Fullmåne-semla

Jag brukar verkligen inte tjuvstarta med semlor utan äta den första på fettisdagen. Men i år blev jag lite busig. Eller, väldigt sugen på semla, helt enkelt!

Bakade semmelbullar igår, och idag efter soppan, så slog jag till och gjorde iordning varsin semla till maken och mig. 

Det är ju ändå fullmåne.....

Det står så hoppfullt om februari-fullmånen. Att det handlar om de små förändringarna som verkligen gör skillnad. Vår energi som kommer tillbaka med ljuset. Kanske är det energi för att starta något nytt?!

Jag har lagt min nya kristall, den svarta månstenen, som jag köpte när jag var med döttrarna i Stockholm, på fönsterbrädan nu i fullmånens sken.

Det är en sten för nystart. Kände att jag ville ha en sådan inför mitt nya liv, efter jobbet.

Någon som sätter ord på dylika tankar på ett så klokt sätt är Sofia Sievertsdotter. Så här skriver hon;

Vi når framgång, oavsett inom vilket område, genom att undersöka och upprepa vad som gav oss medvind senast.  Att utvecklas känslomässigt, moraliskt eller socialt kräver att vi tittar på våra mindre smickrande beteenden och vanor och byter ut dem mot bättre, väl fungerande.

Istället för att slösa, kan vi spara. Istället för att ta sovmorgon, kan vi ta en promenad i naturen. Istället för att förminska det vi har, kan vi säga tack. Varje dag kan vi byta ut en haltande vana mot en uppbyggande och minnas att vi klarar av mer än vad vi tror.

Hjälp mig idag att överge det som håller mig tillbaka, och stärk mig i de vanor som gör mig gott. Påminn mig om att der är de små stegen som formar ett liv och att alla  vanor är byggklossar som skulpterar den jag blir.