Orättvist...

Ikväll var det dags för ämnessamtal på jobbet. Dvs åk 9-elever med föräldrar får boka 5-minuterssamtal hos de lärare som de vill träffa och prata måluppfyllelse med.
Det är inte så många som vill träffa slöjdlärare. Det är betydligt fler om man har So, Ma, Eng, Sv!

Jag hade två samtal, kl 17 och kl 18.15. Min kollega som jag delar klass med, So-läraren, han hade 14 samtal. Han tittade in till mig, i det lilla grupprum där jag satt, och tyckte att det var väldigt orättvist. i synnerhet, eftersom vi båda får räkna lika mycket övertid, alltså oavsett antal samtal.
Och apropå grupprum.... I rummet jag satt var det helt kalt, varken något på väggarna eller gardiner för fönstret. Två små bord och tre stolar fanns i mitten av rummet. Det ekade när man pratade. Det kändes som att det var ett förhörsrum, bara inspelningsapparat och hemligt fönster som saknades.

Kom hem halvsju och kröp ner i ett skönt varmbad innan jag lagade middag och bänkade mig framför "Bonde söker fru", maken var på föreläsning i Stockholm.

Och visst kan det känns orättvist också?!?   För honom att missa favoritprogrammet.....