Jag har frågat en stjärna i natt
-ett ljus långt bort där ingen bor-
"Vem lyser du, främmande stjärna?
Du går så klar och stor".
Hon såg med en stjärneblick
som gjorde min ömkan stum;
"Jag lyser en evig natt.
Jag lyser ett livlöst rum.
Mitt ljus är en blomma som vissnar
i rymdernas sena höst.
Det ljuset är nog till tröst."
Karin Boye
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar