Efter jobbet idag satte jag mig på cykeln för att ta mig till Fyrishov och få min första Covid-vaccination! Det är fyra rejäla nerförsbackar från Eriksberg till Svartbäcken. Jag har ingen cykelhjälm och jag trampar på ganska snabbt. Vägen går genom stadstrafik och jag korsar många gator med biltrafik.
Det var inga konstigheter alls, jag höll min tid, var t om lite tidig. När jag skulle korsa Gamla Uppsalagatan på övergångsstället precis före ingången till vaccinationen, så skulle jag bromsa in, då en cyklist var på väg att korsa min väg.
Då tog inte bromsarna!!
Jag hoppade ner från sadeln och fick tvärnita med fötterna i asfalten, medan den stackars, intet ont anande cyklisten, fick tvärsvänga åt sidan. Jag ropade; -Mina bromsar fungerar inte, förlåt, förlåt!!
Vilken chock!!
Här var jag påväg att få min första vaccination för att skydda mig från Corona. Och så är jag påväg att köra ihjäl mig själv!
Vilken konstig känsla.......
Första gången idag som jag hade munskydd. Man var tvungen att bära det i vaccinationslokalen.
Efter vaccination och 15 minuters vila så GICK jag hem! På vägen passerade jag en cykelhandlare. Fem minuter i 18 lämnade jag min cykel, utan bromsar, på reparation!
Sen gick jag hem och lagade till en Ceasar-sallad, korkade upp en flaska rosé-vin och så kändes ändå livet bra.
Det höll på att ta en ände med förskräckelse, men jag hade överlevt cykelolyckan, jag har fått första vaccinationen, det är fyra dagars långhelg och våren är så vacker och ljuvlig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar