En sån där dag......

Ibland känner jag mig som en kanslist eller administrativ personal. Såna där dagar när själva undervisningen (vilket jag anser vara min huvudsakliga arbetsuppgift) tar en bråkdel i anspråk av arbetsdagen.
Jag vet inte hur många timmar jag tillbringat framför datorn idag! Det var mejl från upprörda föräldrar som skulle besvaras. Lärare som skulle kontaktas om olika elevärenden. Vårdnadshavare som behövde kontaktas om möten, frånvaro-oro och annat smått och gott. Det var socialtjänstemän som skulle bollas med. Det var beställningar som måste göras. Det var datasupport. Det var bedömningar på elevarbeten. Det var min chef som ville ha svar på några frågor och boka in medarbetarsamtal. Det var min student som skickade lektionsplaneringar som skulle skrivas ut.

Alltså det kändes som det aldrig skulle ta slut, och jag kände mig bara frustrerad. Det där är inte arbete som jag älskar direkt. Och jag känner hur pulsen stiger när jag sitter och stirrar på skärmen och klickar hit och dit. Usch!!

Sen åkte jag till Trafikverket för att förnya mitt körkort. Tio år sedan jag tog det förra fotot. Jo tack, det syntes kan jag säga...

Men nu kommer dagens Tacksam för; 

På hemvägen sa jag till och drack kaffe hos äldste sonen och barnbarnen. Och när jag plingade på och steg innanför dörren hör jag äldste pojken vråla; -FARMOR; FARMOR och komma rusande och kasta sig om halsen på mig. 

Den lille kom knatandes strax efter, lite blygare men lika glad.

Och den allra äldste, dvs sonen, stod i full färd med surdegsbröd-bak, men bryggde en kopp espresso till sin gamla mamma, och så fick jag en mysig timme med prat och lek.

Som bortblåst blev dagens sura timmar framför datorn!