Morgonstund har guld i mun

Jag började min stavgångspromenad klockan 06.15. Det var fortfarande mörkt ute och jag mötte inga vandrare eller hundrastare.
Efter ett tag smög sig en svag strimma av ljus fram bakom skogshorisonten. Den färgade himmelen svagt laxrosa och det blev alldeles fantastiskt vackert för det var som om alla aspar, med sina knallgula löv, plötsligt tändes och blev självlysande.

Så det gamla ordspråket "Morgonstund har guld i mun" stämmer i det här fallet!

Och nu har hela dagen passerat och det är mörkt ute igen.

Pratade med dottern som känner sig väldigt tveksam till kursen Media och kommunikation som hon läser på Göteborgs universitet. Jag frågade om hon verkligen skulle fortsätta och när hon sa; vad ska jag annars göra?, började jag domedagspredika; Man har alltid ett val! Sekunden efter fortsatte jag; "sa mamman som velat byta jobb i fem år".

Det är alltid lättare att säja till andra vad dom ska göra.....

Here we go again.

Idag påbörjade jag min höstdetox. Här ska rensas. Både kropp och knopp!
Steg upp tidigt och värmde vatten som jag hällde över finriven ingefära och så tillsatte jag pressad citron. När jag druckit det gick jag 4 km stavgång.
Känner mig taggad nu och när jag handlade idag fyllde jag förråden med grönsaker, frukter och bär, frön och nötter, sojamjölk och rödbetsjos.

Det var ingen vanlig arbetsdag utan studiedag. Förmiddagen hade vi eget arbete och på eftermiddagen gick vi igenom skolans Elevhälsoplan. Vi hade en lite smårolig övning där vi delades in i fem grupper och fick varsitt fall som vi skulle dramatisera.
Själv spelade jag en idrottslärare på gränsen till nervsammanbrott som hade en utåtagerande tjej i gruppen som bara störde.
Vi skulle sedan försöka bedöma och skriva hälsoplan utifrån respektive fall.
Skönt att inte bara sitta passiv på föreläsning.

Nu har jag avslutat kvällen med en kopp detox-te, och min plan är att gå och lägga mig en timme tidigare varje kväll för att vara snäll mot kroppen och låta den vila mycket. Planen är ju också att kliva upp tidigare för att börja varje morgon med stavgång, så sömnkvoten blir nog ändå ungefär lika stor som vanligt.

Gävle-helg

 Här är damerna som tillbringade helgen tillsammans, undertecknad står bakom kameran! 30 år sedan första textillärarträffen. Två ggr per år träffas vi, det har blivit inställt högst 3 gånger och jag har inte varit med varje träff, men många gånger är det.

Den här gången var vi i Gävle som bjöd på ett härligt höstväder. Vi var på ett litet galleri och tittade på målningar av Helena Linder, och vi såg utställningen Slow Art på länsmuseet. Kulturella tanter!

                          I det här vackra huset i Gamla Gefle-kvarteren bodde vi.

Trerätters middag med grekiskt tema.

                                    Kokta rödbetor med vitlökssås och brytbröd.

                                   Dolmar med ugnskokta rotsaker och tzatsiki.

      Yoghurtpannacotta med björnbär, färska fikon och granatäpple.

Och så bjöds det på musikunderhållning! Boel hade köpt två speldosor och turades om med att veva "Helan går" och "La vie en rose".

Nästa gång vi ses blir i maj månad, då i Uppsala här hos mig.

Två hundar i huset

Med nylackade naglar och en kopp te sitter jag och tittar på bröllopsinbjudan som kom idag. Den är så fin och det känns så stort att min förstfödda ska gifta sig! Kalla mig blödig, men jag tycker det. Precis som jag tycker det är ofattbart att min andra son har en son.
Äldste sonen och blivande sonhustrun är nere i Göteborg och hälsar på dottern den här helgen. En 30-årspresent från maken och mig. Presenten var egentligen en kajakhelg med övernattning på pensionat i Öregrund, men eftersom maken blev skadad, omöjliggjordes paddlingen den här säsongen.
Göteborg blev väl ett bra byte, bokmässa och allt som det är den här helgen. Men det återstår att se om dom går på den.
I presenten ingick även hundpassning, så idag hämtade vi upp Massimo från hunddagiset och direkt när jag kom från jobbet blev det promenad till hundhagen.
Jag skulle egentligen befunnit mig i Gävle från ikväll, textillärarträff den här helgen. Tyckte dock inte att jag kunde vara borta så mycket, då jag lovat hundvakt. Dottern och maken får ändå ta ansvar från i morgon förmiddag, för då sätter jag mig på Gävletåget.

Nu är det dags att kvällspromenera med vovven!
Återkommer på söndagkväll.

Varför vänta till på fredag?

Jag fick reda på att jag och vovven skulle vara ensamma hemma. Maken skulle på möte med middag och dottern blev bortbjuden på middag
Vad skulle då jag roa mig med efter yogapasset?
Hade köpt en krabba som var tänkt till imorgon, men så bara slog det mig; VARFÖR ska jag vänta till imorgon?
Alltså blandade jag ihop en god sås, korkade upp en Chablis, tände kandelabern, letade fram nötknäckaren och delade min välmatade krabba mitt itu.
Så satt jag och smaskade, lyssnade på musik och förde dialog med vovven. Hon satt troget bredvid mig men ville definitivt inte ha krabba. Däremot lite tunnbröd med smör kunde hon tänka sig.

För vi ska väl ta till vara våra vardagar och de små ögonblicken?!
Jag är övertygad om att det är meningen med livet!!

Ruggig, brännhet och fisljummen

Kurar med en kanna te, tända ljus, massagekudden i ländryggen och fårskinnsvästen på.
Dottern skulle släppa ut vovven för kvällskissning, men hon vägrade gå ut. Det slog om i väderleken och termometern är nästan nere på nollan. Kan någon fatta att jag badade ute i sjön i lördags??  Det blev höst tvärt!! Lite ruggigt inne också, elementen hinner inte riktigt med att stiga i temperatur när det blir väderomslag så snabbt.
Stackars maken står och väntar på att få komma hem, Han har varit på magnetröntgen på Sophia-hemmet i Stockholm på eftermiddagen och direkt därifrån till tandläkarhögskolan i Huddinge för föreläsning. När han skulle ta tåget hem ikväll var där tydligen en nerriven kontaktledning, så för en och en halv timme sedan visste han inte om han skulle komma med någon buss till Uppsala. På onsdagar stiger han upp 05.30, så jag fattar inte hur han orkar.
Men det man brinner för orkar man ju, säjs det.
Jag önskar att jag brann lite mer på jobbet, just nu känner jag mig bara fisljummen.....

Tekla

Höstdagjämning idag och Tekla har namnsdag!

Min mormor hette Tekla Josefina. Hon har varit död i snart 35 år, men jag kom att tänka på henne idag. Såg henne så tydligt för mig. En kort liten rar dam med kritvitt hår. Hon hade laxrosa underkläder i rayonsilke, tjocka, hudfärgade nylonstrumpor. Alltid klänningar, gärna med en vit krage. Hon hade en skir, vit hatt av strå och rejäl handväska. Min mormor läste Hemmets Journal och hon hade alltid en virkning i händerna, satt aldrig overksam. Hon virkade lakansspetsar, många hundra meter tillverkade hon genom åren.
Hon hade något oroligt i blicken de sista åren hon levde, hennes minne svek, hon blev mer och mer förvirrad. Kanske var det därför blicken blev orolig.

Jag letade i mina gamla fotoalbum efter en bild på mormor. Vi var ganska ofta där när jag var liten, men i mina album fanns bara två dåliga, suddiga bilder. Som hon såg ut på bröllopsbilden, minns inte jag henne.
Hon föddes 1891, jag vet inte när hon gifte sig. Hon födde två pojkar och två flickor. Den första pojken dog strax efter förlossningen, den andra "pojken" dog vid 42 års ålder av en hjärtinfarkt. Men döttrarna överlevde henne.

Jag såg lite av min mormor nu i helgen, när vi hälsade på min moster Inga, mormor Teklas yngsta dotter. Inga fyller 88 år om en månad, hon börjar bli glömsk och hon är så trött och har den där oroliga blicken.

Tanken är hisnande; kommer någon gång, någonstans ett barnbarn till mig att sitta och titta på ett gammalt foto och försöka minnas mig........

