Jag var en vandrare

Lyssna på detta, det är så vackert! Beppe Wolgers text som Göran Fristorp tonsatt och sjunger med sådan känsla.
Plötsligt fanns den bara där i mitt huvud när jag vandrade idag!
Har vandrat väldigt mycket den här våren. Sedan mars månads början har det blivit minst 5 km per dag, ofta mer.
Idag hade jag egentligen bokat skivstång- och spinningpass, men jag var irriterad i halsen när jag vaknade i morse och efter lunch fick jag en sprängande huvudvärk, så jag avbokade. Tog istället och bryggde starkt kaffe och svalde ner en Alvedon när jag kom från jobbet och så gick jag  med barnbarnet och vovven på en promenad. Ikväll efter middagen, var jag tvungen att gå ut igen. Jag lockade med mig dottern och vovven. Försommarkvällarna är så fantastiska, det går bara inte att vara inne.
Och sommar får man väl ändå säga att det blivit, den första juni som det är idag. Även om det var 8 grader, spöregn och blåst hela förmiddagen. Men tack vare blåsten så klarnade det upp och dagen slutade i sol.

Jag var fri, den luft jag andades
var ännu ren och himmelen var vid
då blev jag vuxen och jag förstod;
vi har alla ont om tid.

Apropå tidsperspektiv;  Idag är det precis 40 år sedan maken och jag träffades!