I morse tog jag cykeln och trampade genom stan till Väderkvarnsgatan för ett morgonyogapass, som omväxling till stavgången. Det var en av mina favoritledare som hade passet; Mikaela.
Innan passet fick vi tre frågor; Vad hör du, vad ser du och vad känner du. Det handlar om att lyssna till sin kropp, till sitt andetag och vara med kropp och själ i stunden. Att inte vara någon annanstans.
Ibland är det lättare sagt än gjort.
När timmen hade gått och vi hade gått igenom alla "asanas" (sanskrit för kroppsställningar), fick vi frågorna igen. Och så avslutade hon med att säja åt oss att ha kvar frågorna och gå ut och uppleva våren.
Så jag trampade hemåt igen, med ett inre lugn och blicken riktad mot omvärlden. Det är vackert ute nu!!
Frukosten smakade fantastiskt och sen tog jag itu med veckostädningen innan jag cyklade till jobbet.
Och nu kan jag bara konstatera att ännu en vecka gått, det är sen fredagkväll, nästan lördag. Maken somnade för ett par timmar sedan i tvsoffan, jag hade bröd i ugnen som skulle grädda länge(började baka lite väl sent), så jag satt och stickade framför en långfilm med Kevin Costner. Dottern är ute och roar sig.
Vad hör jag? ...det rogivande tick-tacket från mitt golvur
Vad ser jag? ...ett nystädat kök, mina vackra blommande pelargoner och dataskärmen
Vad känner jag? ...doften av nybakat bröd och tacksamhet för den här dagen!
Godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar