I eftermiddags åkte jag och min kollega med vår klass 7 b, 26 stycken ungdomar, till Gottsunda teater, för att titta på föreställningen Wasteland.
Det är alltid lite pirrigt, första gången man ska på utflykt med sin klass. Vi har visserligen gått långpromenad och haft olika aktiviteter utanför skolan, men idag skulle vi ut "bland folk" för första gången.
Det kan också vara ett vågspel att gå på teater, för man vet aldrig hur det ska upplevas. Dock tycker jag det är väldigt viktigt att ta med ungdomar på olika uttrycksformer. Så fort tillfälle ges försöker vi ta oss iväg.
Om den här föreställningen visste vi just ingenting, mer än att det var en lindanserska, Rosa Matthis, som skulle uppträda.
Teatersalongen var överfull, mest av högstadieungdomar.
På scenen fanns två filmdukar där man visade bilder från stadsmiljöer, några rep, en trasig stol, en sandlåda och ett par ställningar av något slag.
Föreställningen började med att en kvinna i jeans, bärandes på en strandväska kommer in och ser sig om. Hon lyfter på stolen, som bara har tre ben, försöker få den att stå. Hon vickar på ställningarna som är dubbelt så höga som henne själv och ser ut som två jättestora A-bokstäver. Plötsligt så lutar hon dom mot varann och hivar sig upp på dom. Sen fortsätter föreställningen i 45 minuter med de mest otroliga balansakter. På ställningarna, på rep, med stolen på repet och kvinnan på. Hon gjorde saker med sin kropp som inte är verkligt-vilken total kontroll! Hela tiden var hon helt tyst, det spelades musik i bakgrunden, eller lät av olika ljud. Jag var imponerad!! Samtidigt sneglade jag på våra ungdomar för att försöka fånga vad dom tyckte.
På väg till bussen, efter föreställningen, pratade jag med några om den. "-Långtråkig". "-Konstig".
"-Den handlade ju inte om något". "-Hon var jätteduktig". "Jag blev deprimerad". "-Jag ville verkligen fråga vad dom menade". Alla hade någon åsikt, och det gjorde mig glad!
En flicka, som jag satt bredvid på bussen, sa; "-Vad tyckte du om föreställningen? Den var så himla bra. Jag tänkte direkt att den handlar om att ha balans i livet. Precis som det är i verkligheten."
Där blev jag imponerad för andra gången idag-vilken insikt av en trettonårig tjej!!
Ja, man kan undra om man har det? Balans i livet!
Inte så här i alla fall-gå in och kolla klippet på
http://cirquebarbette.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar