Jag är född och uppvuxen i Uppsala och alldeles nyss fick jag reda på en för mig totalt okänd Uppsala-tradition.
Roade mig med att läsa om Gustav Adolf-dagen. Det lärde man sig ju i skolan, att han stupade i dimman, 6 november 1632, nere i Lutzen. De speciella bakelserna har jag också känt till, dock aldrig ätit någon. Men att Allmänna sången varje år, på denna dag, sjunger vid Obelisken till Gustav Adolfs ära, det har jag inte haft en aning om. Man hedrar hans minne men också att han skänkte en stor summa pengar till Uppsala Universitet.
Det borde man gått och lyssnat på. Kanske får bli nästa år, för i år visste jag ju faktiskt inte om det och dessutom sitter jag nu med utvecklingssamtal på kvällarna, så jag hade inte kunnat.
Det är en lite tung period nu när mörkret kommer tidigare och tidigare. Idag föll den första snön, dock låg den inte kvar mer än som slask. Eleverna jag hade i morse kom i julstämning och började sjunga julsånger. Sedan fick jag plötsligt en direkt fråga av en elev: -Går du på yoga? Du verkar vara en sån för du är alltid så lugn. Ja det fick jag ju erkänna att jag gör, fast kvällens yogapass fick jag hoppa över pga utvecklingssamtalen. Mitt lugn har jag nog haft sedan födseln. Lågt blodtryck, född i oxens tecken och lågmäld personlighet, kan man bli annat än lugn då?! Eleven som frågade, skulle gå på sitt första yogapass ikväll, undrar hur det gick, hon är en otroligt livlig och fnissig 15-årig tonårstjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar