Den extra dagen

Skott-dag. En extra dag. En dag som bara finns vart fjärde år.
Jag tillbringade en stor del av den dagen i sällskap med mig själv och mina tankar, på promenad.
En lång promenad på 2,5 mil. Via gamla kyrkogården och slottsbacken längs med Fyrisån förbi Ultuna och Sunnersta till Flottsund, vidare längs med Ekoln mot Lurbo, genom Hågadalen och hem, Det tog 5 timmar, och jag mötte inte många människor på vägen. Himlen var mulen, några tunna snö- och isfläckar men annars bar-mark. Vid Ekoln stannade jag och lyssnade till hundratals av isflak som låg och slog mot varandra i vågskvalpet. Det lät som den vackraste klang-konsert. Fågelkvittret gav föraning om våren. Det stämmer som det står på bilden ovan; a walk in nature walks the soul back home.
Och maken tycker lika, (även om han inte skulle uttrycka det som jag), nyss hemkommen från en dag på skridskoisen, i Hofors. Jag har sett bilder på perfekt is och strålande solsken därifrån.
Nu står spetskålen och kycklingfiléerna i ugnen, brödet är nybakat och vinet lätt kylt. Det blir nästan som på kontinenten, middag kl 21!
Men det gäller ju att utnyttja den extra dagen till fullo!

Attraktionslagen-jag säger bara det!

För en dryg vecka sedan, satt jag på en guidad meditation och upplevde att jag fick en smaragd.
Idag fick jag den fysiskt!
Jag nämnde på en lunch, för mina kollegor, om min meditation. En är silversmed och har handlat med stenar. Idag på lunchen, hade hon med sig en påse och ur den plockade hon upp flera askar med olika smaragdstenar på lunchbordet! Jag blev som ett barn i en godisbutik!

Men det fanns bara en för mig! Jag valde den största! Den är ca 3 cm hög och precis så mörkt, grönskimrande som i min meditation. Den ska bli ett halssmycke, jag ska få förslag på hur.
Är det inte fantastiskt! Det du tänker och vill ha, det kommer till dig!!

Så helgen startade perfekt!
Egentligen skulle vi varit på väg till Borås ikväll. Vi hade planerat att åka ner och hälsa på yngsta dottern och ta med hennes cykel, eftersom hon snart ska börja på praktik, och skulle behöva ta sig till och från den på snabbast möjliga sätt. Men maken hade missat att han skulle vara skridskoledare, och nu har veckan bjudit på flera nätter med minusgrader, så imorgon drar han iväg på tur.
Det innebär att han går upp tidigt, men själv tänker jag ligga kvar och dra mig och njuta av att det är lördag och jag är ledig!

Gratitude journal

Jag har tillbringat min kväll i köket. Gjort en rotfruktspaj till middag, bakat en chokladsockerkaka till morgondagens jobbfika och rostat en långpanna granola.  Och jag trivs i mitt kök, tycker om att hålla på med matlagning och bakning. Tycker t om om att diska upp och göra rent efteråt. Tycker om dofterna från ugn och spis. Tycker om att duka och tända ljus.

Det finns så mycket i vardagsgöromålen som man tar för givet och bara gör, men det är ju egentligen de där göromålen som är själva livet, och som man borde vara mycket mer tacksam för! Att verkligen tänka på vad man gör när man gör det och reflektera över hur det känns.

När jag slog på tacksamhet, eller gratitude, på Pinterest, så hittade jag en hel anslagstavla full med förslag på olika "Tacksamhetsjournaler".
Det är snart slut på Februari månad, jag tror att Mars ska få bli min månad för att föra en Gratitude Journal. Varje dag tänka tillbaka och skriva upp vad jag varit extra tacksam för just den dagen. 
Är det någon mer som hakar på?

På topp

Man skulle kunna tro att den här bilden är från någon hylla i en hälsokostbutik, men faktum är att det är en bild från mitt kök och skåpet ovanför köksfläkten!
Efter min EIS-scanning på Masesgården förra veckan, så har jag införskaffat en del nya produkter för att stärka min kropp. Billigt blev det inte, men det kostar ju att vara på topp, sägs det.

På topp var jag också i går kväll. På restaurang Miss Von har man utsikt över en stor del av Uppsala. Dit gick jag tillsammans med min syster och två kusiner. Den ena hade precis på dagen igår, blivit mormor, så vi firade med champagne och sen blev det två flaskor Riesling till dumplings, pilgrimsmusslor, tonfisk och friterade räkor. En bättre tisdagskväll helt enkelt!

Och toppen var det att ikväll komma hem från en jobbdag med många lektioner och ett Arbetsplatsmöte på det, och bara krypa i myskläderna, brygga te och beta av ett par avsnitt på en australiensisk serie jag följer på Svt Play. Ibland är det precis vad man behöver här i livet!

Fet-måndag, kan man säga så?

Så är man igång igen i jobb och vardagslunk.
Härligt kändes det i morse, att det var ljust när jag vinkade hejdå till maken, solen går upp strax efter kl 7. Ännu härligare att det fortfarande var ljust när jag lämnade jobbet strax efter kl 17, solen går ner precis då.
Maken hade, medan jag var borta, fyllt kylskåpet med massor av grönsaker och rotfrukter, så jag lagade middag ikväll  a´la Masesgården!

Först en råkost-tallrik med bl a mina egenhändigt mjölksyrade grönsaker. En tallrik fänkålssoppa med saffran och hembakat bröd!

Men ok, vi tog varsin semla till efterrätt också!

Och ja, jag vet att fettisdagen är imorgon, men då ska jag smörja kråset på restaurang, så vi gjorde fet-måndag istället. Kan man säga så?

Sista kvällen "med gänget"

Ett är då säkert, man blir aldrig färdig som människa. Det finns så mycket mer än vad vi vet och kan bevisa. Och vi har så mycket inom oss, som vi måste låta få komma fram för att vi ska känna oss hela.

Idag var jag på en föreläsning om jordstrålning, och jag fick uppleva otroliga saker. Tänk dig att du fått se Jesus gå på vattnet. Det var av den dimensionen! Hon som föreläste visade med s k pekare och slagrutor var olika energifält från jorden fanns inne i rummet. Hon talade om Curry- och Hartmann-linjer, om vattenådror och kraftpelare. Det visade sig att jag satt med min stol precis över ett s k currykors, vilket skapar dålig energi. För att undersöka detta skulle hon visa hur stor min aura var. Hon gick sakta med pekarna mot mig och kom ända intill kroppen. När jag flyttade stolen till en annan plats i rummet så visade det sig att min aura var ungefär 2 meter. 

Alltså, en ny värld öppnade sig för mig!

Om man sover dåligt i sin egen säng, så kan det vara så att man råkat ställa sängen just över ett sådant currykors. Förr i tiden byggde t ex man husen så att currylinjerna hamnade i väggarna, för den här vetskapen är så gammal, tusentals år. Fast vetenskapsmän nuförtiden säger att det är nonsens för att det inte går att bevisa. 

Jag roade mig med att göra ett test för att se vilken färg min aura har, ville se om det stämmer med min personlighet. Alltså man får väl ta det med en nypa salt, men lite skojigt är det allt!!

Det är nu sista kvällen här på Masesgården. Veckan har varit väldigt skön, avkopplande och givande.

Förutom nya möten, träning, meditation, bastubad, långa promenader med naturupplevelser och föreläsningar så har jag hunnit med att brodera på tre stycken hemvävda handdukar, börjat virka på en sommarponcho samt hunnit läsa ut två, och börjat på en tredje bok. 

Nu har jag ringt till min dotter och stämt träff med henne i Leksand imorgon förmiddag. Måste passa på att hälsa på en natt i Insjön innan jag tar tåget tillbaka till Uppsala.

Och jag har skrivit en inköpslista på systembolaget! I morgon blir det Prosecco och vin!!

Visst är det en smaragd jag ska ha

Jag gick på en stig i skogen, det växte olika träd runtomkring, mossan på marken var grön och tät, alla barr från tallarna hade lagt sig som en mjuk matta på stigen. Stigen började leda uppför och snirklade sig i serpentiner. Jag kom upp på ett berg, en öppen plats med en lägereld mitt på. Jag satte mig vid elden och lyfte blicken mot himlen som var djupblå och alldeles fylld av stjärnor. En speciell stjärna lyste extra starkt rakt ner på mig. Det var som att jag badade i stjärnljus. Jag tittade ner mot elden igen, den sprakade och knastrade och kastade skuggor mot marken. Plötsligt fick jag se en liten ask bredvid eldstaden. Jag tog asken i min hand och lyfte på locket. I den lilla asken, i en bit silkespapper, låg en sten, en grön smaragd, alldeles slät och fin. Jag plockade upp smaragden och slöt mina fingrar omkring den. Den tomma asken ställde jag tillbaka bredvid lägerelden. Det var som om stenen gav mig energi och jag reste mig upp och började gå nerför berget på stigen. Tillbaka genom skogen. Träden och mossan hade skiftat färg, allt var smaragdgrönt. När jag vände mig om och såg upp mot himlen så kändes det som om stjärnorna var långt, långt borta, den starkt lysande stjärnan liksom blinkade ett farväl till mig.

Det där är min upplevelse ikväll, efter den guidade meditationen. Stigen, lägerelden, stjärnhimlen och asken var berättelsen. Resten dök upp i mitt sinne.

Smaragdens betydelse är styrka, inre lycka, harmoni, lycklig kärlek och så stimulerar den intelligens och sunda ställningstaganden.

Varma lavastenar har idag masserat min kropp. Det var mycket skönt!

Men visst är det en smaragd jag ska ha!

Det måste ju betyda det!!

Det skadar inte med påfyllning

I morse fick jag för första gången testa Qi Gong. Ett morgonpass med introduktion till en metod som tydligen finns i över 1000 olika utföranden. Långsamma rörelser som arbetar lika mycket med tanken och det mentala som med det fysiska.
Jag fick vara med om att kasta bort förbrukad energi och ta emot ny. Allt samlat i en punkt nedanför naveln Dan Tien. 
Det finns många olika läror där man ska gå in i sig själv, samla energi, leva i balans.
Jag tänker att det är bra att man "nosar" på olika sätt och läror, för att sedan ta det bästa ur allt och skapa "sin egen lära".
Och jag tänker, att för mig,  är nog det bästa sättet att hämta energi och finna balans, att vara i naturen och att se alla små under som finns runtomkring oss. Att vara tacksam och finna glädjeämnen i varje dag. Att se skönheten i det lilla. Att vara i nuet.
Och därför blir en sådan här vecka så värdefull. Så totalt fri från stress och måsten. Jag hinner landa och fundera över vad jag behöver och hur jag vill att allt ska vara. För att sen implementera det i den vanliga vardagen.

Till viss del är jag nog där redan, men det skadar inte med påfyllning.

Guru guru wahe guru - Guru ram das guru

Ännu en fantastisk dag i min lilla hälsobubbla! Ännu en dag för bara mig, för kropp och själ.

Vattengympa, föreläsning om detox och styrketräning före lunch.

Vedeldad bastu med bad i Siljan på eftermiddagen.

En promenad före middagen.

Här ligger den lilla bastun på en pir ute i vattnet, som efter lunch låg spegelblankt och solens strålar värmde. Därinne satt jag med en nyfunnen vän, vi glodde in i elden, svettades och samtalade om vikten av självkänsla, av att våga och vara modig. Vi pratade om resor om boenden om studier. Med jämna mellanrum petade vi in nya vedklabbar. Nästan två timmar bastade vi.

Och två gånger gick jag nerför trappan, halkade utför spången i vattnet och gick från 80-gradig bastu  till 4-gradigt vatten. Det var verkligen vederkvickande ljuvligt! Även om det stack lite i fötterna och vaderna, som fick utstå längst kyla.

Därefter tog jag en långpromenad, min bastuvän skulle på eftermiddagens kurs.

Vårfloden är i full gång och fåglarna kvittrar. Även om man har svårt att acceptera vinterns frånvaro får man lov att njuta av det som naturen nu bjuder. Och det är inte så svårt!

I kväll efter middagen deltog jag i medi-Yoga och en meditation med ett mantra för hjärtat.

Guru guru wahe guru - guru ram das guru

Visdom och insikt kommer till dig som en tjänare i det oändliga.

 Mantrat sägs ge healing och beskydd och skapar en inre frid. Och den där inre friden har jag efter dagens alla fantastiska aktiviteter!

Först potatisvatten - sist ört-te

Efter en god nattsömn startade dagen med potatisvatten 07.15, därefter en timme vattengympa.

Och jag var så glad för att kroppen samarbetade. Vem vet, kanske är gympa i vatten min grej?!

På förmiddagen hade jag bokat EIS-scanning. En kroppsscanning där man gör en grundlig undersökning av alla kroppens system. Den visar på eventuella obalanser.  Det var spännande att se kroppen i genomskärning med olika färgfält på respektive organ. Jag har ett förträffligt välmående hjärta, men behöver stärka mina njurar, mage och tarmsystem samt ryggen.

Jag fick goda råd om kosttillskott och fysiska övningar att göra.

 Efter lunch tog jag en promenad utmed Siljans vatten, i blåsten. Väldigt synd att det inte är skidföre, här i närheten på Granberget finns annars så fina skidspår.
På eftermiddagen deltog jag i en introduktion till veckans kurs; Kreativ självutveckling. Känner mig dock tveksam i om jag ska delta, tyckte att kursledaren pratade bort väldigt mycket tid, och så gjorde vi en meditation som jag inte var särskilt imponerad av.  Kanske är jag redan tillräckligt kreativ och utvecklad.....

Efter middagen gick jag för att delta i ett yogapass. Men det fick jag dessvärre avbryta, kroppen var inte längre samarbetsvillig, och att ligga på rygg på yogamatta på golvet och göra rörelser var inget för mig. Kände att jag nästan blev irriterad på instruktörens milda stämma och tjat om att "lyssna på din kropp" "du behöver inte prestera, bara vara".  När jag äntligen lyckades ta mig upp från golvet smög jag mig ut och in i bastun istället.

Nu har jag druckit en kopp ört-te´ för natten, med bl a lavendel, så nu blir det ljuvligt att krypa till sängs och läsa.

Nu väntar en skön vecka!

Det viner om de timrade knutarna utanför mitt lilla mysiga rum här på Masesgården. I byarna blåser det upp till 20 sekundmeter. Det är stormen Dennis som härjar, och det blev också anledningen till att min ankomst hit upp blev 2 1/2 timme försenad. Ett träd hade fallit över en kontaktledning så tågtrafiken fick ledas om med kraftiga förseningar som följd.
Men när maken skjutsade mig till tågstationen i Uppsala hörde vi på radion om flyktinglägret på den grekiska ön Lesbos,  där nu över 20000 människor trängs i tält utan nödvändiga förnödenheter. Och med den jämförelsen var min tågförsening inte ens som en ljum västanfläkt.

Här på gården ska jag spendera min sportlovsvecka! Tyvärr ingen skidåkning eftersom vintern lyser med sin frånvaro även här. Men jag ser fram emot många andra trevliga upplevelser, god och hälsosam mat, sköna behandlingar och  varierande träning.
Det är tredje gången jag är här. Fyra år sedan sist, och dessförinnan nio år sedan, då tillsammans med min syster under en Kristi Himmelfärdshelg.
Jag har med mig tre böcker, broderi och virkning.
Det här kommer bli en skön vecka!

En skål för kommande vecka!

Dagens sista lektion var droppen som fick bägaren att rinna över och nu känns en ledig vecka som det minsta man kan begära!!

Jag cyklade ner på stan för några ärenden och passade på att köpa mig en halvflaska Cremant för att fira!

En risotto med Karl Johanssvamp, lite tryffel-salami och en fräsch sallad avnjöts framför På spåret. Dock  i ensamhet, eftersom maken befinner sig i Malmö på en födelsedagsuppvaktning.

I morgon eftermiddag och kväll är det barnpassning som gäller, på söndag förmiddag går tåget till Leksand där jag blir hämtad med minibuss till Masesgården där jag ska tillbringa min vecka.

I skrivandets stund har jag inte bestämt om datorn ska följa med eller inte.
Så antingen blir det ett uppehåll eller så blir det dokumentation från en hälsovecka!

Städa bort röran för att skapa utrymme för ny energi och kreativitet

Att städa på torsdagar känns bra.
Det betyder att när jag kommer hem imorgon, fredag eftermiddag, så kliver jag innanför dörren till ett fräscht och nystädat hem. Kan tända upp lite mys- och doftljus, tappa upp ett varmbad och bara lata mig och njuta av att helgen startat. Smart va!?!!

Med det att se fram emot ska jag krypa till sängs och läsa. Har lånat en bok av  Herbjörg Wassmo, "Ett glas mjölk tack". Den handlar om en litauisk flicka som lever under hårda och fattiga förhållanden med sin mamma och syster och när hon får ett erbjudande om att åka till Stockholm och jobba på café så tar hon den chansen för att tjäna pengar och kunna skicka hem. Det visar sig dock att caféjobbet var en lögn och hon dras in i en härva av prostitution. Hon blir våldtagen och misshandlad. Den är rå och hemsk och jag vill egentligen inte läsa, men kan ändå inte sluta. Har tyvärr en känsla av att den är i allra högsta grad aktuell och speglar en smutsig del av vår samtid.

Snart Alla hjärtans dag

Blir man glad eller blir man jätte-, jätteglad?!?
Hade cyklat hem i mörker och snöblandat regn efter ett möte jag gäspat mig igenom, och  så möts jag av en stor bukett tulpaner och ett handskrivet kort med texten;
Glad Alla Hjärtans dag. Världens bästa föräldrar som jag älskar så mycket, jag skulle ge er hela världen, men det får bli blommor (för nu).
Svar; jag blev jätte-, jätteglad förstås!
Dottern och lilla vovven är tillbaka i Borås nu och jag har precis ställt undan hundkorgen och vattenskålen, tandborstmuggen och morgonrocken. Nu dröjer det 6-7 veckor innan nästa besök.

Det är ju alla hjärtans dag på fredag. Ibland har jag fixat kort och små presenter till mina barn och barnbarn, men i år har jag inte förberett något. Maken och jag är inte så mycket för sådana "nymodigheter"-det var inget som firades här i Sverige när vi var unga.
Men det är klart, jag skulle inte säga nej till lite romantik.
Typ en sån här liten lapp....

Guldkants-måndag och Besiktnings-tisdag

Att starta arbetsveckan med en utekväll, det är att sätta lite guldkant på måndagen!
Igår, efter jobbet, cyklade jag direkt ner på stan till restaurang Iberico där jag stämt träff med min goda vän Lena. Vi beställde in tapas och rödvin och åt och pratade oss igenom 1 1/2 timme. Sen fick vi brått till Reginateatern där vi bokat biljetter till Katrin Sundbergs föreställning "Jag gör vad fan jag vill".  Så många igenkänningsfaktorer och så mycket skratt, nästan som ett träningspass för magmuskler och käkar. Det var så roligt! Blev på bra humör för resten av veckan!!

Idag har jag ägnat mig åt kropps-besiktning. I morse, innan jobbet, cellprovstagning. I eftermiddags, efter jobbet, mammografi. Inget nöje att utföra direkt, men vi är verkligen privilegierade i det här landet, som får dessa återkommande undersökningar alldeles gratis!

Nu har jag satt deg för att baka semlor. Vet att det är två veckor till fettisdagen, men eftersom yngsta dottern ska tillbaka till Borås i morgon bitti, så måste vi tjuvstarta redan ikväll!

Så på sätt och vis blir det lite guldkant även som avslutning på den här tisdagen!

Bland-band!

Kommer ni ihåg när man gjorde "bland-band"?! Kassett-band med blandad musik. Den här helgen har varit som ett sådant där bland-band!!

Lördagen började med lite vardagsbestyr. Som att byta sängkläder och tvätta. Sen tog dottern, lilla vovven och jag en långpromenad via kyrkogården där vi tände födelsedagsljus för pappa. Jag veckohandlade på hemvägen och sen tog vi en gemensam fika innan det var dags för mig att fixa mig iordning och cykla till stationen.
Syrran och jag tog 14.11-tåget till Stockholm. Jag skulle hämta en undanlagd present på en leksaksaffär på Kungsgatan, vi var kulturella på Hallwyllska palatset där det-förutom det fantastiska, överdådiga borgarhemmet också var en fin och rolig utställning om te-kannor.

17.30 hade vi bokat bord på Eataly. Där inledde vi med Italiens motsvarighet till Champagnen, nämligen Franciacorta. En ljuvlig dryck med precis lagom stora bubblor som kittlade gommen och gav en lång, angenäm eftersmak av saftiga äpplen. Sedan kom det in en tallrik dignande av nyfriterad, spröd och precis lagom fet bläckfisk, stora räkor och grönsaker. Man pressade över citron, doppade i vitlökssås, åt och njöt!! Efter det skrovmålet begav vi oss till Chinateatern och huvudanledningen till resan, nämligen systers julklapp från dottern, som även jag fick nyttja. Vi hade biljetter till musikalen "En värsting till syster".

Så kan en angenäm lördag se ut! Stapplade i säng vid kvart i ett.

En angenäm söndag bjöd på sen gemensam frukost med dottern och pojkvännen. Lite jobb innan maken och jag tog lilla vovven och vandrade till son med familj dit vi var bjudna på kalas. Anledningen till detta kalas var barnbarnets 6-årsdag. Det blev en lång, glad eftermiddag med fullt hus av gäster, bubbel och tårta.

Nu har vi ätit middag, diskat och ska varva ner inför kommande arbetsvecka. Det har varit en fantastiskt trevlig "bland-bands-helg"!!

Planerat 100-årskalas och fått en glad överraskning!

Här utanför tältet sitter Eva och Arne, på campingen i Ängelholm i juli 1969, själv var jag 11 år och vi var på tältsemester, vilket jag älskade!
Idag skulle min pappa Arne fyllt 99 år. Det slog mig att vi nästa år måste fira hans 100-årsdag med ett riktigt rejält kalas! Jag har kontaktat mina syskon och berättat om mina planer. Äldsta brorsan tyckte kanske att jag var ute i väl god tid.....

Jag bakade bröd ikväll, och precis när jag satt in det i ugnen hörde jag ett ljud som lät som Majsans skall, utanför dörren. Det kan väl ändå inte vara möjligt, kanske är det några barn som leker i gränden, tänkte jag och kikade ut genom fönstret. Då började det skälla jättemycket och jag var tvungen att öppna dörren för att se efter. Döm om min förvåning när Majsan rusade in, hoppade och slickade och var alldeles vild. Jag fattade ingenting, hon borde ju vara i Borås. Dessutom såg jag ingen annan utanför dörren, så jag stängde dörren. Men strax därefter öppnades dörren och både dottern och pojkvännen steg in. Dom hade fått för sig att komma hem över helgen. Vilken glad överraskning!!!

Dock får dom klara sig själva i morgon. Jag ska med min syster till Stockholm och maken ska ut och reka skridskoisar. Men på söndag får vi åka på kalas tillsammans. Då ska vi fira äldsta barnbarnet som fyllde 6 år i går. Då var dom i Thailand, men ikväll landar dom på Arlanda, maken är på väg att hämta dom i detta nu.

Samtal, samtal och snart helg

Den närmar sig. Helgen. Om det tycker jag; BRA!
I synnerhet efter några utmattande dagar med utvecklingssamtal. Igår kl 16.30 var det sista avklarat och vi slöjdlärare firade med AW på 7 Flaskor. Vilket var ett par månader sedan, pga min hälsomånad. Arbetskamraterna var inte glada på mig, men ändå tacksamma för att jag inte gjorde 3 månader, som jag sagt från början. Och vi hade trevligt igår. Goda drinkar och bra prat om ditt och datt. Därav inget skrivet här på bloggen igår. Jag stupade i säng när jag kom hem.

Idag har jag haft en annan typ av samtal, när vi skypade med en pedagog från Linköpings universitet, lärosätet för min nuvarande student. Dom gör inga lektionsbesök numera, delvis beroende på att det är en utbildning på distans, men även för att det numera finns massor av digitala möjligheter.
Jag minns hur nervös jag var när jag fick lektionsbesök från min utbildning, på 80-talet.
Numera tar jag allt mycket mer avslappnat. Tänkte det om utvecklingssamtalen också. När jag startade för 20 år sedan var jag mycket mer på spänn och noga med hur jag uttrycket mig. behöll ilska och frustration inom mig. Numera tänker jag inte så mycket, jag bara utgår ifrån erfarenhet och agerar som medmänniska. Jag kan t om säga ifrån till föräldrar om jag tycker det behövs . Igår t ex dunkade jag näven i bordet framför en förälder som jag tyckte gick på alldeles för hårt om att sonen behövde prestera. Det hade effekt och vi fick ett mer sansat samtal efteråt.

En nyutbildad kollega till mig hade ett mindre roligt samtal, han blev utskälld så det osade hett, av en förälder. Det var väl egentligen inte menat mot honom personligen, men han fick ta emot uppdämd frustration över skolsystemet som sådant. Till honom har jag köpt en bukett tulpaner som jag ska överlämna imorgon.

Nu avslutar vi den här torsdagkvällen med en kopp te kryper till sängs och njuter av att vakna upp till fredag i morgon!

På rätt kurs......

Stora Karlsö, Öland eller Fridhem i Skåne?  Det är platser dit jag funderat mig bort nu ikväll.

Jag har nämligen innestående pengar i skolan, intjänat tack vare att jag har en lärarstudent. Dessa pengar får nyttjas till kompetensutveckling. Tidigare år, med andra rektorer har jag använt dessa pengar till bl a träningsresa och till att köpa en symaskin, men nuvarande rektor hävdar med bestämdhet att regelverket styr och att pengarna ska användas till något som gagnar den egna professionen.
Nu har jag suttit och scrollat mig igenom alla folkhögskolors sommarkurser, sätergläntans, capellagårdens och studieförbundet vuxenskolans kurser.
Alltså det finns verkligen en uppsjö av utbildningar och kurser i vårt avlånga land. I allt möjligt och omöjligt. Men dels har jag en rätt bred textil bas och dels har jag vidareutvecklat mig inom många textila sidospår, så jag är lite kräsen i vad jag ska välja. Det ska ju gärna  tillföra mig något nytt.
Nu har jag funnit två möjliga.
Ett stick-retreat på Stora Karlsö med vandring och mönsterkomposition och en kurs i akvarellmålning och fritt broderi på Öland eller i Skåne.
Har skickat länkar till min rektor för ett klartecken och godkännande.
Sen får vi se om jag kommer på rätt kurs.....

Och allt är som vanligt hemma?

Så frågade han som kom hem från Lissabon ikväll. Han som ätit skaldjur och druckit portvin (dock ej tillsammans) fem dagar i rad och var lagom brun om nosen, trots att det varit lite regn. Och lite upprörd, eftersom han fått sin nya mobiltelefon kapad och inte kan använda den. I detta nu sitter han vid datorn för att kolla att bankkontot är intakt. (Och det får vi verkligen hoppas)!

Ja, allt är som vanligt här hemma och det är skönt. Jag tycker om det vanliga med sina rutiner och inrutade vanor. Det är tryggt och hemvant, lugnt och skönt. Jag är inte mycket till en äventyrare. Maken pratar om att han vill resa jorden runt när han går i pension, och det får han göra, men utan mig, och det vet han.

Ibland vill man olika och då får det vara så. Jag vet ändå att han också är nöjd att vara hemma just nu,  till sin säng, sin sköna fåtölj och knäckebrödsmackorna! Och förhoppningsvis till frugan......

Årets badsäsong invigd!

Vi är inne i februari månad.

Men titta på bilderna nedan, kan man tro att det är sant?

Fick i alla fall en fantastiskt fin söndag tillsammans med goda vänner. Vi fick njuta av solsken, vandring i skogen, korvgrillning, bastu och så bad.

Och titta vad vi hittade i en skogsglänta! 

Solglitter i vattnet.

Lena och Gunilla halvvägs på vandringen.

10 år yngre efter avklarat dopp!

Fake it till you make it....

Vaknade kl 06.00, efter 9 timmars sömn, av att regnet smattrade mot fönsterrutan. Huvudet värkte och jag kände mig tung och fortfarande trött.

Men så tänkte jag; -Va fan, stig upp och gör något åt dig själv!

Så jag började med att boosta kroppen med ingefärsshot och en bowl på banan, mango, hallon och acai. Drack en hel kanna te med honung, klädde mig i en röd merino-tröja och sminkade bort de mörka ringarna under ögonen, satte lite guld på ögonlocken och sprutade parfym bakom örat.
Sen åkte jag och köpte blommor. Ett stort fång tulpaner i lila och vitt tillsammans med småbladig eukalyptus, och så tre krukor med pärlhyacinter.
Blommor ger energi!
Efter en tre-dubbel espresso promenerade jag ner till Katalin, där jag stämt träff med två kollegor för att njuta av lite lördagsjazz och äta lunch/middag.
Och jag avbröt min hälsomånad och vi delade på en flaska vin!

Det var fantastiska musiker, bl a min duktige bror Leif Österlund-pianist,  som bjöd på Count Basie-musik. Barndomsmusik för mig. Skivan med atombomben kom ut 1958, alltså samma år som jag föddes. Min 16 år äldre bror köpte den skivan och den gick varm många år, jag minns fortfarande hur det visslades och nynnades på "The Kid from Red Bank", " After Supper", "Flight of the Foo Birds" och "Splanky".  Galet bra musik!

När jag 3 timmar senare klädde mig för att promenera hem sjöng koltrasten vackert i skymningen.

Nu har jag krupit upp i soffhörnet med en kanna te. Börjar gå ner för räkning igen, så det blir tidig sänggång även ikväll. Men jag är så glad att jag hållit mig på benen. Fake it till you make it funkade!