagnen, äta, pottan, sova, leka, äta, pottan, leka, äta, leka, bada, äta, sova. Så rullar det på. Och gärna bli buren för att titta på saker som händer vid spisen eller diskbaljan, eller på fåglarna i trädgården, eller på ljusen som brinner i fönstret osv. Det har muttrats lite om att farmor och farfar skämmer bort barnet, genom att bära runt för mycket. Men jag svarar bara, att det är smällar man får ta när nu läget är som det är!!

Jag blir också så påmind om hur gullig sonen var mot sina systrar, som liten, när jag ser hur bra han leker och tar hand om sin egen son. Jag känner igen både tonfall, ord och gester. Det är helt underbart att få se sina barn i föräldrarollen.
Och den blick min äldste son gav sitt gudbarn idag när dom var förbi och fikade, den var så kärleksfull och öm att  jag blev alldeles varm inuti.
Jag har sagt det många gånger men det tål att säjas igen, mina barn, dom är min största rikedom. Och nu med så fina sonhustrur, barnbarn och hundar, så har man blivit miljonär!!
Men ett uttryck som jag aldrig kommer att ta i min mun, men som många gör "Barnbarn är livets efterrätt". Det är helt fruktansvärt!!

Jag har ju bara precis påbörjat varmrätten!!!

Nu är glada julen slut!

Började dagen med ett sms kl 06.15 av en som sett min annons om gamla spisen till salu på Blocket. Jag la ut en annons ganska sent igår kväll, strax efter kl 23. Antog att annonsen skulle komma ut morgonen efter, men 23.45 fick jag ett samtal från en som ville köpa och vi bestämde tid till förmiddagen idag. Vilken otrolig genomslagskraft och spridning detta köp/sälj-forum har. På förmiddagen idag fortsatte folk sms:a och ringa. När första paret hämtat spisen vid 9-tiden, tog jag bort annonsen.

Det har blivit vinter! Snön har vräkt ned, maken fick åka och köpa en ny snöskyffel. Och jag gjorde en stor snölykta i trädgården som vi tände ljus i ikväll.
Behövde tända lite ljus, eftersom granen och alla adventslampor plockats ned idag. Tyckte det var dags att kasta ut julen!

Kanske får man snart ta fram längdskidorna!!

Fortsättning på köksrenoveringen

Vi skaffade oss en induktionshäll i vårt nya kök. Det innebar att vi fick kassera de flesta av våra gamla kastruller. Nu var det i och för sig ingen större förlust eftersom nästan alla kastruller var rätt så gamla och dåliga. Dock har det varit lite snålt att ha bara två stycken 3-literskastruller, t ex när vi vill koka varsitt ägg till frukosten. Så igår sa maken; -I helgen åker vi ut och köper kastruller! Jag sa; - Kan inte du titta på stan först imorgon, när du slutat jobbet. Maken slutar nämligen tidigare på fredagar.
Idag när jag kom hem stod det tre stora kassar från den lilla butiken Bohman & Wiberg, innanför dörren.
När maken handlar, då blir det klass på grejerna! När jag handlar, då blir det oftast budgetvarianten!
Så när maken plockade upp detta på köksbordet, och med en nästan ursäktande ton sa att det är möjligt att byta allt, sa jag; -Bara jag slipper veta priset så behåller vi rubbet, det är superfina kastruller och stekpannor!!

Dom kommer från Eva Solo och Scanpan. Och vill man vara förlåtande mot sig själv kan man ju alltid skylla på att vi inte valde köket som skulle kostat 240 000 kronor i inredning, då kan man kosta på sig värstingkastruller!!

Idag har också vår snickare varit på plats och provisoriskt satt upp glas-skivan ovanför arbetsbänken och dörrfoder mot vardagrummet.  På måndag återkommer han och ska börja montera skjutdörren.
Sakta men säkert börjar vi skönja slutet på köksrenoveringen!

Och jag trivs så bra i mitt nya kök, just nu sitter jag och väntar på att kryddskorporna ska torka, det luktar ljuvligt av råg, anis och fänkål!!

Lev för sjutton!

Läste en så fin dikt idag. Dock är den på norska och det är ett ord som jag undrar över, men dikten är vacker även utan betydelsen av just det ordet. Och ja, jag har testat Google Translate, men utan framsteg. Nu har jag skickat en förfrågan till min väninna i Norge, få se om hon kan hjälpa mig.

Hans Börli heter poeten och en strof av dikten kommer här:

- Dette är livet ditt! Her går du
midt i det,
-så lev för pokker,
plukk de gylne solsekundene
opp i de slitte gamle neverskrukka,
hjertet ditt.

ps. ordet jag undrar över är "neverskrukka"

Ett lätt ledbrutet äkta par

Så gick det för två stycken 50-plus-plussare som skulle träna;

Maken fick ett aktivitetsarmband i julklapp, den sorten som man spådde skulle bli "Årets julklapp",  (hur det gick med den saken, vet jag inte).
Han har i alla fall invigt det sedan ett par dagar tillbaka. Den kopplas till datorn och så kan han läsa av olika tränings-fakta. Nu har han fått för sig att han ska försöka gå 10 000 steg om dagen. Det är bara det att han inte kan ha det på sig när han jobbar, så dom stegen räknas alltså inte in. Därför gick han enkom och räknade steg, igår och idag. Det har tagit ungefär en och en halv timme att klara av. Idag hade han tydligen fel skor på sig, så nu ikväll har han gått och haltat, med stora blåsor under trampdynorna.
Själv håller jag på att "känna in" vilka pass jag ska lägga in i veckoschemat. Det ska vara två yogapass och ett skivstångspass men så behöver jag något för konditionen också. Spinning tycker jag egentligen är tråkigt, så ikväll försökte jag mig på ett Step-pass.
Det var jag och så 15 stycken 20-åringar. Någonstans anade jag oråd!   Hade hoppats att ledaren skulle introducera ett nytt pass med långsamma och tydliga instruktioner,  men han hade inte hunnit göra klart det, så han körde på för fullt med höst-terminens pass. Alla kunde alla steg och koordinationer, och jag försökte hänga på så gott det gick-men jag blandade ihop och gjorde fel väldigt ofta. Och tyvärr, sitter jag nu med rygg- och knä-värk. Och någonstans i bakhuvudet, förstod jag att det skulle bli på det viset, men jag vill inte riktigt inse. För det är ju så himla roligt!!

Och vad tar vi nu för lärdom av detta, maken och jag?!
Jo att;
Det är aldrig för sent att börja träna och den hälsomässiga vinsten med träning ökar i takt med åldern!

Så är jullovet slut!

Jaha, så var det dags att gå tillbaka till jobbet imorgon!
Vart tog det här jullovet vägen? Och har jag verkligen TID att börja jobba igen??!!

Min föresats var att gå i säng tidigt ikväll, för att vakna utvilad imorgon! Kan säga att det redan är kört, eftersom klockan närmar sig midnatt.
Vi åt middag vid nio och sen skulle det diskas och plockas undan och så pratade jag i telefon med min dotter, var inne på internetbanken och fixade lite saker, beställde flyg-resa till Göteborg  som jag strax därefter avbokade, eftersom jag hittade billigare tågbiljetter, och plötsligt hade det gått alldeles för lång tid.

Jag minns makens gamla farmor, en riktig krutgumma. Hon berättade ofta minnen från sin barndom, i det lilla gruvsamhället Herräng i nord-Uppland. Det var en ensamstående man som jobbade natt i gruvan och när han skulle försöka sova på dagarna blev han störd av grannbarnen som var ute och lekte, då brukade han öppna fönstret och skrika åt dom att hålla käften och då ilsknade barnens mamma till och skrek åt honom att låta ungarna leka, för "-Sova det kan du göra i graven!"

Det var hårda ord, och så stämmer det inte heller. Får man inte sova, så hamnar man nog i graven tidigare än man borde.

Barnbarnet hade tydligen inte sovit mellan kl 04 och kl 06.30 imorse, så föräldrarna såg något hålögda ut idag. Något som är bra är att vi verkar ha god ljudisolering från källaren och till ovanvåningen, för vi har inte hört ett ljud.

Och det kan vi nog vara tacksamma för.

Nu SKA jag krypa i säng och försöka tänka ljusa tankar inför morgondagen innan jag somnar!!

Storfamilj

Så har vi gått och blivit storfamilj!
Fast stor och stor!? Vi var ju alltid sex personer när alla barnen var hemma. Men det blir förstås på ett annat sätt när dom kommer tillbaka som vuxna med familj.
Idag flyttade nämligen son, blivande sonhustru och barnbarn in i källaren.
Åtminstone till den 20 februari stannar dom här. Huset dom bor i ska stamrenoveras. Därefter ska dom själva byta ut sitt kök och göra klart rummet som dom förberett med vägg i vardagsrummet. Måste säga att jag var lite skeptisk, när dom berättade att dom sett på You Tube, hur man bygger en vägg, och skulle gå efter det. Men dom har fixat det, och jag är otroligt imponerad.  Sonen som jobbar heltid, mamman som är hemma med ett litet barn som just lärt sig gå och dessutom är hon gravid med barn nummer två och har jobbigt med foglossning. Hur dom hinner och orkar är för mig en gåta!
Nu får dom i alla fall en stunds vila från den biten. Sen återstår att se hur vi kommer att samsas. Jag hade aldrig flyttat in till mina svärföräldrar!

Moonshadow

Den här låten har genomsyrat dagen!

Den kom in i mitt huvud när jag, just som solen gått ned, gick ut för att rasta vovven. Gick i Ekebydalen, himlen var alldeles koboltblå, och mellan björkarna, längs med cykelvägen, hängde fullmånen där som ett stort, hemlighetsfullt klot. Det var sådär vackert att man måste nypa sig i armen för att fatta att det var på riktigt.

Och då dök "Moonshadow" upp i mitt huvud.

Cat Stevens musik var en väldigt stor del av mitt liv då jag var 17 år och pluggade och bodde inneboende uppe i Östersund hösten 1975. Just den här låten lär vara den han själv tycker mest om från sin "gamla" period. Han är ju numera Yusef,  sedan han konverterade till islam, och numera bara gör framträdanden för att samla in pengar till välgörande ändamål.
Texten handlar om att varje ögonblick i vårt liv är rikt och unikt, och vare sig vi är medvetna om det eller inte så "hoppar vi i månens skugga". Vi måste se livet som det är just nu och aldrig jämföra med andra tillfällen, eller med andra människors liv. Det gäller att vara närvarande och hitta hoppet i alla situationer.

Och en sådan dag har jag haft idag. Det har varit en underbar dag från frukosten till kvällsfikat med ost och vin. Skridskoturen med maken på fantastiska, spegelblanka isar i strålande sol och medvind,  promenaden med vovven när jag såg månen,  mitt yogapass (som förresten avslutades med Nils Landgrens variation av Moonshadow).

Jag tror jag måste lyssna på den en gång till, innan jag kryper till sängs!!

Sonens svensexa

Idag var det dags för äldste sonens svensexa!
T om maken blev inblandad och fick ringa och luras om att han hade möjlighet att erbjuda en flygtur över Uppland tillsammans med en god vän. Allt för att inte sonen skulle bli kvar i Idre, där han och blivande sonhustrun firat nyår tillsammans med goda vänner.
I morse kl 08.00, när sonen fortfarande låg till sängs, stormades lägenheten av maskerade kompisar. Han fick ikläda sig hip-hop-kläder. För sådan var han, en gång i tiden, han bar stora kläder, byxorna satt närapå nedanför rumpan, superstora kepsar och tröjor. Och så skrev, sjöng och spelade han faktiskt in musik och målade graffiti. Han höll i event och ledde en radiotimme varje vecka i studentradion. Nuförtiden är det skräddarsydda skjortor och kavaj, bakåtslickat hår och mer Stureplan än studentradion...  En ganska så stor förvandling.
Jag misstänker att han inte var helt bekväm i dagens outfit, men han såg glad ut på instagrambilderna. Har inte hela programmet klart för mig, men jag tror att det skulle sjungas hip-hop, lagas mat till alla deltagarna i svensexan, på ett litet spritkök i Vasaparken, Stockholm. Det var Paint-ball där alla var klädda i kamoflagekläder, förutom sonen som hade en rosa kanindräkt! Sen skulle det bli utgång, och jag förmodar att det blir sent, så de flesta skulle sova kvar i Stockholm. Yngste sonen måste dock hem för att jobba imorgon, så dottern har lovat att åka och hämta honom och en till, vid Kungsträdgården i Stockholm kl 03.00 i natt!
Om det tycker mamman inte alls, jag har sagt att jag följer med. Inte för att jag skulle vara någon vidare vägvisare, har noll koll när det gäller Stockholm, men som sällskap. (Och lika mycket för mina egna nervers skull). Men hon säjer att hon ska köra själv och hon har suttit och slagit på Google maps och säjer att det verkar lätt.
Vi får väl se hur det blir, klockan är bara midnatt än så länge...

Ibland blir jag så trött på mig själv!!

Dom här morgnarna när jag är ledig, är så vansinnigt sköna. Maken går upp och äter frukost för att åka till jobbet, men själv kan jag ligga kvar i sängen i halvdvala och planera min lediga dag! Underbart!
Idag planerade jag för att börja röja lite plats i huset. Vi ska nämligen få inneboende fr om tisdag kväll. Sonen med familj måste flytta ur sin lägenhet eftersom huset ska stamrenoveras. Det fanns möjlighet för dom  att bo på vandrarhem, men vi sa direkt att dom var välkomna att bo hos oss om dom ville. Och det ville dom!
När jag masat mig ur sängen, satte jag först på en kastrull risgrynsgröt och sedan gick jag ner i källaren och började stöka.
Och det var, efter bara en liten stund, som jag blev så trött på mig själv. Då såg det ut så här;

Jag lyckas alltid, med det praktfelet, att börja röja på sjutton ställen (egentligen 3) samtidigt!
Först skulle jag bara tömma en byrå på tyger, men då måste jag först upp på vinden och hämta kartonger att packa tygerna i, och då kom jag samtidigt på att jag måste göra plats i hallgarderoben, och för att plocka undan lite av grejerna i den, måste jag göra plats i förrådet i källaren för att flytta in en del av prylarna där.
Och plötsligt hade gröten kokat över, eftersom jag lämnat den på högsta effekten på plattan.

Sedan gick halva dagen för att flytta omkring på saker och hitta nya platser!
Jag tog en paus mitt på dagen och gick en långpromenad med vovven, och efter kaffe och bulle fortsatte jag och blev faktiskt färdig!
Nöjd konstaterade jag att jag gjort en riktigt bra rockad i huset och samtidigt fått tre maskiner tvätt rena, en hög med ren tvätt struken, en bröddeg utbakad och min väst, av det egenhändigt nunotovade tyget, färdigsydd.

Så jag gick i mål med mina föresatser, även om jag hoppas att jag nästa gång tar bara EN SAK I TAGET!!

Det går bra att dricka champagne i fleecetröja!

Vi sparade champagnen till idag, årets första dag och vår trettioförsta bröllopsdag!

Själva nyårsafton var vi på middagsbjudning som vi lämnade redan klockan 20.30 eftersom vi skulle vara både hundvakt och barnvakt. Det var första natten som vårt lilla barnbarn skulle sova över.
Tänk att den gamla, slitna, blåmålade spjälsängen, som alla våra fyra barn legat i, kom till heders igen. Och trots att det sköts raketer så att fönsterrutorna skallrade vid midnatt, så sovs det sött i spjälsängen, det var bara vovven som var lite orolig, men hon fick ligga under täcket ihoprullad mot min mage. Sedan åkte jag och hämtade en genomfrusen dotter med magknip vid ett-tiden, hon hade varit med sitt middagsgäng uppe vid slottet för att se fyrverkerierna.
Vi fick sova ända till 07.30 och då började jag min morgon med en blöt puss av barnbarnet när jag lyfte över honom i vår säng och vi låg kvar och mornade oss en stund.

Vi fick middagsgäster och jag fick tänka om vad gällde huvudrätten, men skagentoasten på hjärtformat bröd, räckte till alla gäster, liksom chokladpajen med vaniljmarinerade citrusfrukter.
Champagnen var dock öronmärkt för maken och mig, de övriga gästerna fick hålla sig till bubbelvatten och julmust! Och jag hann aldrig byta om till middagen, men det gick bra ändå!

Så var vi då igång med det nya året och vi skriver 2015!