Pengar, pengar.....

Som en röd tråd  har funderingar runt "pengar kontra lycka" varit idag!
Det började redan i morse när jag läste Uppsala Nya Tidning och en artikel med rubriken "Deltidsjobb får stora effekter". "Effekterna" bestod inte i något positivt, utan att man efter att ha jobbat deltid, en del av sitt liv, får mycket lägre pension. Förmodligen berörde mig den artikeln lite extra, eftersom det stod om en "pensionsspecialist" som  ofta möter personer i 55-årsåldern som precis börjat inse konsekvenserna av många års deltid, och att det "i den åldern" är försent att göra något åt sin situation. Jag jobbade deltid så länge barnen var små, det var ingen tvekan till att jag skulle göra det heller. Jag ville vara hemma med mina barn så länge det gick!
I artikeln stod flera räkneexempel på hur mycket pengar man förlorar i sin pension för att man jobbat deltid. På sätt och vis förstår jag väl tanken, men samtidigt undrar jag ; Kan man verkligen räkna allt i pengar??
Frågar ni mig så går tid med sina barn, när dom är små,  aldrig att räkna om i kronor och ören!

På lunchen satt jag tillsammans med några arbetskamrater när en berättade om en kvinna som kammat hem storvinsten på lotto i onsdag; 51 miljoner kronor!
Hur kan man ens förstå hur mycket pengar det är?!
En annan jobbarkompis berättade att hon "förlorat över 700 000 kronor"  när hon istället för att som vanlig varje onsdag gå till tobaksaffären och köpa sina cigaretter och samtidigt en andel i travet, just den här onsdagen istället gått till Hemköp och köpt cigaretterna för att hon behövde en liter fil, och därför struntat i "travandelen". Och så blir det storvinst...
En ung lärarstudent inflikar då (lite otippat); -Pengar ger inte lycka.
Sen följde en lång och utdragen diskussion huruvida man kan sätta likhetstecken mellan lycka och pengar.

Tillgången på pengar underlättar naturligtvis tillvaron, men skänker inte automatiskt lycka för det.

Fast det är min personliga åsikt.