Händerna talar alla språk

Jag har en ny klass denna termin. Det är s k förberedelseklass-elever, nyanlända ungdomar som går här för att lära sig svenska och komma in i det svenska skolsystemet. Hade den här typen av klass för ett par år sedan, sen skulle dom plötsligt inte ha slöjd, men nu är det dags igen. Då hade jag 7 elever, i år är dom 15 stycken. Det är väldigt många när det inte finns ett språk, och det är 5-6 olika nationaliteter.

Hade riggat lektionssalen med 3 stationer. Började med att visa en film på hur man gör Mjöl-reservage, en typ av batik, som jag fått lära mig kallas Afrikansk batik, men det tog emot att säga det idag. Hade blandat mjöl o vatten till tjock yoghurtkonsistens och tappat upp i två tomma ketchupflaskor. Hade av ett gammalt lakan rivit till tygbitar som ska räcka till att sy varsin kasse.
Två och två fick dom så dekorera tyget med sitt namn och något mönster.

Den andra stationen bestod av att skissa sitt självporträtt som man sedan ska få sy på symaskin och vid den tredje stationen fick man göra makramearmband.

Jag är djupt imponerad av att händerna talar alla språk. Inte många ord behövdes, jag bara visade.
Elva stycken av eleverna lyckades hinna med alla tre stationerna. Två skulle gå tidigare till tandläkaren och två var frånvarande. Det blir spännande att följa den här gruppen!