Jag äter korngräs varje morgon. Det är inte grässtrån, utan torkat och pulveriserat till ett grönt "mjöl" som jag blandar ut med jos och dricker. Inte är det gott inte, men det säjs göra gott (se rubriken).
Lärde mej det förra året när jag och min syster tillbringade Kristi himmelfärdshelgen på hälsohemmet Masesgården i Dalarna. Där började man varje morgon kl 6.30 med att dricka ett glas potatisvatten. Detta skulle återställa syra/bas-balansen i kroppen. Vi får annars i oss väldigt mycket mer sur föda genom kosten. Istället för potatisvatten kunde man alltså ta korngräs som tillskott, och det fortsatte jag med.
Jag äter även b-vitamin, eftersom någon sagt att det lindrar klimakteriesymptomen, och just nu äter jag även järntillskott, eftersom jag nyligen lämnat blod.
Man läser mycket om kosttillskott-dess nytta eller inte. Ett tag åt jag t ex betakaroten på vårarna, för att solen skulle ge djupare bränna, men sedan var det alarmerande cancervarning om att få i sej för mycket av det, så då slutade jag.
Det kommer också hela tiden nya rön om vad vi bör äta eller inte bör äta för att må bra. Dieter hit och dieter dit. Supermat, rawfood, kosttillskott osv. Så vad ska man tro på?
Förmodligen det sunda förnuftet. Och så tankens kraft som alltid är viktig.
Jag fortsätter med mitt korngräs ett tag till och sedan gör jag ett uppehåll på kanske 3 månader för att kolla om jag märker någon skillnad.
Och starkare ska jag jobba på nu, för om 35 minuter börjar mitt skivstångspass!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar