Idag har jag inte varit överförtjust åt att ha hund!
Det har duggat hela dagen, varit småblåsigt och dimmigt och rena lervällingen. Det är inte så att inte hunden vill gå ut. Han är glad i alla väder.
Det enda han surar över är reflexvästen. När jag tar fram den, springer han undan. Jag tror att han tycker att den kliar.
Nej motståndet idag har legat hos mig. Klockan sex i morse var det ingen höjdare att stiga upp och ta en promenad. Likaså på lunchen blev det stressigt att hinna hem, slänga i sig mat och ta promenaden.
Och efter jobbet, när jag veckohandlat och kom hem, lite trött och småhungrig, att då klä sig och ta promenaden.
För att inte tala om nu, när det är becksvart, småduggar och jag vet att vi måste ta en sväng, och sen få in en blöt hund med leriga tassar.
Vi har nämligen lite olika uppfattning om var han ska sova! Jag har lagt ut ett skönt, tjockt gammalt täcke vid fotändan av vår säng. Där somnar han så gott, men sen på natten lyckas han alltid smyga upp i vår säng och rulla i hop sig emellan oss. För det mesta gör han det så diskret att jag inte vaknar. Men inatt var han klumpigare, och jag motade ner honom 3-4 ggr. Likväl, låg han emellan oss när morgon-alarmet gick. Sen när jag bäddar får jag fösa ner mossa, kvistar och annat skräp från lakanen.
Kanske behöver jag dessa prövningar, för att bli övertygad om att det räcker att LÅNA emellanåt, Inte äga!
Nu är det bara att klä på sig och gå ut.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar