"Det glittrar så gnistrande vackert i ån, det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son, i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler från jorden och himlen och allt jag ser.
Det är, som om vinden ett budskap mig bär om lyckliga dagar som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär i vem-ack i allt som andas."
Just så kändes det när jag, tillsammmans med min goda vän Lena, idag hade en härlig utflykt till Kungshamn-Morga. Man är så tacksam för att få uppleva allt som är just nu. Dofter, ljud och blomsterprakt!
Vi träffades kl 10 vid Kap-minigolfbanan bredvid Studenternas idrottsplats och så cyklade vi utmed Fyrisån förbi Ultuna, Sunnersta till Flottsundsbron. Där parkerade vi cyklarna och färdades vidare till fots in i naturreservatet längs med Mälaren/Ekoln. Det var en helt underbar dag, lagom blåsigt och ganska varmt. Vi halvlåg vid vattnet på en solvarm klipphäll och njöt av kaffe och smörgås innan vi vände åter mot stan.
Texten som Fröding skrev är tonsatt och insjungen på skiva av Göran Fristorp, någon gång sent 80-tal. Jag minns att jag hade den i min lp-samling. Textstrofen sitter inpräntad i min hjärna, jag tycker den är så vacker.
Men detta får bli mitt sista "Fröding-citat" för den här gången. Det får inte bli "för mycket av det goda"!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar