Dina barn tillhör dig inte, de är söner och döttrar av själva livets längtan!

Precis när jag skulle stänga av datorn igårkväll plingade det till om Skype och plötsligt var dottern i Australien livs levande på skärmen! Hon hade räknat fel på tiden och trodde klockan var 22 hos oss när den var 23. Vi pratade en knapp timme och blev lite uppdaterade på hennes liv på andra sidan jordklotet. Solbränd och fräknig satt hon där och tuggade äpple och såg ut som hälsan själv, om än något sömnig, eftersom det var tidig morgon hos henne. Det var härligt att se och höra henne, det går ju inte att förneka att man saknar henne.
Men jag har ju min "minsting" hemma fortfarande, det är trevligt! Och när vi var på stan tillsammans idag så stötte vi på näst äldste sonen. Vi fick varsin kram och stod och pratade ett slag. Och ikväll när jag kom hem från gympan ringde den äldste sonen och vi pratade ett bra tag.
Mina barn är min största lycka, min rikedom och jag älskar dom så innerligt alla fyra. Nu fyra vuxna med ganska olika personligheter men också med likheter. Det är spännande att följa deras livsval.

Ibland kan jag tänka så om mina elever i skolan; ni är någons barn och i alla fall när ni föddes så älskade era föräldrar er över allt på jorden. Jag vill tro att alla barn är älskade, men ibland gör det så ont när man möter barn som far illa på olika sätt. Barn som får flytta mellan fosterhem. Barn som hamnar i uppslitande skilsmässor, eller som har föräldrar som blir sjuka och dör. Barn som är ensamkommande flyktingar. Barn som kommer från missbrukarhem. Barn som går i särskolan men har föräldrar som döljer detta för släkt och vänner för att dom skäms. Barn som inte kan ha sitt namn eller foto i skolkatalogen för att dom av någon anledning "gått under jorden".Barn som har arbetslösa föräldrar och är fattiga. På vår skola har vi många barn från akademikerhem, barn från hem med välbärgade föräldrar, barn som får åka på resor till exotiska länder och tar ledigt mitt i terminerna och då märks det ibland att klyftorna är ganska stora.

Men från dessa funderingar ska jag nu slita mig för att krypa till sängs och läsa några rader innan jag somnar. Imorgon är det fredag, det känns inte alls så dumt!!