En vanlig onsdag i oktober.
Började min morgon med några elevsamtal. Att tala om för elev att han nog måste duscha och byta kläder lite oftare. Att bekräfta för en annan elev att hans framgångar och ansträngningar för att sikta mot ett högre idrottsbetyg faktiskt verkar lyckas.
Att möta klassen och få lov att stampa med foten och hytta med näven när ord som bög och kuk flyger över klassrummet.
Att senare på eftermiddagen få besök av fyra flickor som kom och berättade om hormonstinna pojkar. Som berättade om obekväma blickar och kränkande kommentarer. Om pojkar som kliver innanför bekvämlighetszonen. Om pojkar som uttrycker sig plumpt och oförskämt. Om pojkar som skrattar och "skojar" på fel sätt utan en tanke på att det sårar.
Att ha en lektion där det plötsligt kliver in tre killar som uppträder hotfullt och kränkande mot en elev i gruppen. Och som när jag motar ut dom, inte alls skäms och är ångerfulla utan fräser åt mig; -Du rör mig inte. Men jag höll i en tygrulle som jag använde som ett utmotningsverktyg, nästan som ett vapen!
Att sitta i möte och prata elever och inse hur många som just i detta nu är otrygga och ledsna. Elever som har ångest varje morgon för att gå till skolan.
Det händer mycket under en dag i skolans värld.
Därför var det väldigt skönt att komma hem. Dottern och pojkvännen -som överraskande dök upp från Borås i går- hade tappat upp ett bad. Lilla vovven som kom och gläfste och viftade på svansen. Maken som stod och stekt lammfärsbiffar och gjorde rotfruktsgratäng.
Det blev en lång, mysig middag med prat och skratt. Som gjort för att glömma dagens drabbningar och bara koppla av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar