Nostalgitripp

Vi har just ägnat en halvtimme åt nostalgifilm! Maken har suttit och jobbat vid datorn och lyckats få gamla videoklipp från 90-talet på en dvd-skiva. Ikväll, efter maten tittade vi på den! Så underbart att titta in i familjen Kullanders vardagsliv 20 år tillbaka i tiden. Våra fina, fina pojkar och så Karins födelse som avslutade det hela. Yngsta dottern ska också få komma med så småningom, men maken vill lära sig lite mer om redigering och hur man lägger på bakgrundsljud innan han fortsätter. Man får verkligen perspektiv på tillvaron efter en sådan där filmsnutt. Samtidigt som det känns som alldeles nyss så känns det såååå längesedan! När jag ser våra vuxna söner idag, så inser jag att det äääär längesedan! Det är underbart med vuxna barn, men det var även underbart med dom där små busfröna. Hur aktivt det var med fyra barn och så alla deras kamrater som var på besök ofta, ofta. Jag minns en av pojkarnas kamrater som en dag, när jag satt och ammade Karin eller möjligtvis Ingrid och det hade varit 4-5 pojkar på mellanmål runt köksbordet. Mattias, som han heter, satt kvar och tuggade knäckebröd tillsammans med mej när han plötsligt utbrister; -Min mamma skulle få klena nerver om hon var här hos er! Det var livat så gott som hela tiden, men det var LIVET och det var underbart, även om jag ofta var ganska trött. Trött känner jag mig hela tiden nu också, tycker jag. Den förbaskade förkylningen vill inte släppa greppet om mig och nu är det 14 dagar sedan jag var och tränade-det är katastrof!!! Tror faktiskt att det delvis är träningsbrist som gör mig trött, men jag törs inte börja förrän hosta och snuva gett med sig. Jag satt i alla fall och planerade in träningspass efter mitt höstschema. Förhoppningsvis kan jag komma igång söndag el måndag.....