Hon hjälper mina ögon att se på mig själv!

Så förklarade en elev för mig idag, när jag frågade hur samtalet med hennes kurator varit. Jag tyckte det var så fint sagt och jag berättade för min elev, att det var ett uttryck som jag ville lägga till min samling. Skulle inte vi alla behöva ha hjälp med att se oss själva ibland?! Jag tänkte på det väldigt starkt idag, när min äldsta dotter och jag satt och fikade tillsammans vid köksbordet. Hon känner sig lite vilsen i tillvaron, känner lite ångest över att hon inte alls vet vad hon ska göra i livet. Hon ska ju resa till Australien snart, men hon har ingen plan för vilken vändning livet ska ta när hon kommer hem. Hon pratade om livskris och att hon känner sig gammal. Dessutom tycker hon inte om sin kropp och sitt utseende. Visst kan man känna igen sig hur det var?! Och jag försökte; "-Det finns inget som säjer att man måste staka ut sitt liv. Njut av resan, du vet inte vad som väntar, kanske får du massor av idéer på vägen. Ha det roligt, tänk inte för mycket på framtiden. Och du ÄR så vacker. När du blir äldre kommer du att inse det". Så där pratade jag på och försökte peppa. Men visst kommer jag också ihåg att det inte hjälpte vad min mamma sa, hon var för nära och man trodde inte hon verkligen förstod hur man mådde!! Men jag skulle önska att min älskade dotter hade någon som kunde få hennes ögon att verkligen se sig själv. Ja, jag önskar att alla människor fick ha någon som lärde en se sig själv. När jag var på Allenergi-mötet före jul så fick vi träna oss att se på oss själva utifrån. Först i egenskap av någon närstående persons ögon, sedan med våra egna. Det var en nyttig övning. Jag blev ju dessutom sedd igår, av min chef, och det fick mig att se på mig själv i lärarrollen. Och jag var riktigt nöjd med det jag såg!!