Vaken på övertid

Puh!
Nu har jag stått vid spisen i nästan fem timmar. Med ett litet avbrott för att klippa håret på yngsta dottern.
Resultatet blev 5 liter köttsoppa och 4 kg äppelmos, och så hemmagjord pizza till middag.
Moset står ute på svalning, ska snart ösa upp det i burkar och frysa in.
Det är trevligt att pyssla i köket och fylla på i förråden, men nu är jag faktiskt lite trött i ryggen.
Och alldeles tom i huvudet blev jag. Hade så många funderingar när jag stod o rörde i moset, ville skriva om både det ena och det andra, men nu kommer det inget alls.

Kanske var det blåsten som tog med sig mina tankar?! Hela dagen har vinden piskat och min stackars vackra, spröda Petunia som växt sig så stor, blåste omkull och bröts av, trots att den stod skyddad på verandan. Men det är ju en sommarblomma så den levde väl ändå på övertid.

Själv är jag vaken på övertid. Dags att ösa upp det sista moset så jag kan gå och sova sen!

Sommarens sista suck....

 

 Lördagens dimslöjor lättade först på eftermiddagen. Då hölls vi på Sannerbygården och plockade äpplen från de dignande träden. Sex stora jättekassar med mogen frukt plockade vi ner  och ändå märktes det inte att vi tagit något!

 

Framåt sena eftermiddagen/kvällningen gick vi ner till sjön och öste båten.

 

 

      Sen rodde vi ut på den spegelblanka ytan med Saxholmen som mål.

 

Där fick jag sommarens sista bad.

 

                                Dottern och vovven valde att bara titta på.
Vi avslutade kvällen med räkfrossa i köket, alltmedan skymningen smög sig på.

I morse stod dimman åter tät, och idag lättade den inte alls utan övergick i regn när vi bilade mot Uppsala på tidig söndagseftermiddag. Det kändes väldigt  mycket höst!

 

Var detta sommarens allra sista suck?

För många järn i elden....

Så var det slut på veckan.
Kom hem från jobbet klockan fyra och hade några samtal att ringa. Sen skulle jag sätta mig och tillverka kort.
Äldste sonen och hans Madeleine ska gifta sig i vinter och vi har blivit involverade genom att vi ska hålla i en brunch dagen efter bröllopet. Nu ska inbjudningarna skickas ut nästa vecka, så jag måste göra färdigt inbjudningskorten till de som ska komma på brunchen. Har inhandlat material på Scrapdraken, en liten källarbutik i stan som har en uppsjö av material för scrapbooking. Färgtemat är plommonlila. Skära, klippa, limma, skära, klippa, limma.
Fick göra ett avbrott vid sju-tiden för att laga middag.
Då skulle jag dels laga en indisk kycklinggryta, baka naanbröd och koka ris till ikväll och dels skulle jag koka soppa och laga en äppelkaka till imorgon.
Klockan drog iväg och jag blev både hungrig och trött. Medan brödet jäste, kycklinggrytan och soppan puttrade på spisen, riset svällde och äppelkakan stod i ugnen gick jag och tittade till korten som låg på tork.
Lite uppgiven kände jag mig när allt som jag limmat lossnat. Hade använt ett limstift som tydligen inte alls fungerade. Suck. Allt i beståndsdelar igen, tillbaka på ruta ett!
Maten blev klar och vi åt tillsammans och efter undanplockning och disk en och en halv timme senare satte jag mig vid köksbordet igen. Limma, limma, limma-och så sätta ramar av dubbelhäftande, smal tejp och gnugga in lila glitter.
Nu är klockan halvett på natten, och jag är ganska så trött. Alla kort är klara, limmet sitter, glittret är på plats. Inte bara på korten, utan även på golv, bord och över hela mig!

Badet som jag tänkt ta ikväll får vänta till imorgon bitti. Sedan åker dottern, vovven och jag ner till det vackra Södermanland. Det är dit soppan och äppelkakan ska med.

På söndagkväll berättar jag hur vi haft det!

Syjuntan här

Skratten från ikväll sitter nästan kvar i väggarna fastän huset är alldeles tyst nu!

Vi har haft vår lilla syjunta. Två timmars handarbete och så samma tid, drygt, vid fikabordet. Vi hinner avhandla allt mellan himmel och jord på denna tid, och det är väldigt högt i tak med mycket skratt.
Ikväll skickade jag hem alla med varsin novemberkaktus. Jag skar ju ner min stora, gamla moderplanta för ungefär ett år sedan och planterade alla skott, två-tre i varje kruka. Alla tog sig och huset svämmade plötsligt över med novemberkaktusar. Jag har ändå gett bort tre stycken tidigare och ikväll blev jag av med fyra till, nu har jag tre kvar förutom moderplantan.

Alla mina pelargoner har jag släpat till skolan där jag har ett fönster utan element under, så där får dom bo över hösten-vintern. Så nu börjar det bli lite glest på mina fönsterbrädor. Jag får ta och inhandla lite nya krukväxter snart, en sysselsättning som jag tycker om!

Men just nu är det enda jag vill, att få sova! Godnatt

Vardagslycka!

Att inte reta upp sig på att mitt schema ändrats 6 ggr på 6 veckor, utan istället kliva upp vanlig tid, men utnyttja morgontimmarna till att hinna putsa fönster med min fantastiska Kärcher-maskin.

Att en elev kommer fram efter en lektion och säjer; -Tack för den här lektionen, det var jättekul.

Att få komplimanger från två olika jobbarkompisar om att jag var fin i min röda tröja idag.

Att få en snapchat från dottern i Göteborg, med hennes vardagslycka, i form av en latte och chokladboll i solskenet.

Att komma hem klockan halvsex efter jobbet och mötas av ett nystädat hem, yngsta dottern hade överraskningsstädat, t om våttorkat golven och diskbänken i köket gick att spegla sig i.

Att maken kom hem istället för att åka till tandläkarhögskolans föreläsning, så vi kunde koka kronärtskockor och äta med smör, salt och citron och äta tillsammans.

Att jag hann sy och sätta upp nya gardiner i två rum.

Att förkylningen än så länge inte är värre.

Det är min vardagslycka idag!!

Energisk

Jag fick dåligt sällskap någon gång i natt för när jag vaknade var jag täppt i näsan och hade ont i halsen!
Jobbade mina åtta lektioner på raken med halstabletter och näsdukar i högsta hugg. När de sista eleverna lämnat lektionssalen kände jag mig seg och trött. Meningen var  att jag skulle vidare på en nätverksträff för textillärare, så jag hade tagit bilen till jobbet för att kunna åka direkt. Men när jag satte mig i bilen, så körde den mig hem istället. Jag ringde och förklarade min frånvaro.
Det var ett härligt sensommarväder ute så jag ville inte gå in. Gräset behövde klippas, så jag tog fram gräsklipparen. Så skönt att få vara ute.
Tror bestämt att jag fick energi av den lilla utevistelsen för jag har fått så mycket gjort ikväll. Jag har tvättat två maskiner, lagat hamburgare med hemmagjord pommes frites, bakat limpor och muffins, gjort musli, klippt håret på maken och filat och målat mina naglar framför svt play och den norska serien Hjem.
Jag försöker förtränga förkylningen och håller tummarna för att det inte blir värre än så här.

Bedrövad

Igår var det val. I morse fick vi veta att Sverigedemokraterna är det tredje största partiet. Nästan 13 % av rösterna.
Känner mig bedrövad, ledsen, nästan illamående.
Hur kan det ha blivit så här?
Valprat i skolan, i skolvalet på vår skola vann miljöpartiet stort. Valprat med kollegor, med vänner, med mina barn. Alla är lika förfärade. Så gott som alla FB-inlägg har berört valet, alla med samma bestörtning. Men bevisligen är det ändå många som står bakom SD.

När jag var och veckohandlade fick jag ändå lite tröst av Aftonbladets löpsedel. Det stod ungefär; VI ÄR 87 % SOM ÄR EMOT.
Och än mer tröst när yngsta dottern, som varit på anställningsintervju,  kom hem från Stockholm och berättade att Sergels torg varit fyllt av tusentals människor som demonstrerade mot rasism och främlingsfientlighet.

Nu måste vi alla 87% gå samman och göra vad vi kan för medmänskligheten!

Jag har sett älvorna dansa

I morse, klockan 06.10 tassade jag upp och vred persiennen så att jag kunde blicka ut över sjön.
Solen, som var påväg upp, färgade himmelen svagt gul-orange-rosa över grantopparna på andra sidan, ytan var alldeles spegelblank, och över den blanka ytan kom dom, älvorna. Vita dimstråk som liksom dansade fram i snirklar och krumbukter. Det var magiskt!!

Jag har haft en underbar helg. Ville inte åka hem, Ville stanna i den skapande processen på denna vackra plats. Bara få fortsätta!

Helgens tema var ull och bildskapande.

 

 Vi fick börja, på fredagkvällen, med att skissa av varandra utan att se ned på papperet. Därefter skulle vi virka kontur av råull och sedan våttova en bild utifrån skissen.

 

 På lördag förmiddag fick vi varsin liten bild, ca 3 gånger 6 cm som vi skulle nåltova på ett våttovat underlag, en platta som vi tillverkat kvällen innan.

 

Varje liten del hörde till ett konstverk av en finsk målare, som jag tyvärr glömt namnet på, men han var samtida med Edvard Munch.

 

 

När vi två timmar senare satte ihop våra tovade bilder blev resultatet så här. En härlig bild tycker jag, min är den längst ned till höger.

Vi har också fått jobba med tryck och broderi på ulltovade plattor. Det är så roligt, och jag har fått massor av ideér som jag vill prova.

Kom hem till Uppsala vid 20-tiden, då väntade maken med en härlig middag. Han hade plockat Karl-Johan svamp till en liten förrätt och sedan var det Bouf Borgionne, ett italienskt rödvin och så goda ostar, kex och frukt. Vilket välkomnande.

Kvällen blev alldeles för kort, och det känns lite tungt att det är måndag imorgon bitti, men så är det.
Jag tänker på mina älvor och min härliga helg och känner tacksamhet!!

Tidsjakten

Så hette en ny tv-serie, som startade ikväll. Vi åt vår äppelkaka och drack vårt kvällste framför det. Varje vecka ska man hjälpa människor som har svårt att få livspusslet att gå ihop med att disponera om sin tid. Ikväll var det en familj med ett späckat schema, i synnerhet mamman, var hyperstressad, jag blev alldeles matt. Men programidén är intressant, och tiden, kl 21 är perfekt för kvällsfikat, så den kommer jag nog att försöka följa.
Därefter skulle jag besvara ett mail om en inbjudan till ett besök för att se en trevlig utställning. När jag bläddrade igenom min almanacka, upptäckte jag att de kommande 8 helgerna är uppbokade.
Där blev det lite pinsamt. Hur ser mitt eget livspussel ut egentligen?!
Fast jag tycker själv att jag är rätt duktig på att prioritera min tid och hinna göra saker utan att stressa. Och jag unnar mig egentid!
Idag var jag t ex på massage och direkt efter cyklade jag hem och bytte om för att gå på yoga.
Det var så extremt mycket småflugor i skogsområdet mellan hem och Friskis&Svettis ikväll. Luften var varm, så jag var lättklädd, lite lätt oljig efter massagen. När jag landat på yogamattan med korslagda ben, rak rygg, sänkta axlar, händerna med handflatorna uppåt på knäna och skulle till att börja ta lugna, djupa andetag. Då! Kände jag plötsligt hur det började klia över armar, hals, nacke, bröst och vader. Det gick bara inte att fortsätta djupandas och fokusera på det. När jag tittade efter upptäckte jag säkert 10-15 småflugor som fastnat i min lätt oljiga hud och försökte komma loss......

Imorgon bitti packar jag väskan och drar mot Årjäng. Den här helgen är höstens första kursomgång på Ullakademin.

Återkommer söndagkväll!

Paperpiecing

I årskurs 8 håller eleverna på att jobba med olika lapptekniker. Jag presenterar 7-8 olika sätt att sy med lappar och så får dom välja vilket sätt dom vill jobba på.
Har en elev som skulle göra en boll av femkanter, och sy för hand, men efter att han suttit håglöst och jobbat i 80 minuter och endast ritat fem kartongmallar som han sedan slarvat bort, så hade jag en lite diskussion med honom. Nu har vi gjort en överenskommelse; om jag lyckas hitta en bäver som går att göra med lappteknik, så ska han sätta igång och jobba med den nästa vecka. Han är nämligen helt galen i bävrar! I sjuan sydde han en gosedjursbäver och på elevens val har han börjat virka en bävermössa.
Jag googlade på paperpiecing animals, och lyckades hitta ett babytäcke med olika uppsydda djur, bl a en bäver, Jag skrev ut bilden, förstorade upp den och klurade idag ut ett mönster som jag hann sy upp på min lunch. Sydde dit ett öra och broderade öga, nos, mun och kontur för bakben nu ikväll när jag satt i telefonkö. Tror nog att den kommer att falla honom i smaken, och det blir en liten utmaning att sy den!!
Telefonkö ja. Jag har suttit ett par timmar och letat spa-anläggningar, det släpptes en deal idag med billiga spa-vistelser. Arg blev jag på mig själv när jag äntligen kommit fram, fått mitt bankkonto att fungera och bokat-och så upptäckt att jag bokat en månad för långt fram i tiden.
Maken, som nyss kom hem, bara flinade, han tyckte att det stod 1-1 nu, efter hans felbokning när vi skulle hem från Irland i somras. Då hade ju han lyckats boka biljetter en månad fram i tiden..... Så någon medkänsla där fick jag inte.
Jag ringde upp igen bara för att få besked om att det datum jag ville ha var fullbokat. Som tur är kostar det inte så mycket att avboka, men snopet kändes det i alla fall. Nu står jag på ruta ett igen.

Mångalen

Fullmånen sitter på himlavalvet och kikar in genom mitt köksfönster. Den lyser så starkt och det fick mig att fundera på om jag ärvt en dålig vana av min mamma.
När det var fullmåne sov hon alltid så dåligt.
Natten som var, sov jag uruselt. Jag vaknade en gång i timmen, tittade på klockan, låg och vände och vred på mig utan att hitta en skön sovställning. Gick upp en halvtimme före klockan ringde, för det kändes meningslöst att ligga kvar.
Men det var inte förrän nu ikväll, när jag drog ut soptunnan till vägen, som jag såg den vackra fullmånen och tänkte; Aha, är det ditt fel?!
Nu har jag suttit och googlat, men tydligen så finns det inga vetenskapliga bevis för sömnbrist och fullmåne. Men jag tror vad jag tror jag. Och nu när mina hormoner är i obalans, så varför skulle inte månen kunna spöka i kroppen?
Och mångalet har jag betett mig; medan jag lagade mat hällde jag upp ett glas vin och bredde två mackor och åt, efter middagen stoppade jag i mig en halv chokladkaka, under kvällens gång har jag smugit i köksskåpen och nallat cashewnötter och till kvällsteet tinade jag kardemummakaka-jag har bara vräkt i mig utan att vara hungrig, bara sugen, sugen.
Galet, eller hur?!
Nu återstår att se hur kommande natt blir...

Biokväll

Igår cyklade jag ner till filmstaden och hämtade ut två gratisbiljetter till en förhandsvisning av filmen Min så kallade pappa. Det är Ulf Malmros som regisserat och han kan verkligen fånga stämningar och känslor på ett alldeles äkta sätt. Det ska bli spännande att läsa recensionerna av den här filmen. Jag tyckte den var så bra. En förlossning i filmen var så "på riktigt" att jag nästan började krysta!! Och Michael Nyqvist är en sådan duktig skådespelare!
Jag tycker om att se film på bio! Så den här måndagskvällen var lyckad, trots att jag fick hoppa över spinningpasset för att hinna. Men jag cyklade i alla fall fram och tillbaka till biografen!

I förmiddags ringde jag upp en ledsen och besviken dotter. Hon har nekats studiebidrag och lån, trots att hon läser 30-poäng. Hon har pratat med två olika handläggare och även mailat in, men tydligen på något mystiskt vis så fattas en halv poäng. Jag förstår ingenting! Nu ikväll har maken pratat med henne och han förstår inte heller någonting. Det är betydligt krångligare och mer kostsamt att låna pengar från CSN nuförtiden, tydligen även lättare att bli av med lån och bidrag om man missar tentor och inte får sina poäng. Nu måste dottern försöka jobba lite mer och så får hon låna av sin pappa tills hon får rätt antal poäng. Hon verkade i alla fall gladare nu ikväll än i förmiddags.

Och glada, nöjda och lyckliga barn vill man ju ha!!

Take time to do what makes your soul happy!

Så sant som det är sagt!
Behövde tänka på dom orden idag eftersom jag misströstade lite när jag satte mig och knöt mattfransar på en rulle med trasmattor som ligger oanvända. Ett kort ögonblick kom en dum tanke i mitt huvud; Varför ska jag hålla på och väva när det bara läggs på hög?
Så dumt tänkt! Jag väver för nöjet av att väva, såklart.
Att hålla på med olika typer av handarbete får mig att må bra! Är inte det nog för att fortsätta?!!

Det har varit en skön, kravlös söndag. Skönt sensommarväder och vi gräddade våfflor utomhus till lunch. Jag har varit på radhusvisning tillsammans med blivande sonhustrun. Hon ville ha sällskap eftersom sonen är på Ibiza. Det var ett trevligt litet radhus på 90 kvadratmeter, fräscht och nyrustat med en underbar liten trädgårdstäppa. Utgångspris knappt 3 miljoner, återstår att se var det slutar. Bostadspriserna i den här stan är hemska!
Tycker inte det är så längesedan vi köpte vår första lilla lägenhet på två rum och kök med en liten uteplats i markplan, för 10 000 kronor....

Tjejmilen

Idag var det dags för Tjejmilen!
Dottern som blev anmäld av sin arbetsgivare tillika farbror. Min svägerska, dvs dotterns faster sprang i år för 24 gången. Båda sprang för "Pelle Janssons sjukgymnastik".
Det var över 33 000 deltagare!
Vi samlade ihop oss på Sehlstedtsgatan där deras son med familj har en lägenhet. En fantastisk lägenhet med stor balkong med utsikt över hela Gärdet. Där satt vi i solgasset och sörplade kaffe, innan det var dags att vinka av springarna vid målfållan och uppvärmningen.  Otroligt vilken massa människor det blir vid ett sådant här evenemang.
Det var häftigt att stå och titta efter starten på den gungande massan av människor som skulle samsas om utrymmet innan leden glesades ut. För att inte tala om alla olika springstilar!
Vi som inte sprang fick därefter en skön promenad och sedan satt vi i gröngräset på en filt och väntade vid målgången.
Dottern sprang på 57 minuter, svägerskan på 62 minuter.

Starkt gjort!
Dottern som dessutom körde både till och från Stockholm!
Nu ikväll blev vi bjudna på grillat hemma hos svåger och svägerska. Säsongens sista? Vi satt i deras uterum och åt, drack, pratade och skrattade allt medan septembermörkret sänkte sig, fullmånen steg och brasan sprakade.

Känner mig lite skör...

Sommaren kom visst tillbaka den här veckan. Soligt och riktigt varmt på dagarna. Efter allt regn som föll hela augusti så har gräset fått fnatt och växer så det knakar. Jag klippte förra helgen, och idag var det dags igen.
Så gräsklippning och tvätt fick avsluta arbetsveckan, sen la jag mig i badet och läste medan dottern lagade middag.
Kan inte låta bli att undra hur våra goda vänner har det. Dom lånade vår kajak igår och den här helgen ska dom paddla i Stockholms skärgård, dom gick i vid Stavsnäs brygga nu ikväll, och la ut en vacker bild på FB. Alldeles spegelblankt i skymningen.
Jag ville också vara vid vatten ikväll, helst en fri horisont. Det är lättare att andas där.
Tror bestämt att mina hormoner har svårt att komma i balans, känner mig lite skör....

Septembertorsdag

Mina årskurs sju-elever idag jobbade så otroligt självständigt att jag blev alldeles sysslolös. Tog fram ett eget litet broderi, inspirerad från ullmässan i Österbybruk, för några veckor sedan. Broderade ett litet får med franska knutar i olika nyanser och så plattsöm till huvud och ben.
Det här fick lite för korta ben, jag hann göra ett till sen som fick bättre proportioner, men det blev inget foto på det. På mässan prydde detta får ett par vita tovade vantar, väldigt sött.

Efter jobbet åkte jag hem och fikade ute i trädgården, tillsammans med dottern. Därefter flängde jag runt med dammtrasa och dammsugare. Torsdagar blir städdag i höst.
Klockan fem var det så dags för veckans yogapass och direkt därifrån cyklade jag ner på stan och mötte upp min syster på restaurang "Kitchen & Table".
Hade glömt ta med jacka eftersom det var så varmt när jag åkte på yogan, men tänk att det var fortfarande ganska varmt, så det gick alldeles utmärkt att cykla hem utan jacka, trots att klockan var halvelva på kvällen. Det gick även bra att cykla utan framlyse, även om jag skämdes, men jag mötte iaf ingen polis.
Och imorgon är det fredag!!

Elevcitat

Två elevcitat från idag;
1. Skola, jobb och pengar är inte så viktigt, det är världsliga saker, man måste ju LEVA!, sagt av en 14-årig flicka efter morgonlektionen.
2. Det var en Nelson som var med i Franska revolutionen, var det Nelson Mandela?, undrade en annan 14-årig flicka imorse då vi hade läxläsningstid.

Föräldrarna undrade inte så mycket ikväll på föräldramötet, så jag var hemma till klockan 20 och gick en härlig kvällspromenad med lilla vovven. Halvmånen hängde klar och lysande på himlavalvet och det var fuktigt på marken. Luften var mättad med dofter från kolonilotternas odlingar. Småfåglar, det måste varit hundratals, väsnades i vassen vid fågeldammarna.
Det var skönt att gå och rensa bort tankarna efter dagen. Jag behöver den där tiden till eftertanke!

Nu ska jag sova, blir ingen stavgång imorgon bitti, jag måste vara med på ett möte klockan 8.

Invanda könsroller

I vårt hem råder ganska så traditionella könsmönster.
Jag handlar all mat och lagar mest,  diskar gör vi nog ungefär lika mycket, jag tvättar, manglar och stryker, jag städar för det mesta huset. Maken har allt ansvar för bilen och fixar med cyklarna. Trädgården hjälps vi åt med men blommorna inne är mitt jobb. Det var jag som var hemma med barnen, förutom att maken tog första barnet en pappamånad.
Allt det där har liksom bara blivit så, och det är inget konstigt med det, inte för vår generation i alla fall!
Idag bestämde jag mig för att laga punktering på min cykel. Maken kom hem från jobbet med extra ont i revben/axlar, han skulle få vila i kväll.
Sagt och gjort, jag hämtade verktyg och satte igång. Innan barnen, då vi avverkade en hel del långcykelturer så lagade jag faktiskt punktering själv. Förvisso över 30 år sen.....
Det var när den nya slangen skulle på fälgen som jag upptäckte att den var alldeles för stor.
Jag stod mellan att bila till Ica Maxi och köpa en ny slang, med risk för att få fel storlek igen, och att promenera med hjulet till CykelGöran i Hamberg. Det den mannen inte vet om cyklar, är inte värt att veta! Han har lagat många cyklar genom åren, inte bara åt oss, utan åt alla studenter i området och annat löst folk. Det är  bara att ringa och så fixar han. Så jag gick till Göran, han kollade så att mitt däck var intakt, satte i ny slang och pumpade på mindre än 5 minuter. Det kostade 60 kronor!
Så promenerade jag hem med mitt hjul och skulle sätta på det på cykeln. Så långt gick det bra, men så hängde kopplingen till dynamon löst och jag fick lov att ropa på maken i alla fall. Det visade sig att jag vänt hjulet bak och fram. Men när jag vänt det rätt så var det glapp i kopplingen till dynamon och det kunde inte maken heller fixa. Så nu har jag helt framdäck, men inget lyse och jag klarade inte någonting själv. Lite misslyckad, ska jag inte sticka under stol med, att jag kände mig.... Men dottern tröstade mig med att; Du försökte i alla fall!
Vi fortsätter nog med våra invanda könsroller. Jag lagar dessutom hellre kalops än jag tvättar bilen....

Drömma sig bort...

Ikväll har jag drömt mig bort och suttit på nätet och bläddrat mig igenom olika Spa-anläggningar.
Jag älskar att åka på Spa. Sedan döttrarna blev lite äldre har vi åkt iväg någonstans varje år, och det tänker vi fortsätta med. Nu har jag tittat på Spa i Göteborgstrakten till höstlovet. Så har jag också letat Spa i mälardalsregionen. Syster, svägerska och jag ska försöka få till en liten weekend nu i höst.
Det är så otroligt avkopplande och lyxigt att få bara vara, njuta av träning, god mat, sköna bad, bastu och så någon kroppsbehandling.
Dessvärre började uppkopplingen strula, men jag fick tag på information om fyra olika platser. Ska ut och äta med syster på torsdag, så då kan vi titta närmare och jämföra priser och platser-
Ikväll kom yngsta dottern hem med tåget från Göteborg. Lilla vovven blev alldeles till sig! Och mamman och pappan blev såklart också glada! Vi vill inte bli helt "barnfria" än!