Det känns vemodigt, men lite, lite mysigt var det med söndagsmiddag. Att duka inne, tända ljus, ta ett glas vin medan jag lagade mat. Sitta länge vid bordet och prata om helgen som gått och om veckan som kommer. Rutinerna på plats igen.
Vara tacksam för att vi har det som vi har det!
Och dagen var fantastisk. Verkligen i Roslagens famn!
Vi bilade ut till Väddö, för att gå på visningar av sommarstugor. En i Gamla Grisslehamn och en i Havsskogen.
Tyvärr var stugan pytteliten och luktade mögel, byggd på 50-talet. Inget för oss. Men utsikten!!
Mellan visningarna besökte vi Sandviken, där vi tältat många gånger när barnen var små. Vi tog ett bad och fikade vid klipporna.
Till den andra visningen var det i det närmaste folkvandring. Massor med folk. Två hus, men med konstig planlösning och den kändes inte bra alls.
Vi strosade runt i Grisslehamn innan hemfärd, delade på ett par pizzor och satt nere i hamnen och kikade på båtar och folk som kom från Eckeröfärjan.
Och för första gången kände jag att jag faktiskt skulle kunna tänka mig ett fritidshus, om jag får den havsutsikten mot fri horisont, som den första stugan hade.
Tänk att sitta där vid matbordet och bara glo....
Roslagens famn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar