Beroendeframkallande....

.... det är vad min pågående stickning blivit för mig! Det är ett experiment, där jag använder garn som jag fått av en vän, som inte orkade fortsätta med sin tröja. Tröjan i fråga är en s k Primerose, ett litet mästerverk (om ni frågar mig), i Färöisk stickning. Jag valde att inte fortsätta på vuxentröjan, utan har stickat en mössa för att känna på mönstret och garnet och nu har jag påbörjat en barntröja där jag, som sagt, experimenterar med storlek och bårder. Vet inte vem som ska få tröjan, men jag stickar den lagom till en 3-4-åring. 

Och det är så vansinnigt roligt!!

Vid frukosten frågade maken om vi inte skulle ta och  cykla till någon badstrand idag. Jag blängde lite lätt ointresserad över kanten från tekoppen i ena handen och stickningen i den andra.

Jo, visst var det mycket sol och varma vindar, men jag tänkte i mitt stilla sinne, vem vill ligga på en strand och trängas med folk när man kan sitta i lugn och tystnad under sitt parasoll i trädgården och sticka.

Men högt sa jag; -Ja det vore väl skönt att röra på sig, men jag behöver inte bada, och lilla vovven tycker nog bara det är jobbigt.

Så vad blev det av dagen?

Jag satt kvar och stickade, förutom avbrott för hundpromenader och en cykeltur för att vattna hos dottern och en cykeltur för att hämta de nya glasögonen som kom idag.

Maken gjorde storstädning av bilen och sen cyklade han ut i skogen.

Vi struntade i bad, helt enkelt.

Men lika glada för det är vi nu, så här fram på kvällningen. Jag ska strax sätta in ett bröd i ugnen och så ska vi grilla och njuta den varma sommarkvällen med en Biff Tagliata och ett gott rödvin. 

Vi kan låtsas att vi firar sonen, som fyller 38 år idag, men han och familjen befinner sig på Mallorca. Vi ringde honom i morse och han såg ut att ha det bra. Vi firar honom ändå, i våra tankar!

Och stickningen är undanlagd för idag!