Så lätt det är att förminska sig själv. Jämföra sig med andra och tycka att alla andra kan så mycket mer, hinner så mycket mer, har så mycket mer att komma med, uttrycker sig bättre, är vackrare, är modigare, har fler och bättre idéer osv i all oändlighet.
Jag roar, eller plågar, mig t ex ofta med att läsa sådana där födelsedagsannonser som folk sätter in när dom fyller jämt. Där det rabblas upp allt som dom hunnit göra i livet och visioner som fortfarande finns kvar. Sen börjar jag fundera på vad jag skulle kunna skriva om mig själv. Och då blir det typ två rader som är totalt ointressanta......
Fast när jag suttit och "självömkat" mig en stund brukar en känsla av skam komma smygandes!
Mia Törnblom uttrycker det bra; "titta och beundra gärna andra människor för olika bedrifter, för utseende, för mod osv. Men sen; SÄTT PUNKT".
Och som jag brukar säja till mig själv och till mina barn; Gräm dig inte över det som INTE blev gjort, gläd dig åt, uppskatta och var stolt över det du gjort!
Sen är man ju inte mer än människa, så visst kommer jag att fortsätta förminska mig själv då och då. Jag kommer alltid att behöva läsa "klokcitat" och träna självkänslan, precis som jag tränar kroppen oavbrutet.
Här kommer ett "klokcitat"
I am doing the best I can with what I have in this moment. And that is all I can expect of anyone, including me!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar