Första mars

Det finns en enda dag om året, då jag ställer alarmet en söndag för att gå upp och slå på teven strax före klockan 8.
Idag var den dagen, och jag pratar förstås om Vasaloppsstarten! Det är det enda i idrottsväg som jag ser med behållning.
Jag dukar med varma scones och olika sorters marmelad, nybryggt te, honung, mjölk och fräscha smoothies. Stearinljus  är tända och stickningen väntar bredvid.
Funderade idag på varför den här dagen är så speciell, och kom fram till följande;
Vasaloppet är för mig jämställt med Ring så spelar vi eller Melodikrysset. Vasaloppet är jämställt med midsommarstången eller pepparkakor. Att titta på Vasaloppet är lika varmt och ombonat som ett bastubad efter en vinterpromenad. Det är lika tryggt som en kram av maken. Det är lika mysigt som att äta färska bullar och dricka mjölk.
Vasaloppet får mig att känna att världen är snäll. Vasaloppet får mig att glömma klimatångesten och gängkriminaliteten, naturkatastroferna och krigen.
Vasaloppet är tradition, det är barndom, det är som det ska vara för det har alltid funnits, och det kommer alltid att finnas.
Så det blev en avkopplande, skön söndag. Frukost och förmiddagskaffe framför teven. Däremellan bytte jag sängkläder och gardiner i hallen, tvättade och vattnade blommor. Jag klippte håret på maken och jag tog en promenad i regnet.
Och dagens "Tacksam för"- kom så tydligt till mig på den där regnväderspromenaden. För ett år sedan hade jag sådana problem med mina knän, kunde bara gå korta sträckor. Igår gick jag långt, idag gick jag 4 km i regn, bara för att jag kan. Det är fantastiskt att kunna gå utan att få värk! Det är jag så tacksam för!
Välkommen Mars månad!