Imorgon är det tjugonda knut, och när julen dansas ut så brukar man bl a sjunga och dansa; "Nu ska vi skörda linet idag". Kanske därför den placerade sig i mitt huvud när jag satt vid min vävstol idag.
Sen vill jag inte direkt påstå att själva vävandet "gick som en dans".
Den här väven har en lång historia av problem. Först så drog jag på den och solvade på sex skaft, men det var totalt omöjligt att få till bra skäl. Dessutom skulle vävstolen flyttas uppfrån källaren till övervåningen. Så jag drog bort både solvning och skedning, packade ihop vävstolen med varpen kvar på bommen och så blev det flytt och ihop-pussling i mitt nuvarande väv- och syrum. Jag gjorde om väven till fyra skaft, en gåsögonbindning.
Sedan hade vi besök av barnbarn........
Visserligen hade jag sagt till att man inte fick använda vävstolen som en klätterställning-vilket dom fick göra när det inte fanns någon varp i. Men det är ju så lätt att glömma när man är liten. Efter ett besök fann jag skäl-stickorna utdragna, varp-bommen uppsnurrad flera varv och varptrådar som hade gått av. Inte så konstigt eftersom det är ett gammalt bomullsgarn 30/2, dvs väldigt tunt.
Visst kan jag väva, men det går långsamt framåt, då varptrådarna blivit ojämna och jag måste vara försiktig vid varje inslag.
Det ska bli handdukar med lin som inslag.
Idag roade jag mig med att titta i linneskåpet och plockade fram 52 oanvända handdukar i bomull/lin.
52 oanvända handdukar!!
I mitt förråd nära köket har jag 12-15 handdukar som "går runt".
Bland de 52 oanvända är det ganska många från mammas och pappas dödsbo, det är eget hemvävt från 70-talet under min rosa-bruna period och så 12 stycken med band runt om och en lapp där det står; Till Barbro på 7-årsdagen från mormor och morfar.
Jag vet inte om jag blev överlycklig över min 7-årspresent då, men nu är det ju en skatt. En skatt som borde användas.....
Men hur ska jag hinna?
När jag nu dessutom väver flera!
Undrar vad mina barnbarn skulle tycka om att få handdukar i födelsedagspresent?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar