"Men strunt är strunt och snus är snus om ock i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor."
När vi passerade utsidan av Karlstads museum i lördags stod där citat av olika värmlänningar på husfasaden. Gustav Fröding var en av dessa, och just textraderna ovan.
Jag hade en "Fröding-period" i 17-18-årsåldern. Det kom sej egentligen av att vi skulle jobba med poesi på komvux där jag läste in gymnasiebetyg på den tiden. Men det blev något mer än bara ett skolarbete, för flera av hans texter satte sej liksom fast i mitt hjärta. Sedan hade han ju också ett mycket speciellt och tragiskt levnadsöde som fascinerade att läsa om.
När jag promenerade hem från tåget igår, passerade jag hans grav när jag gick över gamla kyrkogården. Och så bara kom flera av hans diktstrofer upp i mitt huvud igen.
Så nu har jag bestämt mej för att ha några "Fröding-dagar", varje dag en ny av mina favoritdikter, eller delar av dikter skrivna av honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar