Den här texten, fast på svenska, hade en kollega lagt ut på instagram idag. Gissa om jag tryckte "GILLA"?!! Samtidigt så hade jag på snapchat en film från den här dagen ifjol och en lektion med mina årskurs nio-elever. Dom hade ett grupparbete i att så välgjort och snabbt som möjligt sy ihop en t-shirt. Det var en rolig lektion. Och sådana har jag verkligen haft många av också, men nu är jag så nöjd med att vara "retired".
Maken har haft lite kval, men nu har han bestämt sig! Idag var han till sitt gamla jobb för att installera mejl-adress och ställa iordning lite praktiska detaljer, för om exakt en vecka ska han nämligen börja arbeta igen. Dom har bönat och bett att han ska komma och hjälpa till, då de nya tandläkarna ligger efter med patienter. Så i tre månader ska han arbeta två dagar i veckan för att hjälpa till. När han kom hem idag, så mumlade han något om "för vem gör jag det här egentligen". Samtidigt så har han alltid älskat sitt jobb och så mycket tacksamhet som han får från sina patienter, det har jag svårt att tävla med. Jag tycker visserligen mycket om att var a tillsammans med min make, men det är väl inte så att jag jublar av lycka varje morgon då vi vaknar vid varandras sida. Och om jag skulle börja göra det så skulle han nog fundera på om jag mådde riktigt bra......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar