Vid middagsbordet brukar maken och jag dryfta för varandra hur våra respektive dagar varit. Vi har ju båda yrken med tystnadsplikt, men vi pratar i allmänna ordalag, nämner aldrig namn.
Mina historier kommer från skolvärlden, idag beskrev jag t ex hur fin den nya IFU Arena är, jag var där på friluftsdag, och det var njutbart att stå i längdhoppsgropen och kratta sand i solgasset. Dagens hopprekord blev 4.80 meter.
Makens dag hade varit betydligt mer dramatisk. Han beskrev ingående hur han skulle dra ut en visdomstand, den satt inte särskilt hårt fast, men när han fått grepp om tanden och drog ut den, satt en stor bit ben fast i tanden och det blev alldeles öppet upp till bihålorna.....
Alltså, ibland är det inte roliga historier att höra vid matbordet. Även om jag inte är så väldigt krösmagad, så blir jag lätt äcklad....
Hans historia slutade för övrigt väl, maken sydde ihop hålet och patienten fick ligga kvar för observation någon timme.
Maten som serverades till middag idag, väckte ett av mina bästa och tidigaste matminnen;
Mormor lagade den godaste Ängamat-soppan, hennes limpor med riktigt smör och tjocka skivor rökt skinka, skuren från bit, var det godaste tillbehör. Vi satt i deras kök med utsikt mot trädgården och den stora Gullregnsbusken, översållad med blommor. Fönstret stod öppet och försommarvinden fick spetsgardinerna att fladdra och den lilla gumman som drog slipstenen fick jobba hårt.
Min soppa blev också god och jag serverade också hembakt bröd, men skinkan var färdigskivad och smöret utbytt mot bregott, och så drack vi bubbelvatten till, istället för mjölk.
Och så hade jag gjort en rabarberpaj till efterrätt!
Och liljekonvaljerna sprider väldoft i hela huset!
ps. OCH jag kom iväg på träningspass idag!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar