I morse var vetet, på åkern jag passerar på min väg till jobbet, skördat. När den är plöjd, då är det riktig höst. Allt har sin tjusning, och jag älskar årstidsväxlingar.
Det betyder mycket att njuta av "det lilla".
För är inte egentligen "det lilla" "det stora"!? Om ni fattar vad jag menar....
Som de där första gula löven som dalade ner över mig när jag cyklade genom skogsdungen till jobbet.
Som barnen som spelade fotboll på ängen utanför Eriksskolan, när jag lunchpromenerade med vovven.
Som solstrålarna som värmde mig då jag drack mitt kaffe ute på trappen.
Som medvinden när jag susade nerför backen till Friskis & Svettis.
Som att höra dotterns skratt från vardagssrummet.
Som det svarta, ljumma mörkret som omfamnar natten nu när jag strax får krypa ner bredvid maken och sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar