Plötsligt blev det mycket prat om hus-köp i familjen!
Mellansonen med familj köpte nytt hus i början av sommaren och sålde nuvarande hus i augusti. Som dom hållit på att fixa, styla och dona. Och nu renoveras det för fullt på det nyköpta huset.
Äldste son med familj har varit på mängder av husvisningar en längre tid. Nu har dom själva sålt sin lägenhet och velat fram och tillbaka om ett radhus, men just idag lagt ett muntligt bud och ska förmodligen skriva under på det till helgen.
Mellandottern och pojkvännen har skickat prospekt på tomt för ett framtida nybygge.
Yngsta dottern skickar med jämna mellanrum prospekt på sekelskiftesvåningar i Stockholm, hon har planer till nästa höst.
Och som om inte det vore nog så kläckte maken ur sig vid middagsbordet ikväll att han varit ut på nätet och tittat på ett hus. Kanske skulle vi också flytta? Han hade dessutom nämnt det för yngsta dottern, som resten av kvällen trakasserade mig med bilder och lovord om hur bra det här skulle passa oss. Att hon skulle kunna bo kvar hemma längre och hur hela familjen skulle kunna samlas för stora middagar och mysiga sammankomster här.
Det blev lite mycket på en gång.
Visst vill jag ha ett stort fyrkantigt kök där alla kan samlas och visst önskar jag en balkong på ovanvåningen. Men nej, jag är inte där nu. En flytt i taget tänker jag. För även vi kommer på olika sätt att beröras av våra vuxna barns flyttar.
Och man kanske inte behöver ha allt man önskar sig, det är ändå kärlek som gör ett hus till ett hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar