Alltså det känns verkligen så, måndagar är inga favoritdagar, den här hösten. Faktum är att jag räknar ner till jul-lovet, för till vårterminen kommer dom se lite annorlunda ut.
Och ja, jag är verkligen den som förespråkar att "Dagen idag den är min" och att man måste ta tillvara varje stund och leva i nuet. Men jag har svårt att uppbringa den känslan när jag har en särskild lektion. Dessutom har jag väldigt många lektioner på måndagar så veckan kick-startar verkligen.
Men nu är den gjord och det är bara fyra stycken kvar den här terminen!
Det är väl så med saker som man försökt påverka, men inte kan göra något åt. Man får göra det bästa av situationen, genomlida och gå vidare. Inte ta på sig någon skuld.
Jag fick stanna kvar och övertyga min lärarstudent också, att hon inte hade någon skuld i att klass 7, sista lektionen, var mer än lovligt röriga. Hon hade fullt sjå, när hon fr om idag och fram till jul ska "ta över" den klassen. Efteråt kände hon sig misslyckad och besviken. Men hon gjorde sitt bästa, och att klassen var extra rörig idag hade andra orsaker.
Alltså är inte det alltför vanligt? Jag menar att vi skyller så mycket på oss själva, fast det oftast är så många orsaker till att saker inte går vår väg? Och så anklagar vi oss och mår dåligt i onödan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar