Sista vackra dan i Maj!

När jag tänkte att det idag är sista vackra dan i Maj, så kom jag att tänka på melodin "Första vackra dan i Maj". Sökte på You Tube och hittade det här klippet som jag blev så glad av att se och höra!
Min favorit Östen Warnebring tillsammans med fantastiska Cornelis Vreeswijk, från 1971!



Maj har varit fantastisk, och vi har verkligen "fått smaka" på sommar. Hoppas att den fortsätter in i den riktiga sommarmånaden som startar i morgon!
Maken reste ner till Borås efter jobbet, han ska hämta hem dottern imorgon eftermiddag när hon gjort sin sista tenta för detta läsår. Sedan väntar 2 semesterveckor i Grekland med pojkvännen innan sommarjobbet tar vid.
Själv har jag drygt 2 1/2 vecka kvar innan jag får gå på sommarledighet.
Och nu ska jag sova-sista vackra natten i Maj!

Din kropp är ditt tempel...

...och din själ har valt dig, och ingen annan, att uppleva livet igenom. Så var rädd om dig. Du är viktig för många.
Med dom orden avslutar Malin Berghagen sin bok om yoga.

Min kropp är mitt tempel, så jag vårdar den väl med bra mat, lagom motion, mycket kärlek och perfekt balans mellan aktivitet och vila, arbete och fritid.
Dom orden har jag, sedan många år, som affirmation.

Idag blev jag verkligen varse hur viktigt det är att vårda sitt tempel!
Arbetsdagen har varit minst sagt intensiv, och extra tung pga den höga temperatur som råder i klassrummet. Alla blir trötta av värmen och syrebristen, eleverna blir lättirriterade och får huvudvärk och det i kombination med stress är inte alls bra. Jag själv har fått munsår, ett stress-tecken.

Klockan sex låste jag dörren till mitt arbetsrum och tog mig till Friskis & Svettis för att delta i ett yogapass. Hade kunnat sitta kvar på jobbet flera timmar och ändå inte blivit färdig, men jag behövde verkligen bryta.

Lokalen, högst uppe på vinden, hade fönster öppna i tre väderstreck så försommarluften svepte in och med den fågelkvittret. Bara i väntan på yogaläraren, när jag rullat ut min matta och lagt mig tillrätta, så kände jag hur skönt det var att låta kroppen bara slappna av och vara "här och nu"! Och en timme senare, efter passet, då var jag som en ny människa. 

Jag har också sovit otroligt bra, hela nätter utan att vakna, sedan en vecka tillbaka. Jag tror det beror på att jag börjat äta magnesiumkapslar, som sägs ha en avslappnande effekt på muskler. 

Avslappning hemma och fokus och hårt arbete på jobbet, så ska jag nog ta mig igenom även detta terminsslut!

Jag hoppas att dom döden dör!

Nu startar jag årets krigsföring mot bladlöss och andra småkryp som käkar på mina rosor och pioner.
Jag har inget till övers för den typen av djur!! Men varje år envisas dom med att belägra framförallt rosorna och jag sprutar och upprepar med någon veckas mellanrum, till dom behagar försvinna.

Tack och lov (peppar, peppar) har inte mördarsniglarna hittat hit, men jag vet att dom är nära, så det är väl bara en tidsfråga. Jag är rätt trött på vinbärssnäckor också, som mumsar i sig av olika sorters blad. För att inte tala om alla småmyror som bygger bo under plattorna eller på olika ställen i gräsmattan. Och spindlarna sen, dom som spinner sina jättenät på altanerna och kommer fram om kvällarna för att vittja sina nät, stora äckliga kroppar och en massa läskiga ben, usch, jag ryser vid tanken.
Men jag tar en sort i taget. Och nu är första sprutningen gift avklarad.
 Jag hoppas att dom döden dör!!

Och på den utläggningen, tar jag min kopp med detox-te och sätter mig framför Badhotellet, innan jag ska krypa till sängs!

Inte så smart kanske....

....att när det är en vecka kvar innan betygen ska vara satta, det är högsommarvärme,  jag har druckit ca 1 l iskaffe varje dag 14 dagar i sträck...
Och idag bestämde jag mig för att starta vårens detox! Och då snackar vi inte mjukstart, utan pang på!

Värst var kaffeabstinensen. När jag åkte hem klockan 14 var jag så trött. Väl hemma la jag mig raklång på mage på en filt på gräsmattan och satte timern på 20 minuter. Somnade som en stock och vaknade med ett ryck när alarmet gick.

Då gick jag och kokade upp te-vatten och hällde på min Revitalise Pukka-tepåse. Sen satte jag mig och "gjorde lite nytta". En elev som var helt förtvivlad för att hon stickat alldeles för långt på en vante, innan tum-markeringen. Jag lovade hjälpa henne med att repa och sticka upp en bit, bara två slöjdgånger kvar och hon skulle inte hinna klart annars.

Tror både tuppluren och teet gjorde nytta, för jag kände mig så pigg att jag åkte på ett Cirkelfys-pass och därifrån direkt för att veckohandla lite senare på eftermiddagen.

Nu är kyl, frys och speceriskåp laddade med nyttigheter. Grönt och frukt, havremjölk, nötter och frön
så nu kör vi hårt och hälsosamt för en period framöver.

Det innebär också att sova mycket, så Godnatt!

Mors dag och födelsedagskalas

Alltså, jag har inget emot att vakna till fågelsång. När koltrasten börjar sjunga i gryningen, så är det ljuv musik i mina öron. Jag hör och registrerar, sen somnar jag om! 

Däremot att vakna av två tjattrande skator som sitter i grannens körsbärsträd och retar grannkatten, det är inte lika ljuvt klockan 6 på morgonen. Jag stapplade sömndrucket ut i badrummet, öppnade fönstret och sjasade och klappade händer. Dom flög iväg och det blev tyst och jag kunde somna om till klockan åtta!

Att sitta kvar vid frukostbordet, ute i skuggan, dricka te och brodera, det är livskvalitet. Och jag blundar för att rabatterna borde rensas!

Dubbelt upp idag med  mors dag och födelsedag för äldste sonen! Jag blev uppvaktad med blommor, han fick paket och så drack vi champagne och skålade för sonen och alla mammor!

Födelsedagstårtan bestod av en spröd marängbotten med hemgjord jordgubbssorbet, rabarberglass, grädde och färska jordgubbar. Gott i värmen! 

Far och son stack på fotboll, jag tog en cykeltur med yngsta barnbarnet, och vi hamnade i en lekpark. 

När vi skulle cykla hem till mamman igen fick jag en spontan sand- och snorpuss mitt på munnen, se det var den bästa morsdagspresenten!

Och jag tänker att jag är otroligt lyckligt lottad som har fyra vuxna barn som funnit sig väl tillrätta i livet och som jag älskar så det nästan gör ont i hjärtat! 

Vad är väl en bal på slottet......?

Ikväll är det vårbal för studenterna här i Uppsala. Festligheterna startar tidigt och håller på länge. När jag cyklade ner på stan, för att köpa en födelsedagspresent, åkte jag förbi frack-klädda unga män och vackra balklänningar på unga, fräscha kvinnor. Tyckte lite synd om männen som hade de stela vingkragarna knäppta i värmen, kvinnor har det lite lättare med djupa urringningar både fram och bak, bara ärmar och luftiga kjolar.

Senaste gången jag själv var på bal på slottet var 1984 i maj. Jag var höggravid, och min balklänning liknade mer ett tält än en klänning....

Syns kanske inte direkt på den här bilden, tagen under middagssittningen, för trevligt hade vi!

Och vad är väl en bal på slottet, när man kan vara ute och paddla kajak!!

Idag tog vi premiärpaddling, i Örsundsbro-ån, från badet och ut på Ekoln!

Ackompanjerade av vattenporlet då paddeln doppades i vattenytan och förde oss framåt. En och annan sothöna som irriterat skriade, då vi kom för nära hennes bo. Trollsländornas vingsus och gökens ho-ho.

Så; vad är väl en bal på slottet.......

Min alldeles egna fredagkväll

Det är fredagkväll och jag är ganska trött, men jag vill inte gå i säng, för jag vill inte att kvällen ska ta slut......
Jag menar fredag! Starten på helgen. Den kväll då man har allt framför sig.
Den vill man nästan ska vara för evigt!!

Jag jobbade till 16.30. Cyklade till Friskis & Svettis och deltog i ett skivstångspass. Kom hem och putsade köksfönstret. Duschade. Hällde upp ett glas vitt vin och satte mig i trädgården och ringde min kusin och pratade bort en timme. Lagade mat. Åt framför Let´s Dance, som ikväll fick mig att både skratta och gråta. Ja, jo, jag är en känslig person, och dans kan beröra!!
Maken kom hem vid 22-tiden. han hade varit och bowlat, vi pratade en stund,  sen gick han och la sig.
Jag satt kvar och broderade prickar på små, röda smultron som jag tovat. Håller på med gåvor till kollegor som ska sluta.
Huset är tyst, skymningen är fortfarande ljusblå. Jag ska gå ut i trädgården och andas in försommardofterna, jag ska låta kvällsbrisen smeka min varma hud och jag väntar med spänning på att få höra den första svalans "svirrläte"

De e mycke nu......

Jag är nu mitt uppe i det hektiska terminsslutet och dagarna på jobbet blir långa. Sitter kvar och bedömer och går igenom tidigare resultat för att skapa en så pass rättvis bild som möjligt av varje elev.
Samtidigt har jag av någon anledning kommit in i ett eget "skapandeflow". Har bara de senaste två veckorna startat upp fyra nya textila projekt på hemmaplan och jag har fler idéer på gång som jag vill starta upp. Jag kommer inte i säng på kvällarna och jag vaknar vid 5-tiden på morgnarna med huvudet fullt.

Men nu går vi mot veckans sista dag imorgon och jag hoppas kunna sova hela natten som kommer.

Livet är underbart!

Avslutade arbetsdagen med betygskonferens, ämnesvis. Direkt efter det, deltog jag i ett yogapass.

Så blev det dusch och peeling. Fräscha upp tånaglarna med lite nytt lack och så laga middag och ringa några telefonsamtal.

Middagen blev först kl 21 framför "Morden i Sandhamn", maken kom hem från föreläsning på Karolinska sjukhuset,  och ertappade mig med ett glas rött vin mitt i veckan, så han hällde också upp ett glas till sig och tog ett par knäckemackor till.

Nu har jag stått ute i trädgården och lyssnat till Flogstavrålet och fågelkvitter. Jag har andats syren- och mylla-doft och jag har vilat ögonen på försommarhimmel och grönska.

Och jag har tänkt att NU, NU, är den bästa tiden i mitt liv! 

Vid 20, oroade jag mig för framtiden.

Vid 30, oroade jag mig för att inte få jobb.

Vid 40, oroade jag mig för att inte räcka till.

Vid 50, hade jag dålig självkänsla och dåligt självförtroende.

Men nu.

Vid 60,  så är jag mer än någonsin i nuet! Jag har ett jobb som jag är bra på, trivs med och börjar fundera på när jag ska avsluta! Jag vet att jag räcker precis som jag är! Jag har äntligen både självkänsla och självförtroende, precis lagom för att vara jag!

Livet är underbart!

Middagsprat och matminne

Vid middagsbordet brukar maken och jag dryfta för varandra hur våra respektive dagar varit. Vi har ju båda yrken med tystnadsplikt, men vi pratar i allmänna ordalag, nämner aldrig namn.

Mina historier kommer från skolvärlden, idag beskrev jag t ex hur fin den nya IFU Arena är, jag var där på friluftsdag, och det var njutbart att stå i längdhoppsgropen och kratta sand i solgasset. Dagens hopprekord blev 4.80 meter.

Makens dag hade varit betydligt mer dramatisk. Han beskrev ingående hur han skulle dra ut en visdomstand, den satt inte särskilt hårt fast, men när han fått grepp om tanden och drog ut den, satt en stor bit ben fast i tanden och det blev alldeles öppet upp till bihålorna.....

Alltså, ibland är det inte roliga historier att höra vid matbordet. Även om jag inte är så väldigt krösmagad, så blir jag lätt äcklad.... 

Hans historia slutade för övrigt väl, maken sydde ihop hålet och patienten fick ligga kvar för observation någon timme.

Maten som serverades till middag idag, väckte ett av mina bästa och tidigaste matminnen;

Mormor lagade den godaste Ängamat-soppan, hennes limpor med riktigt smör och tjocka skivor rökt skinka, skuren från bit, var det godaste tillbehör. Vi satt i deras kök med utsikt mot trädgården och den stora Gullregnsbusken, översållad med blommor. Fönstret stod öppet och försommarvinden  fick spetsgardinerna att fladdra och den lilla gumman som drog slipstenen fick jobba hårt.

Min soppa blev också god och jag serverade också hembakt bröd, men skinkan var färdigskivad och smöret utbytt mot bregott, och så drack vi bubbelvatten till, istället för mjölk. 

Och så hade jag gjort en rabarberpaj till efterrätt!

Och liljekonvaljerna sprider väldoft i hela huset!

ps. OCH jag kom iväg på träningspass idag!!

Sparka ut soffpotatisen från mitt hem!

Usch så dålig jag varit på träning den här våren!
I februari kom influensan som höll i sig en månad och jag körde mest yoga och promenader en längre period efteråt.
Sen var jag på hugget efter skidsemestern vid påsk, där jag fick tillbaka energin genom skidåkning och utevistelse. Hemma igen gick jag på ett cirkelfyspass och gjorde illa mig i bröstbenet. Det knakade verkligen till och jag fick avbryta för det gjorde så ont. Det satt i tre veckor och jag gick på värktabletter och fick nöja mig med promenader.
Så for vi till Korsika och det blev vandring och cykling i krävande terräng så att jag överansträngde mina knän, men jag var ändå energifylld.
Så varför har jag inte kommit igång nu då?! Visserligen har jag promenerat och cyklat, men jag vill yoga, gympa, spinna, simma och träna skivstång.
Läste senast idag en artikel om hur viktigt det är att träna när man är äldre. Muskelmassan försvinner så mycket snabbare vid stillasittande och inaktivitet hos en 70-åring kontra en 20-åring. Visserligen har jag 10 år kvar till att fylla 70, men i alla fall, det gäller att underhålla kroppen!!
Jag har nog skyllt lite på värmen, att jag hellre vill vara ute i friska luften. Men å andra sidan har jag kunnat gå upp en timme tidigare för att köra ett stavgångspass, som jag gjort förr om åren den här perioden. Jag har nog skyllt på att det varit mycket på jobbet och jag har suttit kvar där istället för att prioritera träning. Väl hemma har jag tyckt att det varit så mycket att göra i trädgård och med mat och tvätt och så har jag velat bara ta det lugnt och inte kommit iväg.
Hjälp, håller jag på att bli en soffpotatis???

Imorgon eftermiddag ska jag stå och mäta längdhopp i sandgropen vid nya IFU Arena, där friluftsdagen ska gå av stapeln. Kanske får jag en kick av alla spänstiga tonåringar så att jag kan komma igång med träningen genast!

För det här stämmer ju;

Så nu sparkar vi ut soffpotatisen från mitt hem!

Helg "All Inclusive"!!

Vilken innehållsrik helg jag haft! Och vilket högsommarväder vi fått njuta av!

Började lördag förmiddag med att vi röjde undan i källaren, till rörmokarens framfart med start nästa vecka.  Sen fick vi finbesök av sonhustru, barnbarn och vovve så det blev promenad, lunch, lek och umgänge. Strax efter klockan 15 bilade jag till Krusenbergs Herrgård.

 Möttes av den här fantastiska miljön och fick en av de bättre massagestunderna jag någonsin  haft! Lomi-Lomi, djupgående hawaiansk massage. Kroppen fick sig en ordentlig genomkörare!
Hem och svida om och vänta in maken som varit på fotboll, innan vi cyklade till "Skrotcentralen", där kören Tonprakt och orkestern Goodmorning Blues Band uppträdde, brorsan var med och spelade piano, och hade skrivit arr till så gott som alla låtar som kören framförde. Det bjöds på korv med bröd och öl eller vin, och så småningom blev det dans, och vi stannade kvar hela kvällen. Därav blev det inget skrivet här på bloggen.

I morse, efter frukost, bilade vi till Upplandskusten för att titta på ett fritidshus.  Lackeviken, 1 1/2 timme från stan, vid Upplandskusten.  Vi tog det lite som en utflykt och tog med kaffekorg .
Det är maken som fortfarande ligger på om att han vill ha ett fritidshus. Själv är jag tveksam av flera anledningar. 
Det här huset var faktiskt fantastiskt fint invändigt. Nytt, fräscht och med bra planlösning. Däremot var vi inte så förtjusta i omgivningarna, och även om föreningen verkar ha väldigt god sammanhållning, så undrar jag; vill man verkligen umgås med alla sina grannar hela tiden? Det firades gemensamt nyår, midsommar, tjejmiddagar, pub med boule turnering. osv. Känns som det kan bli för mycket.
På hemvägen svängde vi förbi Mio-möbler och köpte nya trädgårdsstolar, vilka vi också invigde när vi kommit hem.
Sen tog jag en cykeltur för att plocka liljekonvaljer.
Stannade till hos son och sonhustru och överlämnade blommor och rabarber som jag plockat i trädgården. Sen blev jag kvar för att leka lite med barnbarnet, kela med hunden och småprata och dricka vin på deras uteplats.
Och nu har vi avslutat denna fantastiska "all-inclusive"-helg, med att äta färsk sparris, röding-file´, kokt potatis och kall rom-sås med pepparot och gräslök. Och dricka kallt vitt vin förstås. Vi satt ute i trädgården sent, är så svårt att gå in i den ljumma kvällen.
Men jag var tvungen att förbereda första lektionen i morgon bitti, vilket jag också gjort, och nu börjar jag längta efter en dusch och min sköna säng.
Imorgon börjar en ny arbetsvecka!

Nu tar vi helg!

Idag var 10 rektorer från Singapore på besök i vår skola. Dom var särskilt intresserade av att se slöjd, bild, hemkunskap och musik. Min sal besökte dom när jag var på lunch, så jag träffade dom aldrig, men dom hade pratat med några elever som väntade på att få komma in på lektion. Vår rektor gjorde i ordning  en "swedish fika-bricka" med kaffe och kanelbullar i personalrummet.
Med tanke på Pisa-siffrorna så borde det väl vara vi som besöker Singapore, men någonting kanske vi ändå gör rätt, eftersom vi är intressanta att besöka.
Jag har haft förmånen att åka på studiebesök till grundskolor i Frankrike/Paris och till Portugal/Oporto under min yrkeskarriär. Det var intressant och spännande. Visst är det skillnader mellan skolorna i olika länder.  Men om det är bättre eller sämre än de svenska skolorna, är tveksamt!

Och med tanke på att det nu är fredag, så slutar vi prata skola helt och hållet.
Vi tar helg, helt enkelt!!

Nej, se det snöar....

.... eller Underbart är kort!

I morse när jag drog upp rullgardinen blev jag ståendes och stirrade ut på äppelträdet.
Det som i förrgår var så underbart vackert, översållat av vit-rosa förtjusande äppelblommor.
Idag virvlade alla kronblad i luften, upp i cirklar, liksom dansande, för att sedan dala till marken och lägga sig som små snöflingor på gräsmattan.
Nu är det slut på den blomningen. Jag undrar verkligen om bina hann med, det blir nog dåligt med äpplen i år.
Blåsten som för övrigt var ganska kylig idag. Temperaturen var 10-12 grader lägre idag,  så kanske får vi behålla syrenerna och kastanjeträdens blommor några dagar extra.

Kvällen ägnades åt att putsa fönstret i hallen och att sätta upp sommargardiner, de där hemvävda som hängt med några år, men som jag fortfarande tycker är fina. Och inte för att de är gjorda av tyll, men dom har ett särskilt sätt att fladdra i vinden och det får mig att tänka på visan;



Dessutom ikväll så har jag suttit med skolarbete, nämligen ett formulär från Barnpsykologerna. Drygt 150 kryssfrågor och ett tio-tal andra som krävde skriv-svar. Det måste in före helgen så det var bara att ta sig igenom. Är bara så svårt när många av frågorna är snarlika varandra och man blir tillslut halvt snurrig i huvudet av att fundera hur den här eleven agerat i olika situationer, hur eleven mått osv. Jag blev ändå inte riktigt klar, får åka tidigare till skolan i morgon för det är några uppgifter jag måste leta fram i gamla papper kring just den här eleven.
Det lär för övrigt bli en del övertid kommande veckor. Nu börjar nedräkningen till betygsättningen, och den här terminen tänker jag försöka ha lite framförhållning så att jag inte sitter som en tok med armarna uppe vid öronen och sliter sista dagen-kvällen.

Men nu säger jag Godnatt!

Ja må jag leva....

Att resa bort på sin bemärkelsedag förhindrar inte folk från att uppvakta en!

Den här veckan har jag fått två blomsterbuketter med bud, ett paket innehållandes ett doftljus, ett paket innehållandes bärnstensörhängen, gratulationskort på posten och så den här akvarellen av en kollega.
Hon hade klurat över vad som "var jag" och målat fritt. Det är kajak och bergsklättring, det är symaskin, garn och nål, det är blommor, det är champagne, det är lilla vovven, det är vackra naglar och ett par som dansar. Paret som dansar skulle egentligen föreställt mina barn-barn, men sen upptäckte hon att det mer liknade vuxna och då fick det föreställa maken och mig, som faktiskt tycker om att dansa och gjort det ganska flitigt, åtminstone förr.

Jag blir oerhört glad och rörd över dylika uppvaktningar. Framförallt att någon tänkt på en, och när man får något hemgjort, så känns det extra fint.

Och visst är det också roligt att uppvakta någon annan! Idag skickade jag ett tre-dimensionellt vykort föreställande en söt tigerunge som satt på ett jättenäckrosblad, till äldsta barnbarnet som har namnsdag på fredag!

Ja må jag leva länge, länge till-så att jag både får uppvakta andra och bli uppvaktad själv!!

10 blommor per minut

Äppelträdet i trädgården (det enda av tre ursprungliga som är kvar) blommar för fullt just nu.
Grannens plommonträd släpper sina blommor, vars kronblad snöar ner över gräsmattan. Slånbärsbuskarna i skogskanten börjar se brunaktiga ut. Det går med raketfart nu.
Maken och jag tog en kvällspromenad för att lyssna, lukta och njuta i naturen. Och så diskuterade vi huruvida alla bin verkligen hinner med att pollinera alla blommor när det går så här snabbt!
Läste att ett bi hinner med att pollinera 10 blommor per minut. Dom dricker nektar och sprider vidare pollen till andra blommor, kan ha upp till 15000 små pollenkorn på sina kroppar.
Men vad händer när blomningen så här snabbt blir överstökad? Dom måste slita sig halvt fördärvade.medan dom lever.
En annan som nästan verkar slita sig halvt fördärvad är rörmokaren som var här i eftermiddag för att ta reda på mer om det jobb vi har anlitat honom att utföra. Vi behöver installera ett vattenutkast och byta ut ett annat. Det var för två år sedan han lovade att komma och fixa det-mellan två jobb. Sen kom mycket arbete emellan och ett galopperande hjärta. Nu försöker han ta det lugnare och jobba lite mindre.
Själv försöker jag jobba långsammare eftersom klassrumstemperaturen ligger mellan 28-29 grader och det knappt hjälper med att vädra med fönstren på vid gavel. Men jobba mindre är det inte tal om nu när terminen börjar närma sig slutet!

Inget mellan hägg och syren

I år blir det inget mellan hägg och syren! All växtlighet kommer samtidigt, när termometern ligger på 25-26 grader, flera dagar i rad. Fort går det, man hinner knappt blinka!
Själv fick jag ett mellan, när jag kom hem från jobbet, innan jag drog iväg och veckohandlade. Och det tack vare att yngsta dottern är i Paris med några väninnor sedan i fredags. Jag passar lilla vovven.
Lilla vovven behöver promenad! Alltså blev det ett mellan, när jag tog ut vovven på långpromenad.
Och det var då jag gick och funderade över hur viktiga mellanrum i livet är.

Allt ska ju gå så fort.Eller är det min ålder som gör att jag funderar över detta?

Minns så väl hur min egen mamma tjatade på mig att ta det lugnt. Hur hon ofta suckade, eller ruskade på huvudet och tyckte att jag höll på med för mycket och aldrig kunde ta det lugnt. Medan jag själv tyckte att jag hade full kontroll över livet och snarare tyckte att hon var en bakåtsträvare som inte förstod mig.

Det här med att "ha många järn i elden". Hur bra egenskap är det egentligen?

Jag själv är i alla fall mer och mer beroende av mellanrummen, kanske har jag blivit lik min egen mamma.
Tiden mellan aktiviteter. Tid att reflektera och vila. Tid att känna efter och fundera. Inte bara gå på.

Så blir det ingen tid mellan hägg och syren, så får man väl skapa tid själv.

Nu är det t ex dags att gå ut med vovven igen!

Från ett paradis till ett annat....

..... och från det LJUVLIGA livet till det SNUVIGA livet!

Medan maken och jag spenderade tiden på Korsika, med att vandra och cykla bland bergen och mellan byarna eller längs med  havet, så blev det sommarvärme här hemma i Sverige. Allt i växtlighet har fullkomligt exploderat!
Det märktes bl a i trädgården. Så där har vi spenderat tiden idag med att röja, rensa och klippa!
OCH jag har nyst som en galning, svalget har kliat och ögonen runnit.
Något i växtligheten här tål jag tydligen inte. Trots all prunkande växtlighet på Korsika, så kände jag ingenting, men nu behövde jag bara stiga utanför dörren så satte nysandet igång!
Som tur är har jag nässpray, som hjälper någorlunda. Så jag sprayade och fortsatte med trädgårdsarbetet.
Men på eftermiddagen fick vi en paus, för då var vi bjudna på tre-årskalas!

Så bubbeldrickandet fortsatte även idag!

Festföremålet var iklädd en fantasifull klänning med vingar på ryggen!

Och hennes mamma är expert på att göra vackra tårtor!

Farmor hade virkat en poncho i alpacka-garn att använda kyliga sommarkvällar. Längst ned på sidenbandet i halsringningen, satte jag två små bjällror i form av ugglor, inköpta på den engelska symässan jag besökte för några år sedan.

 Inte riktigt läge att bära poncho idag,när termometern kröp över 25 grader, hon ville inte ens prova den.

 Desto gladare blev födelsedagsbarnet över det lilla smyckesskrinet med en dansande ballerina, som farmor och farfar också gav. Vi vuxna kände oss inte lika glada vartefter timmarna gick och den lilla ballerinans käcka melodi ljudit om och om igen......

Det ljuva livet!

Jag är som marinerad i champagne och rosé. I havsluft och pinjedoft. I ginstens skarpa doft, kaprifolens, syrenens, vildrosornas och alla andra växters söta dofter.
Sinnet är fyllt av svalornas svirrläten, näktergalens sång och vågornas rytm mot stranden och klipporna.
Hela jag är uppfylld av kärlek och harmoni.

Jag har varit på Korsika tillsammans med min livskamrat och äkta make.

Take me away!

Sisådär, nu är resväskan packad, mobiltelefonen ligger på laddning och jag är redo att krypa i säng.

Har sedan jag kom hem från jobbet hunnit med två lite längre telefonsamtal, öppnat en flaska bubbel och firat kommande semester, klippt håret på maken, dammsugit, badat, smort in benen med "brun utan sol", målat tånaglarna röda. packat, lagat mat, vattnat alla blommor, tittat på Let´s dance och samtidigt monterat en poncho som jag precis blockat.

Känner mig effektiv, känner mig förväntansfull och är verkligen redo för en ledig vecka!

Smaragd, Maj månadssten

Jag vill ha en smaragd!
Det är månadsstenen för Maj och den sägs skänka harmoni inom livets alla områden. Det är en sten för lycklig kärlek. Den stimulerar intelligens och sunda ställningstaganaden som ger att den enda rätta handlingen i ett visst läge också är den enda möjliga handlingen.

Nåja, inte för att jag inte känner mig harmonisk eller olyckligt kär. Inte heller för att jag bestämmer mig för fel saker i livet.
Men för säkerhets skull! Dessutom är den vacker! Skulle vilja ha en stor sten som ett hängsmycke, eller ett flerradigt halsband med smaragdpärlor.

Skaffade mig ingen smaragd idag, men väl en friluftshatt i korall-rött, med stora brätten.
Ett tips från maken om vad jag borde ha med mig i packningen.

Imorgon ska jag ta itu med den på allvar.

En arbetsdag kvar.....

Spänningen är olidlig!

Idag har jag gjort klart kort-produktionen jag påbörjade igår. Jag har klistrat och satt ihop alla delar av min "maj-blomma" som är en inbjudan till ett sommarkalas. Ikväll postade jag hela rasket, precis innan brevlådan skulle tömmas, klockan 18.00.
För jag cyklade ner på stan för att färga bryn och fransar, inför nästa veckas ledighet.
På lördag bär det nämligen av på en "hemlig resa" som maken har planerat och fixat. Jag har inte fått veta något alls, förutom att jag behöver ett pass, så utomlands blir det.
Igår, vid middagen, frågade jag lite försiktigt hur jag skulle tänka när jag ska packa, för han bar ner resväskorna från vinden.  Fick det kryptiska svaret; för varmt och kallt, för friluftsliv och snyggt.

Spänningen är verkligen olidlig! Och nu är det bara två dagar kvar!

Söndag-kväll som egentligen är Tisdag-kväll!

Så var det dags att vända almanacksblad igen!  Ny månad; den bästa!
Läser jag mitt horoskop så verkar framtiden fantastisk!

"Vinden har vänt och hela maj kommer att erbjuda mycket glädje och roliga händelser. Det är en härlig tid du har framför dig-så passa på att njuta. Du kan förvänta dig en massa sociala aktiviteter och möten med människor. Dansa, lek och lev ut din kvinnlighet! Att månen blir full i ditt romantiska 7:e hus för relationer,  sätter ju dina känslor, partnerskap och tvåsamhet i fokus. Det finns mycket som tyder på att det är kärlek i luften för dig. Vid nymåne, som kommer att infalla i Oxen om två veckor, står du inför början av en ny epok i ditt liv. I samma veva träder Uranus in i Oxen och en 7-årig lång, föränderlig, spännande, utvecklande och utmanande och oerhört innehållsrikt kapitel av ditt liv ska skrivas."

Visst låter det fantastiskt!?!!

Idag har dock kärleken fått sig en prövning!  Samma visa varje år!

Vi har ett plast-tak över vår ute-altan. Genom årstidsväxlingarna så växer det alger på detta tak och det antar en grön-aktig färg. Varje vår envisas maken med att kliva ut på detta tak och skura det rent och spruta på något medel som ska göra att algerna växer långsammare, eller i bästa fall, inte alls.
Det är lutning på taket och man måste stå på trä-reglarna för att plasten ska hålla, men man glider lätt, eftersom det är ganska så halt. Faller man ner, så är det från andra våningen.
Jag avskyr när maken ska göra rent där. Ber honom att låta bli, låt algerna få fritt spelrum liksom, vad gör det?? Men där har vi olika åsikter. Så han tar skurborste och vatten först och därefter alg-medel och så kliver han ut genom sovrumsfönstret och hasar ner en bit i taget, skurandes med långborste.
Jag går ut och försöker syssla med annat för att slippa se.
Tack och lov gick det bra även i år!
Vi hade svåger och svägerska här på eftermiddagsfika innan vi gick en långpromenad tillsammans och avslutade kvällen med en god skaldjurslasagne och vitt vin.

Och så insåg vi båda att "söndagkvällen" faktiskt är tisdagkväll!!
Imorgon tar vi oss an en 3-dagars-vecka!