söndag 17 januari 2021

Min obotlige optimist

 Jag vet att jag är gift med en obotlig optimist. Men idag tog han faktiskt priset....

Det började redan på morgonen när han linkade ur sängen och sa; -Det är MYCKET bättre idag! Han sträckte ju en vadmuskel riktigt illa igår. Inte skuttade han precis fram idag heller, men bättre var det tydligen.

Sen kom äldste son hem för att vi skulle flytta om sängar till källar-rummet, dit familjen kommer flytta om en knapp vecka. Från källaren skulle en 120 cm bred säng upp till övervåningen. Eftersom jag inte kan bära för min rygg, så skulle haltande far och son hjälpas åt. 

Vår trapp svänger och är ganska smal så när dom kommit till "svängen" gick det inte längre. -Jamen nu minns jag, sa maken, vi måste skruva loss alla räcken, så gjorde vi när vi bar ner sängen.  Ok. Tillbaka ner med sängen, hämta skruvmejslar och skruva ner sex stycken räcken, 18 skruvar. Och så ett nytt försök. Sängen ställdes på högkant, sonen gick först och maken linkade på efter. I svängen blev dom fast. Igen! Sen började ett trixande utan dess like. Jag stod nere och var nervös, såg ju hur dom kämpade och blev svett bara av att se på. Det knuffades, lirkades, bankades, drogs. Sonen säger; -Men pappa nu lossnar en trappmatta och det blir märken i väggen. -Äsch, det är inga problem, jag har ändå tänkt måla om och göra om i trappen, svarade han direkt och fortsätter med det omöjliga. Efter en halvtimme inser han dock att det faktiskt inte kommer att gå. Det är bara det att nu sitter sängen totalt fast och kommer varken ner eller upp. Vi bestämmer oss för att såga sönder sängen. Den har ändå 15 år på nacken och är lite väl mjuk. Visserligen hade sonen tänkt överta den och ha som gästsäng i nya radhuset, men nu var det som det var. 

Då går maken ner i källaren för att hämta sin "tigersåg". När han letat ett tag kommer han på att den är utlånad till mellansonens renoveringsprojekt. Då hämtar jag kofoten, säger maken. Efter en stunds letande kommer han ihåg att den också är utlånad. Då hämtar han en cirkelsåg och behöver sätta på sig skyddsglasögon, men efter en stunds letande kommer han på att även dom är utlånade. Med cirkelsåg, läsglasögon, morakniv och hovtång jobbar han enträget på och lyckas tillslut kapa av några tvärbräder så att sängen kan lyftas upp och förvisas till trädgården, iväntan på släp för att sluta på miljöstationen.

Sonen beger sig hemåt och maken och jag börjar skruva fast räcken igen. Då upptäcker vi att vägg-skruvarna är helt loss på tre ställen, så det blev ett större projekt än väntat. Men inte beklagar han sig för det. Hämtar bara grejer och så fixar han det. Makens ledord är; -Det är inga problem!


Nu börjar tiden för tulpanfrossa. Visst känns det härligt, det är ett steg mot våren tycker jag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar