"Det var den glans av solen, en majdagsmorgon giver,
om hennes bara hår, ett vårens svaj i kjolen
av törnroshäck som kliver, och vit syren som går."
Nästan så kände jag mej när jag tog mina stavar och stegade ut i den vackra hågadalen i solskenet idag-naturen är så generös med blommor, grönska och dofter just nu. Sen klev jag nästan på en huggorm som slingrade stigen fram och då kom jag genast ner på jorden igen!!
Nu har jag just kommit hem från en lägenhetsvisning. Skolgatan 31, huset där jag bott 10 år av mitt liv. En lägenhet är till salu, och jag bara måste åka och titta på den.
Tänk när jag klev in genom porten förvandlades jag till Barbro 7 år. Jag riktigt kände dofterna från tryckeriet på nedre botten och jag nästan hörde ljudet av tryckpressarna. Jag "mötte" fru Perselli, den riktigt tjocka lilla tanten, med den lika tjocka taxen. Hennes öron som var som taxöron eftersom dom tyngts ned av riktigt tunga guldörhängen.
Man hade satt in hiss, men jag gick dom tre trapporna upp där visningen skulle vara. Vi bodde på andra våningen. Det här var gamla Holger Lundkvist dansstudio. Men usch vilken besvikelse lägenheten var. Allt var som ihopkrympt. Man hade gjort varje lägenhet till två, plus att det försvunnit plats där hissen monterats in. Takhöjden var sänkt och alla kakelugnar borttagna. Det vackra trägolvet ersatt av nytt med klinker och parkett. Vardagsrum, kallade man det rum som varit mitt sovrum.
Fast det fanns två positiva förändringar. Det ena var att man satt in en balkong, det andra att den fula bakgården, som mest var en parkeringsplats med en inträngd piskställning och så raddan av öppna soptunnor var ersatt av fin stenbelagd gång och gräs och planteringar.
Intressant att se i alla fall, men flytta dit nu? Nej tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar