Ja må jag leva....

Att resa bort på sin bemärkelsedag förhindrar inte folk från att uppvakta en!

Den här veckan har jag fått två blomsterbuketter med bud, ett paket innehållandes ett doftljus, ett paket innehållandes bärnstensörhängen, gratulationskort på posten och så den här akvarellen av en kollega.
Hon hade klurat över vad som "var jag" och målat fritt. Det är kajak och bergsklättring, det är symaskin, garn och nål, det är blommor, det är champagne, det är lilla vovven, det är vackra naglar och ett par som dansar. Paret som dansar skulle egentligen föreställt mina barn-barn, men sen upptäckte hon att det mer liknade vuxna och då fick det föreställa maken och mig, som faktiskt tycker om att dansa och gjort det ganska flitigt, åtminstone förr.

Jag blir oerhört glad och rörd över dylika uppvaktningar. Framförallt att någon tänkt på en, och när man får något hemgjort, så känns det extra fint.

Och visst är det också roligt att uppvakta någon annan! Idag skickade jag ett tre-dimensionellt vykort föreställande en söt tigerunge som satt på ett jättenäckrosblad, till äldsta barnbarnet som har namnsdag på fredag!

Ja må jag leva länge, länge till-så att jag både får uppvakta andra och bli uppvaktad själv!!