Också en typ av diet

......lite så kändes det ikväll!

Jag kom hem från jobbet vid halvfem och passade på att äta middag direkt eftersom jag var hungrig, och maken skulle ut och äta ikväll. Efter maten kände jag mig lite frusen, så jag tog ett varmbad.
Och somnade!
Vaknade trekvart senare och var alldeles vimmelkantig. Klockan var bara sju, så det var ju lite väl tidigt att gå i säng. Äldsta dottern ringde så jag pratade bort en halvtimme och sen tvingade jag mig ner till strykhögen och betade av den, men det var som om huvudet inte riktigt hängde med.
Då, öppnade jag en påse chokladkola och kröp upp i tv-soffan och zappade mig fram till Sf-kanalen där den gamla svenska långfilmen Strul med Björn Skifs höll på.
Så där, totalt intelligensbefriande, tillbringade jag kvällen och satte i mig så gott som hela kola-påsen.
Och nu känns det rätt ok att krypa till sängs!

Yo, Yo, Yoga!

Sedan min förargliga knäskada har jag ju tagit bilen till skolan, men igår fick vi lov att låna ut bilen till sonen och jag kände mig så pass bra att jag tordes ta cykeln.
Det gick bra. Visserligen fick jag kliva av och gå i uppförsbackar, men jag blev glatt överraskad. Så pass att jag bokade in mig på ett yogapass ikväll.
Och vilket halleluja-moment! Det var några positioner som jag fick avstå, men tack och lov funkade det mesta och jag var så glad och tacksam!
I bastun, tillsammans med maken, efteråt, pratade jag om att jag kanske, kanske kan prova lite längdskidåkning till helgen. Lite försiktigt.
Och i morgon har jag bokat in en personlig tränare på gymmet.
Yo, Yo, Yolo!

En slags mindfulness.....

De sista skälvande januaridagarna, sirligt gryningsljus och snön som täckt landskapet och fortsätter falla ner med sina skira kristaller.

Jag kokar havregrynsgröt och äter med äppelmoset vi kokade på egen skörd i höstas. Jag brygger starkt kaffe och sätter alarmet på 20 minuter, dröjer mig kvar vid köksbordet med tända ljus och min stickning, innan dagen måste skynda på mig för att jobbet kallar.

Men 20 minuter med stickornas svaga klirrande, maska för maska, varv för varv. Garnet, de små provdockorna, från en augustivecka 1982, med växtfärgning nere vid vattenbrynet, stora kittlar och öppen eld. Märk-lapparna berättar om Hundkex, Vitmåra, Mattlummer, Renfana, Björklöv, Rölleka och Krapprot. Nu har dom hängt och samlat damm tillräckligt länge. Jag lindar upp docka för docka och stickar en rund filt som ska valkas ihop till en sittdyna till kalla trädgårdsstolar i vår.

Dikt-tolkning nummer 2

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr.
Oändlig är vårt stora äventyr.

Karin Boye

Bullar ÄR godare än frukt!!

Alltså det kan inte hjälpas! Jag äter tusen gånger hellre en bulle och dricker en kopp kaffe än jag äter ett äpple eller en banan.
Jag är verkligen urusel på att äta frukt. Får liksom inte till det.
Och ni som känner mig, vet att jag gärna hoppar lunch och tar en kaffe och bulle istället. Vet att det inte riktigt går i linje med att jag vill leva hälsosamt, men jag tänker att kaffe och bulle är för själen vad morötter och päron är för kroppen.....På så sätt blir det ju hälsosamt för en del av mig!

Internet låg nere igår, därav inget blogg-inlägg. Men gårdagen gick i storstädningens tecken. Maken och jag höll på från morgon till sen eftermiddag. Alla mattor släpades ut i snön och piskades, det dammsögs, våttorkades, dammtorkades, skakades och vädrades så det stod härliga till.
Sedan fick vi middagsgäster och på kvällen satt vi bara trötta och dumstirrade på tv.

Idag har jag ägnat mig åt ett nytt mysteriebroderi och maken har varit på skridskoisen plus att han fyllt i och målat runt ytterdörren, där de nya karmarna var smalare än de gamla, så där hade den gamla väggfärgen kommit fram.

Nu känns hemmet fräscht. Saknas lite krukväxter och gardiner, men det får bli vartefter.

En kopp te nu, sen är jag redo för sängen.

Otippat!

Hon bodde i USA ett år. Hon backpackade i Australien och i Asien. Hon flyttade till Göteborg.

....och nu har hon och pojkvännen köpt ett litet hus i Insjön, Dalarna! Insjön, med 2 152 invånare!

Det är äldsta dottern jag talar om.

Jag fick se bilder på huset för en 10-12 dagar sedan, och tänkte väl, ja, ja.....
Förra helgen bilade dom från Göteborg för att gå på visning.
I går bilade dom upp igen för att skriva kontrakt.
Fort gick det.

Men det är verkligen en liten idyll, från förra sekelskiftet med breda trätiljor till golv, kakelugnar, snickarglädje, skafferi, jordkällare, jordgubbsland och en liten bagarstuga på tomten.

Så till sommaren har man en dalkulla i familjen!

I thought growing old would take longer.....

I går morse hade jag ett långt samtal med en av hantverkarna. Han berättade att han sett min fotovägg och tänkt på sitt eget liv och undrat; är det där vår familj om 15-20 år? Liksom vi hade hans familj 4 barn, 2 pojkar och 2 flickor. Hans fru arbetar som dagmamma för att få vara hemma med barnen längre-precis som jag valde att göra. Vi hade liksom samma syn på barnuppfostran och yrkesliv.
Och jag insåg att jag var "den snälla tanten".

Idag var jag på banken för ekonomisk rådgivning. Vi gick igenom min ekonomiska situation inför en pension, som kryper närmare. Pratade medellivslängd och pengar, och hon frågade mycket om hur jag tänkt och planerat. Plötsligt började hon prata om sin egen situation gällande barn och familjeliv. Och jag insåg att jag var "den snälla tanten".

Jag har absolut inget emot att vara "den snälla tanten" men.....

Funderingar som skiftar fokus....

Hantverkarna är nu klara med sitt arbete. Alla fönster är utbytta, likaså ytterdörrar, karmar och fönsterbleck. Vi ska börja storstäda till helgen, men jag kände att jag ville börja lite smått redan ikväll.
Kanske inte så klokt, med tanke på att jag jobbat första dagen idag och har gått hela dagen med mitt knä och har ganska ont.
Men källaren var så bedrövlig, allt därinne, och det är mängder av grejer-vävstol, symaskiner, spinnrock, korgar, garner, matt-trasor, skinnspill, tyger, vadd och stoppning, sybehör, garnvinda, knyppeldyna mm mm. ALLT var täckt av ett tunt lager med blåbetong.
Jag började inne i hörnet. Dammsög, dammade, våttorkade. Två gånger. Allt textilt släpade jag ut på altanen där det ska få hänga under natten och vädra.  När halva rummet var någorlunda färdigt fick jag ge mig. Ta en dusch, skölja ögonen, snyta mig, borsta håret, allt för att bli av med känslan av att dammet invaderat hela min kropp.
Nu sitter jag i soffan med benet i högläge och en kopp te och börjar fundera på om det var hälsovådligt att vistas i källaren där lerdammet virvlade runt i luften och fick mig att nysa och hosta.
I blålera är det väl radon, och radon är väl cancerframkallande.....

Sen skulle jag skingra tankarna,  titta på Reneés brygga och drömma mig bort till sommaren.

Då började mobilen blippa oavbrutet.
Äldsta dottern och pojkvännen håller på med budgivning av ett hus. Det är 50 000 kr hit och 100 000 kr dit.....
Funderingarna flyttade lite fokus kan man säga......

Dikt-tolkning

                         Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ.
                         Endast  en sak kan du göra: en annan människa väl.

                         Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler.
                       En hungrande människa mindre betyder en broder mer.                   
                                                             Stig Dagerman

Ingen blodmåne men många stygn

Tyvärr fick jag inte se någon blodmåne i morse. Tittade ut genom fönstret kl 6.30, men fel riktning gjorde att den inte syntes inifrån, och eftersom det var minus 20 grader ute, lockade det inte direkt att klä på sig och gå ut.
Däremot fick jag höra av hantverkarna, som kom kl 7, att månen verkligen varit stor och alldeles röd. Den ene hantverkaren hade väckt sina båda söner för att dom skulle få se den magiska månen. Själv fick jag nöja mig med bilder folk lagt ut på instagram.

Jag har fortsatt att vila mitt onda knä idag. Har suttit på övervåningen med fleecetröja och en tjock pläd i en skön fårskinnsfåtölj, medan 4-5 hantverkare rivit fönster och dörrar på nedervåning och i källare. Huset blev ordentligt utkylt innan de nya fönstren och dörrarna kom på plats. Nu fattas karmar, fönsterbleck och badrumsfönster men sedan är det klart. (Om man inte tar med i beräkningen att alla fönster måste putsas, gardinstänger och gardiner sättas upp och resten av rummen storstädas, eftersom det dammat och släpats in skit, hur väl dom än täckt och dammsugit efter sig).

Men idag har jag bara roat mig med tråd och nål. Jag gick med i ett "mysterie-broderi", en uppgift som läggs ut på en sluten Facebook-grupp, där man ska tolka fyra dikter med någon veckas mellanrum.. Först ut var Stig Dagerman. Och det är så roligt, jag älskar fritt broderi, tiden har bara flugit fram idag. Nu fattas bara ett par detaljer, men till det behöver jag ett karbonpapper för att föra över en skiss.

Frågor utan svar

Vad bestämmer var i livet vi hamnar?

Är det ödet? Är det tillfälligheter? 

Hur påverkar vi? 

Är det genomtänkt och klokt eller är det ett lotteri, en ögonblicklig tanke som far igenom våra huvuden?

Vem bestämmer vad som är rätt eller fel, klokt eller galet?

Vad är det som gör oss lyckliga?

Är det beslut som stötts och blötts eller är det beslut som är helt improviserade i stunden?

Kan vi någonsin veta om vi valde rätt?

Jag älskar att få blommor!

Jag älskar att få blommor! Och idag kom det ett bud med en bukett vår, från mina snälla arbetskamrater! En liten tröst för en skadad menisk!
Om Anemoner sjöng Taube. Ordet Anemon betyder vind. Kanhända en vårvind?!
För ljuset är på väg tillbaka, nu är det över en timme ljusare än när det var som mörkast.

Maken hade haft en fantastisk dag på skridskoisen. 6 mils åkning på Båvens frusna vatten.
Själv har jag provat att linka runt lite utan krycka, och det gick ok, men klarar mig inte helt utan ännu. Fick ändå en bra dag. Jag har bokat in trevligheter för vecka 8, mitt sportlov. Jag har suttit vid symaskinen en stund och jag har suttit i soffan, stickat och lyssnat på poddar. Ser det som tid för reflektion och eftertanke. Väl utnyttjad tid. Viktig tid. Värdefull tid.

Besviken.....

Suck,
maken har plockat fram skridskoutrustning och t o m redan stekt ägg. I morgon bitti beger han sig ner till det vackra Södermanland och sjön Båven för att åka skridskor. Isen är som ett polerat glasgolv, slät och fin.
...och här sitter jag!
Vi som förra helgen pratade om att NÄSTA helg kan vi åka ner till Södermanland och åka skridskor och sen sova över hos min kusin i Sannerby, mitt lilla smultronställe på jorden. Jag såg framför mig hur vi, efter en skön dag på skridskoisen, lagade något gott, korkade upp ett par vinflaskor och satt där tillsammans runt köksbordet, åt, pratade och skrattade innan vi sa godnatt och gick en trappa upp till det lilla sovrummet med snedtak och styvmorsvioler på tapeterna....
Men det blir inte alltid som man planerar. Inga skridskor för mig. Maken åker med främjandet över dagen. Själv sitter jag väl i soffan och stickar......

Det blir inte alltid som man tänker sig

Herrskap och tjänstefolk.....

...lite så har det känts här i kväll.
Maken kom hem från ett 11-timmarspass på jobbet. Trött efter att ha haft patienter med långa behandlingar. Och där låg jag i badet med tända ljus, ansiktsmask och en god bok.
Han ställde sig att laga mat och jag satte mig vid dukat bord. Utsökt gott.
Sen satt jag kvar medan han dukade av och diskade.
Han gick ut och fyllde på fågelfrö och sedan fick han lov att röja framför alla fönster i huset. I morgon kommer hantverkare hit som ska byta ut alla våra fönster. Lite dålig tajming kanske, med tanke på att jag inte kunnat hjälpa till och klättra och ta ner gardiner, flytta skrivbord eller plocka bort krukväxter. Men jag hade ju å andra sidan inte planerat att skada min menisk.....

Inte något ont som inte har något gott med sig.
Jag satte mig vid sybordet och städade alla lådor med sybehör och prylar. Det resulterade visserligen i att jag av misstag hällde ut en hel låda med paljetter över hela golvet-så där fick tjänstefolket, jag menar maken, sopa golvet också.....

Annars har jag stickat och lyssnat på pod, och genom den fick jag tipset att se filmen The Secret, om attraktionslagen. Lite väl amerikansk kan jag nog tycka, men ändå inspirerande och intressant. Har man tid över så kan jag rekommendera den.

Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in.....

....eller Friskvård = Sjukvård?!

När jag vaknade i morse, kunde jag inte stödja på höger fot. Som tur är har vi kryckor står i förrådet, sedan vi hade fotbollsspelande söner hemma, som ganska flitigt använde sig av den typen av hjälpmedel.

Jag ringde vårdcentralen och fick efter lunch träffa en sjukgymnast, eller fysioterapeut, som det ska heta numera.

Han gjorde en grundlig undersökning av mitt knä, inte helt angenäm, kan tilläggas.

Det troliga är att det är en spricka i menisken. Jag har fått ett träningsprogram att köra tre ggr per dag, även om det kommer att göra ont. Återbesök om en vecka. Men har det blivit svullet innan helgen är slut så ville han att jag skulle uppsöka närakuten och röntga.

Leonard Cohen sjunger en väldigt fin låt om att det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in; här är ett häftigt intro till den låten;




Jag undrar vad för ljus som ska komma av min menisk-spricka.......

Skit, skit, skit.....

Igår köpte jag ett nytt årskort på Friskis & Svettis. Tänkte att nu i år måste det bli fler träningstillfällen, det blev för lite av den varan i fjol. Och det som gäller är ju inte att träna för att bli atlet, utan att träna för att behålla rörlighet och flås.
Ikväll var jag på ett medelgympapass.
Och det hände något i ena knät! Skit, skit, skit!! Måste nu stödja mig för att kunna ta mig fram. Det gör ont, ont. Och jag är rädd att det inte bara är träningsvärksont utan något som har hänt, så här ska det inte kännas.
Min förhoppning är att det är bättre efter en natts sömn och vila, men lite orolig känner jag mig faktiskt.

Kryptiska förklaringar...

Detta var det Tarot-kort som "blev mitt", när jag besökte kinesologen.
Jag har fortfarande inte helt förstått meningen med det, det gör mig nästan lite olustig till mods.
Beskrivningen av det lyder;
Mannen ser ut att smyga iväg från tälten med en bunt svärd, som om han stulit dom. Det symboliserar tankar i alla dess former; idéer, visioner, analyser, studier, förnuft, styrda fantasier, ordning, planering, rättvisa, att urskilja en sanning.
Med svärden hyllar vi medvetandet och kommunikationen med andra människor.  Det kan också stå för lögner, baktankar och manipulation.
Tälten symboliserar civilisationen, svärden tankar. Dvs han lämnar gruppens gemensamma tankar för att finna sina egna.
Sju representerar människans tal, att "ta hissen ner" till jagets innersta sanning, introspektion, existensiell frågor, mystik, chakrana men också perfektionism och självkritik.
Svärden är förknippade med elementet luft, eftersom det handlar om orsak och verkan, det som styr vårt intellekt.

Jag vill tolka det som någonting positivt. Att jag försöker få ordning på mina tankar och sätta upp visioner och idéer. Att jag blir medveten om vem jag är och att jag är öppen i min kommunikation med andra människor. Också att jag vågar stå för mina egna tankar och genomföra mina drömmar oberoende av vad andra tycker. Verkligen inte att det handlar om lögner och manipulation!

Vad vet jag. Kanske kommer tiden att visa tolkningarna!

I horoskopet för denna vecka stod det att jag måste kamma mig, kavla upp ärmarna och ta mig an livet som det kommer till mig.

Det kanske blir en arbetsam vecka. Bäst att jag kryper till sängs, stänger av tankarna och bara andas mig till sömns!

Gud, så jag älskar min familj!

Så är det bara maken och jag igen!
Har gått ett varv i huset nu ikväll. Det är avskalat, tomt och tyst. Det mesta av julen är borta, liksom alla barn, barn-barn och hundar.
Efter intensiva veckor av jul- och nyårsfirande, barn- och hundpassning så känns det lite konstigt!
Men det är livets gång. Och just idag skrev Sofia Sievertsdotter så trösterika, kloka ord;

Det kommer en dag när minnen är allt som består, när sängen blir vår borg och livet ligger bakom oss. Sekunden kommer när livet läses baklänges, hoprullat på insidan av oss, med en rosett av minnen runtomkring. En dag bär vindar oss vidare.
I dag står livet uppdukat för oss. Dagen vecklas ut med oss ombord. En dag när solen kan skina inifrån, även om det regnar. Det är nu vi bäddar sängen som sedermera blir vårt hem. Det är nu vi skapar minnen. Det är nu vi knyter vår rosett.
Denna dag, låt mig samla minnen. Gör mig frikostig med det jag kom för att ge. Hjälp mig att minnas säng, himmel och jord. Låt mig ta vara på det liv som väntar. Hjälp mig att skapa minnesvärda souvenirer av levnad.

Minnesvärt är när lilla vovven fick mannekänga i sin nya vintertröja. Jag hann klart. Nu ikväll är hon och dottern tillbaka i Borås.

Minnesvärt är också dagens julgransplundring. Hade ett barnbarn här över natten, på förmiddagen slöt tre till upp + föräldrar. Det blev korv med bröd, dans runt granen, Björnen sover, fika, pussel och spel och så fiskdamm.

Gud så jag älskar min familj!!

Fredagssysslor och fredagsmys

Jag förberedde fredagsmyset 07.00 när jag skar rotselleri som jag kokade i ättikslag och ställde ut på kylning.
Efter arbetsdagen gick jag på biblioteket innan jag cyklade hem och satte på tvättmaskinen, sen la jag mig i badet med ansiktsmask, ett glas vin och en bok.
Jag blandade ihop en granola som jag slängde in i ugnen medan jag förvällde kantareller och skalade rotselleri. Hängde tvätt och satte på ytterligare en maskin.
Middagen intogs kl 19.30; ugnsbakad torskrygg med rotselleripuré, picklad rotselleri, persilja och sugarsnaps. Dottern och pojkvännen var här. Prat om veckan som gått och helgen som kommer.
Maken är skridskoledare även denna helg, så hans utrustning ligger redo i hallen. Dottern och pojkvännen drog till hans lägenhet nu ikväll. Själv måste jag bli klar med lilla vovvens tröja i morgon, eftersom hon ska åka ner till Borås på söndag. Sitter kvar i soffan och stickar, en kopp te och så lilla vovven sovandes på en kudde bredvid. Försökte tidigare prova tröjan med stickorna kvar, men om det tyckte hon inte! Jag får nöja mig med att prova storlek och längd jämfört med den gamla tröjan, och hoppas att hon vill ha den nya på sig, efter traumat med kvällens försök till provning.....

Sysslor och mys i en blandad kompott!

Sy-junta

Just hemkommen från årets först syjunta!

Fotot är dock inte från vår träff, men jag fann det på Pinterest och tyckte det var tjusigt på något sätt. En annan tid, en annan värld.

För egen del blev det bara tre varv stickning ikväll, resten prat och fika, men det kan ibland vara gott nog.

Egentligen skulle vi varit här hemma hos oss. Jag bjöd in till mitt-fortfarande julpyntade hem, med halvvissna amaryllisar, tomtar i vrårna och en gran som är en bedrövelse. Alltså det känns som att den barrar bara man tittar på den. Men till saken hör att jag lovat barnbarnen julgransplundring till helgen, med dans kring granen, så tills dess måste den vara kvar.

I söndags eftermiddag ringde en annan kvinna i vår syjunta och erbjöd sig ta över första träffen. Hon hade städat bort sin jul. Och jag tackade gladeligen ja till det.

Vi pratade böcker eftersom vi numera är en kombinerad bokcirkel, och den här gången är det jag som föreslagit bok, nämligen Agneta Sjödins "Drömdagboken"

Den kom som postpaket precis idag i brevlådan.

Sugen på att börja läsa redan ikväll, men klockan är redan mycket, och det är en arbetsdag kvar den här veckan, så jag får lov att prioritera sängen.

Godnatt!

A candle loses nothing by lighting another candle

Januari kan vara en tråkig, seg, mörk och intetsägande sträcka av dagar efter decembers allt ljus och glitter, helger och fester. Man har inte direkt något att se fram emot, det är ont om pengar och långt till nästa ledighet. Man måste kavla upp ärmarna och ta tag i saker. Det är vardag, helt enkelt.

Men man kan göra trevligheter av vardagen också.
Halvtre idag när jag tittade ut genom skolfönstret så stod solen lågt och bildade guldstrålar mellan tallarna ner mot Hågadalen.
Efter arbetslagsmötet var vi tre kollegor som åkte ner till 7 Flaskor och drack drinkar.

Jag beställde en White Lady och en GT och så fick jag smutta på en Manhattan.
Ett minne kom tillbaks, när jag första gången var i New York och åkte limosine på Manhattan till en bar, högt upp, och hela baren snurrade sakta runt så man hade vy över hela staden. Där beställde jag en Manhattan, hade stora förväntningar, men tyckte att den smakade ganska äckligt. (vilket jag även tyckte idag) Men känslan! Där satt jag och drack Manhattan på Manhattan!
Ikväll var det en annan känsla, och trevligt hade vi. På bussen hem fortsatte jag att drömma mig tillbaka till New York, men jag fick också goda känslor av Uppsala, när jag såg mycket folk på pubar och restauranger som bussen passerade. Ute var mörkt och kallt, men där inne satt dom och drack och åt gott och skålade, pratade och såg glada ut. Och utanför Folkes Livs såg jag ett ungt studentpar som dansade bugg i snön och kylan.
Syner att bli glad över en vanlig onsdagkväll i januari.
Och som "grädde på moset" skriver Sofia Sivertsdotter ikväll på instagram;
Ibland är frisk luft och gröna kulisser det enda om behövs för att minnas vad som är viktigast i livet. Om man ändå inte vet? Skala bort allt som INTE är så viktigt så visar mellanrummen vägen vidare. 
Visst är det vackert!!

Besök hos en kinesolog.

Här hänger en förlaga till ljushållaren jag skrev om igår. Värmeljuset är batteridrivet,så att man inte behöver oroa sig för att träbiten eller broderiet fattar eld. Lågan fladdrar lite, och inger känslan av att det är ett riktigt stearinljus. Dock kan man inte "läsa av lågan", som jag hört att det finns magiska ritualer kring, t ex att olika färg på lågan har olika betydelser.

En annan form av "magi" var jag med om i fredags. Jag besökte en kinesolog i Stockholm för att göra en hälsoundersökning.
Kinesologi är modern västerländsk fysiologi, anatomi och rörelselära som på ett unikt sätt kombineras med urgamla kinesiska akupunkturlagar och österländsk kunskap om människans inre och yttre energisystem. Det är en metod att kommunicera med en annan persons nervsystem genom att testa spänningen i musklerna.
Det gick till så att jag fick ligga på rygg på en brits och så gjorde Anders (som min kinesolog hette) en manuell muskeltestning för att söka efter spänningar. obalanser och blockeringar i kroppen. Han gick grundligt tillväga och hela undersökningen och behandlingen tog 1 1/2 timme. Olika typer av beröring och tryck på olika ställen på huden och utlöser nervimpulser i de inåtgående nervbanorna vilket omedelbart kan registreras och tolkas av kinesologen. Det jag var mest förundrad över var när han la olika typer av preparat på kroppen och mina muskler i nacken plötsligt var mjuka eller hårda. Eller när jag skulle hålla emot armen i olika tryck och det gick lätt ibland men var svårt ibland. Det är svårt att förklara.
Obalanserna i min kropp sitter i höger njure, tjocktarm, ländrygg och vänster sida höft. Och det som behöver prioriteras först är höger njure, min kropp är tydligen störd av ett virus.
Jag har fått tre olika typer av preparat som ska intas dagligen i en månads tid för att få bukt med detta problem.
Jag tycker det är fascinerande och spännande, och det ska bli intressant att se om jag känner någon skillnad.
Anders sa att min kropp även ville uppmärksamma mig på ett mentalt plan, vilket han gjorde i form av att lägga en tarot-kortlek på min mage och känna sig fram till ett enda kort.
Men det berättar jag om en annan gång, för i det har jag inte landat ännu!

Jobbar man bäst under lite press?

Dagen har innehållit; informationsmöte, hjärt- och lung-räddningsutbildning och så lektionsplanering.

Innan eftermiddagskaffet fick jag hjälp av vaktmästaren att sätta upp elevarbetet som min lärarstudent gjorde tillsammans med årskurs 8 i höstas. Det när varje elev fick en liten del av en bild att utföra med minst 2 olika textila tekniker. Bilden föreställde en del av skolan. Jag tycker det blev väldigt dekorativt!

Det där med lektionsplanering. Innan jag gick hem på jullov packade jag ner en påse med material som jag tog hem. Tanken var att jag skulle sy upp och planera så att det var färdigt när terminen startade. Så blev inte fallet.

 Istället blev jag kvar på skolan ganska så sent idag, och nu ikväll har jag suttit och broderat, gråtandes framför Cancergalan på tv 4. Fått blinka bort tårar och snyta mig med jämna mellanrum.

Men jag blev klar, och det kanske faktiskt är så att man jobbar bäst under lite press?

Det är en typ av sashiko-stygn som kallas Hitomezashi. Eleverna i särskolan ska få göra en liten ljus-hylla för ett batteri-värmeljus på träslöjden och så ska delen bakom ljuset kläs med ett dylikt broderi, med glittertråd, som förhoppningsvis ska glittra lite av ljusskenet.

Värm en frusen.....

Lovet är över, imorgon bitti ringer alarmet och det är dags att starta upp vårterminen 2019!
Jag öppnade nyss jobbmejlen för att kolla upp morgondagens program, och fick besvara några föräldrar som skickat mejl under lovet.

Hjälp mig att ta en dag i sänder och tänka med värme på livet som pulserar i kroppen. Hjälp mig göra det bästa av varje situation. Hjälp mig att andas djupt när saker hopar sig och när elevärenden kryper in under skinnet på mig. Hjälp mig att se varje individs goda sida även i trängda situationer. Hjälp mig att hjälpa.

Hjälp mig att värma en frusen!

Podd-tips

Idag på promenaden, lyssnade jag på Framgångspodden med Agneta Sjödin.
Har läst hennes böcker och imponerats av hennes berättelser, och intervjun eller snarare samtalen på podden var både öppenhjärtliga och tänkvärda. Hon är klok, modig och vacker.
Ett mantra som hon använder är;
Minsta möjliga motstånd,
Mesta möjliga kärlek!
Det är fint och tänkvärt!
Lyssna på podden om du har tid.

Det var inte bara ett halsband jag köpte!

Den här dagen har varit låååång!

Begav mig till Stockholm med 07.00-tåget.

Dottern mötte upp mig på Vetekatten kl 10.30.

Vi "gjorde stan", kollade kläder, jagade koraller och preparat, gick och gick, fotvårdade oss och tog ett glas vin på Sturegallerian.

Hem med tåget kl 16.40, byta om och fräscha upp oss innan middag hos dotterns pojkvän.

Massor av god, kurdisk mat och trevligt, intensivt umgänge.

Nu är jag trött!

Bar mitt nya korall-halsband tillsammans med en nyinköpt lammullströja i samma korall-röda färg.

Firade ju korall-bröllopsdag den 1 januari. Och visst hade jag önskat att maken varit så romantiskt lagd att han köpt mig ett korall-halsband. Men han är bra på annat-så jag köpte mitt korall-halsband alldeles själv istället.

 Korall är en symbol för kraft, den återställer harmonin i kroppen och stimulerar kärlek. Den värmer och piggar upp och den förbinder det känslomässiga med det kroppsliga!

Och vad jag gjorde i Stockholm mellan kl 08.30-10.00, det ska jag berätta om en annan dag!

Spa-dag

På träningsresan till Mallorca i höstas lärde jag känna en hel del nya människor. Flera av dom bor i Uppsala och vi träffades en kväll i november, tog en drink och pratade OCH bestämde en ny träff till idag. Målet var att vi skulle vinterbada, och som bonus blev det en heldag på Sparadiset Krusenberg.
Vi startade med räksmörgås och bubbel i den mysiga bastuloungen. Därefter blev vi ledda igenom en basturitual, med olika typer av doftoljor som droppades över stenhällen och sveptes runt med hjälp av handdukar. Vi fick samtidigt varsitt kit med produkter för att göra rengöring, peeling och  lägga ansiktsmask, och vi fick en saltskrub över kroppen. Efter att kropparna blivit ordentligt uppvärmda tassade vi ut på bryggan och hoppade i vattnet. Det var minst sagt uppfriskande! Otroligt skönt och man nästan kände hur blodcirkulationen förbättrades och man fick energi! Sen blev det massage 50 minuter Lomi-lomi och kroppen fick sig en riktig genomkörare. Medan de andra blev klara  satt man i loungen med utsikt över vattnet, åt frukt och drack te.
Vilken dag!
Skönt och behagligt trött i kroppen.
Nästa gång vi ses ska vi gå ut och äta, och sedan har vi spånat om andra spännande aktiviteter, men just den här aktiviteten kommer det garanterat att bli repris på!!

Årets första kulturupplevelse!

Idag har jag varit på teater tillsammans med äldsta sonen och två av barnbarnen.
Fick se i tidningen i morse att Den lilla teatern skulle ge föreställningen Pompe, för barn 2-4 år idag, så jag kollade med barnen och bokade biljetter.
När jag kom in på teatern och skulle hjälpa mitt barnbarn av med ytterkläderna var det någon som ropade mitt namn. Där satt en granne från 80-talet, vi umgicks mycket tillsammans, eftersom vi båda var barnlediga. Nu var hon, liksom jag, på teater med barnbarn!
Per och Margaretha Löfblad som höll i dockteatern kände jag också igen. I 35 år har dom drivit Teater Spektakel, med olika dock-föreställningar, och jag har varit på flera av dessa, både med pojkarna på 80-talet och flickorna på 90-talet. Vilka entusiaster som med samma glöd fortfarande håller på i verksamheten!
De två 3-åriga barnbarnen tyckte det var spännande, även om den yngsta av dem högljutt, då och då utbrast: Oh No!  Tror att han sett för många barnfilmer på engelska.......
Behöver nog gå mer på teater med farmor i framtiden!!

Korall-bröllopsdag

I morgon börjar maken arbeta efter jul-ledigheten.

Tanken var att han och jag skulle åka iväg för att åka skidor i mellandagarna. Som vi sökt boende. Vi begränsade oss till Dala-fjällen, satt många timmar på nätet, mejlade förfrågningar och letade brett. 

Det fanns inte ett enda boende någonstans. Helgen har ju varit lång, man har inte behövt ta semester så många dagar för att få lång, sammanhängande ledighet, så fler människor har förmodligen tänkt som oss, men varit mycket snabbare på att boka.

Det blev ju bra ändå. Vi har fått umgås med våra barn och barnbarn, vi har lagt pussel, lagat god mat, spelat spel, promenerat och idag blev det en tur på skridskoisen vid Biskops Arnö.

Årets första dag innebär också att maken och jag har bröllopsdag. I år firade vi korall-bröllop, dvs 35 år som gifta. 

Det blev fin-middag och champagne.

Och en stor fin tulpanbukett!

Fast det var inte maken som kom med den, utan dottern och pojkvännen.....