Yngsta dottern och pojkvännen ville ha mig med att spela badminton, men jag bara stönade och satte mig ute i trädgården och blundade. Helt slut, var jag.
En timme senare tog jag itu med middagen, och samtidigt svepte jag en liter vatten.
När Biff Stroganoffen bara hade 5-6 minuter kvar och maken steg innanför dörren, så kände jag mig nästan pånyttfödd. Jag tror faktiskt att jag hade vätskebrist! Vattnet hade gjort susen och jag beslöt att cykla iväg på ett gympapass.
Det var så skönt! Fick en välbehövlig endorfin-kick, och den steg än mer när jag kom hem och möttes av en stor blombukett på hallbyrån. Det var yngsta dotterns pojkvän som tyckt att jag behövde muntras upp, och hade köpt en fin, stor bukett med Gerbera och små busknejlikor. Så omtänksamt!
I morgon ska jag se till att dricka vatten under dagen så att jag inte hamnar i samma koma efter avslutat arbete!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar