Det borde vara is på sjön. Det borde vara tjäle, minusgrader och snö.
Jag saknar rimfrostprydda trädgrenar och snötyngda granar.
Jag saknar knarret under skosulorna.
Jag saknar den lågt stående januarisolens strålar över snö på uppländska gärden, där tusen små iskristaller gnistrar som diamanter.
Klafset i leran var kanske inte lika skoj.
Utslagna sälg-hängen kändes märkligt.
Men vågskvalpet mot stranden lät som ljuv musik i mina öron och kaffet smakade gott med utsikt över Mälarens vatten och en modig kitesurfare.
Bastun på kvällskvisten var lika skön som efter en skridskotur.
Och än har bara halva helgen gått!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar